KD: Fyra nya reaktorer i Ringhals senast 2028

KD: Fyra nya reaktorer i Ringhals senast 2028

Sverige bör söka samarbete med andra länder som också avser bygga ny kärnkraft, som Estland, Litauen, Polen, Nederländerna och förhoppningsvis snart återigen Tyskland, skriver kristdemokraternas energi- och näringspolitiska talesperson Camilla Brodin.

Sverige har förlorat sex av tolv kärnkraftsreaktorer. Socialdemokraterna har antingen aktivt stängt dem som i fallet Barsebäck eller puttat dem över den ekonomiska randen genom chockhöjning av ”kärnkraftsskatten” som i fallet Ringhals.

Bild: Barakah, nytt kärnkraftverk i Förenade Arabemiraten. Foto: Wikipedia. 

Dessutom la första regeringen Löfven en våt filt över Vattenfalls planer om att bygga två nya reaktorer (Ringhals 5 och 6) som kunde stått färdiga innan den planerade stängningen av Ringhals 1 och 2, en bit in på 2020 talet. Istället stängdes Ringhals 1 och 2 flera år i förtid, på grund av politiska beslut och därför står vi nu utan någon ersättning i sikte.

Dagens extrema elpriser beror såklart inte enbart på att kärnkraften fasats ut i förtid i södra Sverige. Det är även en dålig europeisk energipolitik som gjort Europa mer gasberoende när fullt fungerande kärnkraftverk stängs och kolkraften fasas ut.

Kärnkraften är beprövad, kostnadseffektiv och använder unikt lite naturresurser både i form av metaller, betong och land. Tre saker som det går åt i ofantliga kvantiteter när vind-, sol och batterier ska byggas.

Jag besökte nyligen ett helt nybyggt kärnkraftverk i Förenade Arabemiraten. Målet var att kunna konkurrera med gaspriser som motsvarar ett elpris på 50 öre/kWh. Kostnaderna, trots 25 miljarder dollar investering, bedöms vara lägre. Första betongen gjöts 2012 och 2020 kopplades första reaktorn in på elnätet.[1] Ett år senare den andra. Den tredje är färdigbyggd och planerar start nästa år och den sista av fyra kopplas in på elnätet 2023.  Tack vare dessa fyra kärnkraftsreaktorer kommer emiratet Abu Dhabis klimatutsläpp 2025 ha halverats.[2] Detta är ett klimatexempel som få, om något land kan jämföra sig med.

Hur lyckades då Arabemiraterna och vad kan vi lära av dem? Främsta skälet var att de kopierade en redan byggd reaktor, koreanska Shin-Kori-3. Sydkorea har en tradition av att bygga reaktorer. De byggde sin första 1977, samtidigt som Sverige men har sedan dessa startat ett nytt reaktorbygge ungefär vartannat år. De har därför unik kompetens och praktisk erfarenhet något endast ett fåtal länder kan jämföra sig med. De har idag tjugofyra reaktorer i drift, två är stängda och fyra under uppförande. Sydkorea gör två andra saker som få andra gör, de fokuserar på serietillverkning med små modifieringar mellan varje generation reaktorer. De koncentrerar också många reaktorer på varje plats. Shin-Kori (nya Kori) med sina snart sex reaktorer ligger granne med kraftverket Kori med fyra. Totalt tio reaktorer på en liten yta. Detta ger stora ekonomiska skalfördelar både vid byggnation men också vid drift och underhåll.

Sverige bör söka samarbete med andra länder som också avser bygga ny kärnkraft såsom grannländerna Estland, Litauen, Polen, Nederländerna och förhoppningsvis snart återigen Tyskland. Men fler länder än dessa planerar kärnkraft i Europa. Och konstigt vore annars, idag kommer var fjärde kilowattimme i EU från kärnkraft, mer än från något annat kraftslag. Framtiden är fossilfri.

Sverige har möjlighet att bli en stor vinnare när världens länder vänder det fossila ryggen. Vi kan bli det första fossilfria välfärdslandet. Har vi tillräckligt mycket elproduktion kommer företag välja Sverige för att tillverka framtidens batterier, fossilfria stål, cement, kolfiber, ammoniak och högteknologiska produkter som vi idag bara kan drömma om. Länder med stora datacenters för artificiell intelligens kommer vara vinnare men dessa är oerhört elintensiva.

