Höjda avgifter för gammalt stamnät

Höjda avgifter för gammalt stamnät

Svenska kraftnät höjer sina avgifter för stamnätet, ett av Europas äldsta. – En betydande del hör hop med att vi behöver investera i ett åldrande nät, säger Niclas Damsgaard på Svenska kraftnät.

Svenska kraftnät höjer stamnätstariffen. Syftet är enligt tf chef för Systemdivisionen Niclas Damsgaard att bibehålla ett ”stabilt kraftsystem med god frekvenskvalitet och leveranssäkerhet”. Second Opinion frågade vad som mer specifikt ligger bakom Svenska kraftnäts ”ökande behov för stora investeringar”.

För att kunna se hela bilden måste man först veta att Svenska kraftnäts hela verksamhet i princip finansieras via nättariffer och avgifter från balansansvariga. I elnätssammanhang definieras tariff som en avgift, gärna kombinerad med villkor för eldistribution och anslutning till ledningsnätet. I det avseendet regleras stamnätsoperatören på samma sätt som andra elnätsföretag.

– Svenska kraftnät går under samma intäktsramsreglering som andra nätbolag, säger Niclas Damsgaard och hänvisar därmed till den nya reglering som skapat höga förväntningar om lägre elnätspriser.

Inte dyrt…
Drömmen om stora avgiftssänkningar punkterades när Förvaltningsdomstolen i september gav elnätsföretagen rätten att ta med sig sina outnyttjade intäktsramar in i nästa period. Veckan därpå meddelade Svenska kraftnät att man 2019 blir tvungen att höja stamnätstariffen. Dessa händelser har däremot inget med varandra att göra även om det kan se så ut vid första ögonkastet.

– Det finns ingen koppling mellan beskedet att föra vidare underskott i nätregleringen och våra höjda tariffer, påpekar Niclas Damsgaard.

Eftersom region- och lokalnätsbolag har möjlighet att föra stamnätstariffen vidare kan Svenska kraftnäts höjning dock ramla ner genom de olika nätnivåerna för att slutligen landa hos lokalnätens kunder.

– Ja, så är det ju, men den kostnaden för stamnätet som regionnäten och lokalnäten kan ta ut utgör en mycket liten del på slutkundens faktura. Stamnätstariffen är enbart ett par procent av elkostnaden.

…men gammalt
– Sverige har faktiskt en av Europas lägsta stamnätstariffer – trots att det svenska stamnätet är ett av de äldsta, säger Niclas Damsgaard.

– Även om vi höjer tariffen nu så ligger vi fortfarande under intäktsramens tak. Vi klarar ändå att uppfylla det avkastningskrav som staten gett, säger Niclas Damsgaard.

Det kan låta märkligt att just det svenska stamnätet skulle vara speciellt ålderdomligt men enligt Niclas Damsgaard är genomsnittsåldern nu så hög att den även är den ”primära orsaken till tariffhöjningarna”.

Anledningen är att det stamnätet byggdes upp ganska tidigt, sett i förhållande till många andra europeiska transmissionslinjer. Vattenkraften i norr skulle knytas ihop med den ökande förbrukningen söderut och idag är de äldsta 220 Kv-ledningarna från 1942. Den stora utbyggnaden skedde sedan från 1950-talet fram mot 1980-talet.

– Det finns också andra drivkrafter bakom tariffhöjningar men en betydande del hör hop med att vi behöver investera i ett åldrande nät. Reinvesteringar är en stor del av Svenska kraftnäts investeringsportfölj, säger Niclas Damsgaard.

– Transmissionlinjer har visserligen lång livslängd men all materia har ett slut. På en del stamnätslinjer börjar vi närma oss åldersgränsen. Stolpar och torn rostar och komponenter slutar fungera om vi inte gör något. Förr eller senare blir alla nät för gamla.

Kapacitet kostar
Den tariff som går snabbast att förklara är energiavgiften som täcker stamnätets överföringsförluster. Nästa år höjs den med cirka 8 procent.

De stora investeringarna samt kostnader för drift- och underhåll av stamnätet täcks av effektavgiften som därför höjs med i genomsnitt 15 procent för 2019 jämfört med 2018. I princip finansieras hela Svenska kraftnäts verksamhet och hela stamnätet med hjälp av effektavgiften.

– Den täcker kostnader för drift, förvaltning och utbyggnad och är väldigt viktig på många sätt. Det är effekten, det vill säga kapaciteten, som är den främsta kostnadsdrivaren för elnätet. Hur mycket energi som överförs är inte den primära kostnadsdrivande faktorn utan det är hur mycket kapacitet som behövs, säger Niclas Damsgaard.

Avgifter till balansansvariga
Svenska kraftnät kommer också att höja avgiften för energiföretag med balansansvar med drygt 30 procent. Niclas Damsgaard håller med om att siffran kan se dramatiskt ut, men för den vanliga slutkunden handlar det inte om särskilt stora summor.

– Kostnaderna för balansering är inget som Svenska kraftnät tar ut något extra för. För vår del ska det gå i plus/minus noll då det inte finns avkastningskrav på balansdelen, säger Niclas Damsgaard.

Som det ser ut idag kommer ökande kostnader i framtiden främst att kopplas till kapacitet, balansering och liknande systemtjänster. Produkten energi kommer däremot bli billigare.

– Det förändrade kraftsystemet kommer att kräva ny balansering med nya typer av leverantörer. Det ger höjda kostnader, men förhoppningsvis ska vi i framtiden också kunna köpa balansresurser till ett bättre pris, något som kommer att gynna slutkunderna, säger Niclas Damsgaard.

 

* * *

 

Svenska kraftnäts pressmeddelande av 20 september 2018 Stamnätstariffen för el och avgifter för balansansvariga fastställd för 2019 berättade om ökade kostnader för säker frekvens- och leveranskvalitet.

Stamnätstariffen består av två delar, effektavgiften och energiavgiften. Effektavgiften täcker kostnader för drift, förvaltning och utbyggnad av nätet och höjs med cirka 15 procent för 2019. Energiavgiften täcker överföringsförluster och höjs med 8 procent. Till detta kommer en höjd avgift på 30 procent för energiföretag med balansansvar. 

Den minsta posten i pengar mätt är anslutningsplikten. Den som vill gräva djupare runt nätutvecklingen finner en detaljerad redovisning i Svenska kraftnäts Systemutvecklingsplan 2018–2027 (pdf).

 

 

Morten Valestrand
Av Morten Valestrand
Second Opinions skribent
Profil Second Opinion drivs på uppdrag av Energiföretagen Sverige. Läs mer

Vid publicering av en kommentar gäller följande regler:

– vi vill att alla som kommenterar ska vara identifierbara personer och vi vill därför för- och efternamn anges av den som kommenterar

– vi vill att diskussionen på Second Opinion ska hålla en god och respektfull ton och publicerar inte kränkande omdömen om enskilda personer.

Second Opinion förbehåller sig rätten att radera texter som bryter mot våra villkor och regler.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

*