Vi kristdemokrater är övertygade att en fossilfri värld är möjligt. Sverige har idag både tung industri och har ändå EU:s lägsta klimatutsläpp per invånare.

Socialdemokraterna, vänsterpartiet och miljöpartiet säger nej till kärnkraft. Deras framtid kommer kanske vara fossilfri men då för priset av ett väsentligt lägre välstånd än idag. Ingen annan fossilfri teknik existerar nämligen som ersätter kärnkraftens roll i energisystemet. Ett guds under kanske kan ändra på detta men under tiden föredrar vi att agera på det vi vet.

Vi föreslår att svenska kraftnät återkommer med hur marknadsmässiga förutsättningar skapas för 300 terawattimmars elproduktion, en fördubbling jämfört med idag. Kärnkraft kommer vara en viktig ingrediens. Tolv reaktorer kan producera en tredjedel av detta fördelat på två eller tre platser. Små, fabrikstillverkade reaktorer står och knackar på dörren varför det är sannolikt att några av dessa tolv kommer vara kluster av dessa minireaktorer.

Vi anser att fyra reaktorer senast 2028 ska stå klara i Ringhals och att det senast tio år senare finns ytterligare fyra i antingen Ringhals, Oskarshamn eller Forsmark.

 

[1] https://pris.iaea.org/pris/CountryStatistics/CountryDetails.aspx?current=AE

[2] https://www.world-nuclear-news.org/Articles/Saudi-minister-visits-Barakah

28 Kommentarer
Av Camilla Brodin
Riksdagsledamot (KD), energi- och näringspolitisk talesperson
Profil Second Opinion drivs på uppdrag av Energiföretagen Sverige. Läs mer

Vid publicering av en kommentar gäller följande regler:

– vi vill att alla som kommenterar ska vara identifierbara personer och vi vill därför för- och efternamn anges av den som kommenterar

– vi vill att diskussionen på Second Opinion ska hålla en god och respektfull ton och publicerar inte kränkande omdömen om enskilda personer.

Second Opinion förbehåller sig rätten att radera texter som bryter mot våra villkor och regler.

Kommentera

Din e-postadress kommer inte publiceras.

*

  1. Ronny Eriksson skriver:

    Hur kan en politiker, ansvarig för energifrågor, komma med ett sådant orimligt förslag. Ingen reaktor har uppförts i Västeuropa efter 2000 med kortare byggtid än 15 år. Brodin vill klara 4 reaktorer på 6 år inklusive miljöprövningar, upphandling och allt som kan vara aktuellt innan man börjar bygga.

    Det finns inte en uns av seriositet i detta.

  2. Mikael Ståldal skriver:

    Camilla Brodin kritiserar förtjänstfullt Socialdemokraternas energipolitik. Men hon glömmer att nämna att hennes parti Kristdemokraterna fram tills 2019 i stort sett inte hade några invändningar, utan tvärt om gav sitt godkännande genom att ingå Energiöverenskommelsen 2016.

    (Samma sak gäller för övrigt Moderaterna.)

  3. Per Nilsson skriver:

    Vi bör tänka på andra platser ochså typ Karlshamn eller trelleborg men ha Par smr typ max 400 mw var

  4. Karl Erik Olofsson skriver:

    Hur okunniga får våra politikervara:
    1. Om du ska bygga nya rektorer på Rinhghals blir det utanför nuvarande område där R1 och R2 kommer att avvecklas. Det är inte som att riva en vanlig villa och bygga nytt på samma tomt. Kolla med sakkuniga!

    2. Om du ska göra det i närtid blir det i dagens (dvs gårdagens) teknik o till en kostnad på >80 miljarder – per reaktor. Koll med sakkunniga!

    3. Beräkna hur avfallet ska hanteras, o ta med kostnaderna som hamnar på elpriset. Kolla med sakkunniga!

    1. Ronny Eriksson skriver:

      Karl-Erik,

      Skall man komma i närheten av dagens teknik bör det bli en EPR-reaktor som i Finland, Olkiluoto 3. Den byggdes 2005-2022 och kostade 110 Miljarder. I dagens penningvärde beräknar jag att en EPR kan byggas för ca 200 miljarder. Då bör effekten ligga runt 1600 MW.

  5. Per L Svensson skriver:

    Det är bara att bygga. Ingenting står i vägen. Sverige är en marknadsekonomi.
    Vi ska inte ha någon planekonomi som gamla sovjet eller diktatur som Abu Dhabi

  6. Roger Fredriksson skriver:

    ”Hur lyckades då Arabemiraterna och vad kan vi lära av dem? ” frågar KD. Utrikespolitiska institutets konstaterande att ”Demokratin är däremot långt borta.” är den viktigaste delen av svaret som KD blundar för. Brist på demokrati är ett kännetecknande gemensamt drag för flertalet länder som idag planerar och bygger kärnkraftverk, t.ex. Kina, Ryssland, Förenade Arabemiraten, Egypten, Turkiet och Iran.

    1. Magnus Brunell skriver:

      Jaha och vad vill du säga? Var är (var) demokratin i Sverige när S förbjöd Sverige att forska i ny kärnkraftsteknologi? I. Carlsson och B. Dahl var ansvariga för denna diktaturåtgärd.

      ”Tankeförbudet, eller ”tankeförbudet om kärnkraft”, är en pejorativ term som syftar på en svensk lag som infördes efter Tjernobylolyckan 1986 av Regeringen Carlsson II under Birgitta Dahls tid som ansvarig minister för energi- och miljöfrågorna.[1] Lagen innebar att det blev olagligt att förbereda uppförandet av en kärnreaktor i Sverige, utöver det förbud som infördes mot själva uppförandet.
      I lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet fanns en 6 § som från 1 februari 1987 löd: ”Ingen får utarbeta konstruktionsritningar, beräkna kostnader, beställa utrustning eller vidta andra sådana förberedande åtgärder i syfte att inom landet uppföra en kärnkraftsreaktor.””

      De senaste 10 åren eller så snedvrider S, MP hela energipolitiken genom att införa straffande avgifter för kärnkraftsverken. Demokrati? Knappast. Varför ingen ny folkomröstning om kärnkraften? C är ju ytterligare ett parti som är helt verklighetsförnekande när det gäller kärnkraft.

      MP har dessutom utan ett sakligt argument förhalat frågan om tillstånd för lagring av utbränt kärnbränsle i CLAB. Var är demokratin? Myndigheterna har infiltrerats av vänsteraktivister.

    2. Lennart Nilsson skriver:

      Vad Fredriksson anför om demokrati faller platt, mot bakgrund av att en majoritet av FN:s länder inte är demokratier, men ändå tillåts ha ett avgörande inflytande i avgörande globala frågor.

      I sin lista på odemokratiska länder som bygger eller planerar kärnkraft utelämnar Fredriksson bl.a. följande. Storbritannien, Frankrike, Kanada, USA, Nederländerna, Belgien, etc. Icke-demokratier?

      Kina som en dominerande investerare i vindkraft i Sverige, tycks dock vara OK.

  7. Lars Kamél skriver:

    Fyra nya kärnreaktorer i Ringhals (eller någon annanstans i Sverige) till 2028 är nog väl optimistisk. Men om politikerna slutar att motarbeta kärnkraften och beslutet om nya reaktorer fattas snart, kan i alla fall 1-2 nya reaktorer stå klara till 2028. Det går att bygga ganska snabbt, om de som gör det vet vad de gör och om beslutsfattarna är positiva.

  8. Anders Kjellström skriver:

    Vi bör tänka på andra platser typ Barsebäck, Slite, Oxelösund och Luleå åxå

  9. Anders Österlund skriver:

    Camilla, på dina tankar om samarbete; bilda ett Team Baltics, länder runt Östersjön som tror på fossilfri baskraft som en del av lösningen. Förebilden är Team Canada, Ontariobaserad organisation som driver samma frågor.

    Estland, Lettland, Polen, och när det svartnat upprepat i Tyskland och industrin där fått nog, tag med dom också. Att Danmark skulle gå med låter ju lika långsökt som för Tyskland, men när dom spenderat tiotals miljarder på Energiöar och fortfarande inte har säkrat försörjningen, så vem vet.

    Vid ett regeringsskifte; uppdra åt Vattenfall och SvK att utveckla och projektera, åt Energimyndigheten att skapa underlag och samarbeten regionalt och även samla in alla goda idéer som redan finns för en Plan/Färdriktning.

    Någon behöver ta täten

  10. Magnus Brunell skriver:

    Interessanta synpunkter, men…

    ”Vi kristdemokrater är övertygade att en fossilfri värld är möjligt. Sverige har idag både tung industri och har ändå EU:s lägsta klimatutsläpp per invånare”
    Varför detta helt orealistiska tjat om ”fossilfritt” och ”klimatutsläpp”? Att sträva efter ett ”fossilfritt” samhälle är onödigt och omöjligt. Det kommer alltid att behövas pålitliga diesel- och bensinmotorer. Och klimatet har alltid ändrat sig, ändrar sig nu och kommer att fortsätta att ändra sig utan mänsklig ”hjälp”.

    ”Vi anser att fyra reaktorer senast 2028 ska stå klara i Ringhals och att det senast tio år senare finns ytterligare fyra i antingen Ringhals, Oskarshamn eller Forsmark.”
    Det kommer aldrig att komma tillstånd för att bygga nya kärnkraftverk i tid, så att 2028 kan säkras. Tråkigt men sant eftersom det alltid kommer att finnas extrema och verklighetshatande aktivister på myndigheter som kommer att göra allt för att förhala besluten.

  11. Roger Fredriksson skriver:

    Kärnkraftsmonopol igen?
    Alla kärnkraftverk i Sverige byggdes med vetskapen att abonnenterna skulle ta kostnaderna och skattemedel skulle täcka konsekvenserna av en eventuell katastrof. Efter att monopolet för kraftproduktion avskaffades 1996 har ägarna till kärnkraftverk lagt ner sex reaktorer. Inga nya har byggts och det finns ingen planering för nya reaktorer. Höga rörliga kostnader och investeringsbehov för att möta dagens säkerhetskrav ligger bakom kommersiellt grundade beslut.

    I dagens debatt hävdar KD med god tillgång till media att staten borde gå in med nya subventioner för att få ointresserade investerare att bygga nya kärnkraftverk. KD:s uppfattning betyder att staten måste garantera gynnsamma lagar och regler för ny kärnkraft i flera decennier – ett privilegium som ingen annan investering på en konkurrensutsatt marknad ens drömmer om.

    Ska monopolet för kraftproduktion återinföras? (http://solsverige.se/2021/12/13/karnkraftsmonopol-igen/)

    1. Johan Montelius skriver:

      Vem står för kostnaden när Harsprånget rämnar och Luleå spolas ut i Bottenviken?

    2. Magnus Brunell skriver:

      ”KD:s uppfattning betyder att staten måste garantera gynnsamma lagar och regler för ny kärnkraft i flera decennier – ett privilegium som ingen annan investering på en konkurrensutsatt marknad ens drömmer om”

      Precis det som vindkraftverken lever på: statliga subventioner utan begränsning d.v.s. våra skattemedel som går till att hålla denna oseriösa vind- och solkraftsindustri under armarna. Elcertifikat som totalt snedvrider marknaden. DET är ett privilegium.

      Hade all produktion av el haft samma förutsättningar hade ingen velat bygga opålitliga vindkraftverk. Skälet till att inga kärnkraftverk byggs är rent politiska. Vilka investerare är dumma nog att riskera tiotals miljarder kronor när politken när som helst kan sätta käppar i investeringshjulen?

      1. Roger Fredriksson skriver:

        Inga skattemedel har använts senaste 18 åren för att stötta utbyggnaden av vindkraftverk. Elcertifikaten har betalats av marknaden via elräkningen. I utbyte mot den finansieringen har mekanismen för prissättning på NordPool över tid lett till lägre priser än utan vindkraft.
        Idag är värdet av elcertifikat försumbart. Nya investeringar i vindkraftverk i på land i Sverige och globalt räknar inte med något ekonomiskt stöd vare sig från skattemedel eller elcertifikat.

        1. Magnus Brunell skriver:

          En sökning på internet efter ”subventioner vindkraftverk” ger snabbt otaliga svar som visar att det ges direkta och indirekta subventioner med tiotals miljader skattekronor för att hålla denna olönsamma industri under armarna. Förmodligen får man inte länka till direkt källor här men referenser står att finna hos riksdagen.se, Expressen, Dagens Industri, hjovind.se, nyteknik.se, svd.se, byggahus.se, klimatupplysningen.se med flera andra källor.

          Läs även studien ”Skatter och subventioner riktade mot elproduktion. En rapport till Vägval el, IVA” som går att ladda ner från internet. Det sägs bl.a. ”Det faktum att skattesatsen för vindkraft är lägre än den generella skattesatsen betraktas som en subvention. Vattenkraft beskattas betydligt högre.” Vidare i den studien ”En stark drivkraft för många organisationer (exempelvis kommuner) som har investerat i vindkraft de senaste åren (förutom traditionella producenter och nischföretag som har vindkraft som sin enda verksamhet), har varit möjligheten att erhålla energiskattebefrielse för den volym som man själv producerar. Att energiskatten på 19,4-29,4 öre/kWh kan undvikas har en betydande påverkan på lönsamhetskalkylen för att investera i egen vindkraftsproduktion.”

          Och ”Att de som har egenproduktion av el (småskalig elproduktion alternativt i vindkraftverk inom en juridisk person) har varit undantagna energiskatt på el innebär att dessa subventionerats jämfört med andra elanvändare.”

          Samt ”Dagens utformning av regler för egenproducerad vindkraftsel har lett till att många stora elanvändare, och då särskilt sådana som betalar full energiskatt på el såsom exempelvis kommuner, har investerat i vindkraft. Den totala mängden vindkraft som byggs ut styrs dock främst av elcertifikatsystemet och den nivå av förnybart som är bestämd ska byggas ut inom ramen för detta system. En förflyttning av vindkraftselsproduktion kan därmed ha skett från kommersiella elproducenter till stora elanvändare.”

          Svenskvindenergi.org säger ”2003-2020 gick 46 procent av stödet till biokraft och 39 procent till vindkraft. Räknat i pengar har biokraften fått mest stöd, cirka 25,7 miljarder, följd av vindkraft 21,3 miljarder och vattenkraft 6,6 miljarder.”

          Varför det därför envisas med att påstå inga skattemedel går till vindkraftsindustrin är obegripligt. Lägg till den enorma miljöförstörelsen vid byggandet, samt den korta livslängden (20 år), den begränsade effektiva produktionen av el (väderberoende: 20 – 30% av möjlig produktionstid) samt den negativa påverkan på människor och djur i och omkring dessa enorma vindkraftsparker så är det en gåta att vindkraft överhuvudtaget existerar i stor skala. Vindkraft kräver ju dessutom att det byggs andra elproducerande anläggingar för att tåcka 70% av tiden när vindkraftverken producerar 0.

          1. Roger Fredriksson skriver:

            Läs om elcertifikat på energimyndigheten.se. Om du ändå inte är övertygad ber jag dig att visa var i statsbudgeten de senaste 18 åren som skattemedel har avsatts till stöd för vindkraft.

            1. Magnus Brunell skriver:

              Enligt elcertifikat.org.
              ”Elcertifikaten är en del av det s.k. ”Bonus Malus systemet” för grön energi. Elcertifikatsystemet är ett frivilligt marknadsbaserat ekonomiskt stöd för producenter av förnybar el, dvs. vindkraft, viss vattenkraft, vissa biobränslen, solenergi, geotermisk energi, vågenergi och torv i kraftvärmeverk.”

              ”För varje producerad megawattimme (MWh) förnybar el kan producenterna få ett elcertifikat av staten. ”

              Wikipedia
              ”Systemet med Elcertifikat infördes ursprungligen den 1 maj 2003 för att öka andelen förnyelsebar elproduktion till år 2016 med 17 TWh. År 2006 gjordes en förändring av elcertifikatsystemet som innebar att Elcertifikatssystemet förlängs till och med 2030. Målsättning inom certifikatsystemet har senare höjts till 28,4 TWh för 2020. Med energiöverenskommelsen höjdes målsättning till 36,4 TWh för 2030 samtidigt som systemet förlängdes till 2045.”

              ”Elcertifikat tilldelas de elproducenter som producerar el från elcertifikatberättigade elproduktionsanläggningar baserat på förnyelsebara energikällor såsom vindkraft, solenergi, geotermisk energi, vågenergi, vissa biobränslen samt viss vattenkraft. Elcertifikatsystemet ger elproducenter en extra intäkt som gör det lönsammare att investera i förnybar elproduktion.”

              Energimyndigheten
              ”Elcertifikatsystemet är ett marknadsbaserat stödsystem som ska öka produktionen av förnybar el på ett kostnadseffektivt sätt. Sedan den 1 januari 2012 har Sverige och Norge en gemensam elcertifikatsmarknad.”

              ”Elcertifikatsystemet berör främst producenter av förnybar el, elleverantörer, elintensiv industri och vissa elanvändare. De energikällor som har rätt att tilldelas elcertifikat är vindkraft, viss vattenkraft, vissa biobränslen, solenergi, geotermisk energi, vågenergi och torv i kraftvärmeverk.”

              Slutsatsen är att elcertifikaten är ett medel (=Bonus – malus – system uppfunnet av staten) infört av staten för att (indirekt) subventionera t.ex. olönsam vindkraft genom att blanda sig i prissättningen av elen och ge/skapa ekonomiska fördelar till vindkraftsindustrin som inte klarar av att bära sina egna kostnader. Redan beskattade medel används alltså för att ekonomiskt stödja ”förnybar energi” och ”grön el”. D.v.s. subventioner.

              Läs för övrigt Lennart Nilssons mycket informativa kommentar i denna tråd om hur staten blandat sig i och förstört energipolitiken i Sverige med katastrofala ekonomiska följder för stora och små konsumenter av el.

            2. Magnus Brunell skriver:

              För övrigt, att nu skylla på ”marknaden” och ”elcertifikaten” för de katastrofalt höga elpriserna är bara ett billigt trick av regeringen för att försöka dölja sin fallerade energipolitk med klart riktade stödåtgärder (subventioner) till bl.a. den olönsamma vindkraften, s.k. ”grön energi” och ”förnyelsebar energi”.

              Dessa stödåtgärder (subventioner) behöver inte alls redovisas i miljarder kronor, eftersom åtgärderna med flit konstruerats för att INTE kunna hittas i någon budget.

        2. Lennart Nilsson skriver:

          ”Elcertifikaten har betalats av marknaden via elräkningen.”

          Marknaden = Svenska hushåll och näringsliv har subventionerat Vindkraften med miljarder.

          Frukten av dessa subventioner till vindkraft är brist på planerbar elproduktion, och därav nu rusande elpriser.

          Fortsatt har vindkraften en gräddfil som det i praktiken enda tillåtna/möjliga kraftslaget av betydelse.

          Processen för att förstöra fungerande elkraftsystem är förtjänstfullt beskriven av Jan Blomgren (citat):

          ”1. Subventioner för att öka andelen sol och vind.
          2. Kraftig utbyggnad, som leder till överproduktion.
          3. Överproduktionen leder till låga elpriser.
          4. Icke subventionerad planerbar kraft (fossil kraft, vatten- och kärnkraft) får problem med lönsamheten.
          5. Planerbar kraft läggs ned.
          6. Sol och vind kan inte ersätta den förlorade planerbara elen.
          7. Sämre tillförlitlighet, i värsta fall omfattande elavbrott.
          8. Ingen politiker klara av att säga att ”vi politiker orsakade situationen, och nu får ni väljare leva med detta hädanefter”.
          9. I panik beslutas att ny planerbar kraft måste byggas snarast, helst igår.
          10. Det som går att bygga snabbt är fossil kraft, ofta gaskraft.”

          Slut citat.

          Sverige befinner sig väl nu på punkt 7-8. Är lösningen ännu mer vindkraft i Sverige och Europa?

    3. Patrik skriver:

      Vissa saker gör sig inte bäst att drivas av vinstdrivande företag i mina ögon. Ambulanshelikopter är en sådan sak o det andra är elproduktion.

      Jag skulle inte ha nåt emot att Försvarsmakten återigen fick uppdraget att sköta ambulansflygningarna med helikopter. De har inte resurser idag men det går att köpa in fler helikoptrar o utbilda fler piloter. Det skulle ge fördelarna i att försvarsmaktens helikopterpiloter får fler flygtimmar per år under alla möjliga förhållanden o platser samtidigt som kostnader hålls ner eftersom det inte behövs några påslag på driftskostnaderna för att generera vinst.

      På lika sätt är jag av uppfattningen att elförsörjningen bör hanteras av det offentliga så att det inte är kortsiktiga vinstmöjligheter som driver byggandet utan ett långsiktigt ansvarstagande för energiförsörjningen i Sverige.

    4. Magnus Gladh skriver:

      ”1996 har ägarna till kärnkraftverk lagt ner sex reaktorer. Inga nya har byggts och det finns ingen planering för nya reaktorer. ”

      Om man nu skall komma med påstående så se åtminstone till att få rätt på faktan.

      1. Barsebäck lades ner av Regeringen genom avvecklingslagen (det var inte ägarna som la ner dessa)
      2. De övriga 4 lades ner genom indirekta politiska beslut som gjorde dessa olönsamma genom direkta skatter på kärnkraft och subvention på andra kraftslag. Vattenfall har erkänt att de inte hade lagt ner R1 och R2 om inte effektskatten funnits, som höjdes 2015 just för att göra kärnkraften olönsam.

      ”En höjd skatt på termisk effekt medför högre fasta kostnader för producenterna av el från kärnkraft. Därmed bidrar förslaget till en omställning av energisystemet”
      https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/proposition/varandringsbudget-for-2015_H20399/html

      https://twitter.com/simonwakter/status/1360258090130636802

      3. Vattenfall har ansökt om tillstånd att få bygga 2 nya reaktorer på Ringhals, dessa tillstånd lades på is av Regeringen 2014, men är fortfarande öppna hos Strålskyddsmyndigheten
      https://www.svd.se/vattenfall-uppges-redo-med-reaktorplaner

  12. Göte Liljegren skriver:

    Förträfflig sammanställning av situationen.

    Föreslår också placering av kärnkraftsreaktorer i Barsebäck. Där behövs elenergi och där finns redan ledningar för eldistribution klara.

    1. Ronny Eriksson skriver:

      Göte – Fråga Danmark först. Barsebäck är ca 2 mil från Köpenhamn centrum-

  13. Alvar Nyrén skriver:

    Mycket bra och nödvändigt, men risken är stor att vi inte har den tiden tillgänglig. Det krävs snabbare lösningar omedelbart och fram till 2028, och vidare, då nu klimatcyklerna går in i en starkare fas av avkylning sedan 2016. Enl teknisk analys av UAH globala satellitdata.

  14. Johan Montelius skriver:

    ”Vi anser att fyra reaktorer senast 2028 ska stå klara i Ringhals och att det senast tio år senare finns ytterligare fyra i antingen Ringhals, Oskarshamn eller Forsmark.”

    Är inte ett av problemen på den svensk energimarknaden att vi har en oligopolsituation vad gäller elproduktion? Hade R1, R2, O1 och O2 varit stängda idag om dessa hade ägts av oberoende aktörer som inte kunde räkna hem en stängning på ökat elpris? Skall vi fortsätta på den väg som lett oss rakt in i kaklet?

    Varför inte bryta upp Vattenfall i olika bolag; ett kan äga Ringhals, ett annat delar av vattenkraften och ett tredje som får sitta med Svarte-Petter. Uniper får ta över OKG, Skellefteå Kraftaktiebolag tar över Forsmark och Fortum får pengar över för att bilda ett fristående bolag som kan bygga nya reaktorer.

    Vist behöver vi ny kärnkraft men vad vi framför allt behöver är att komma bort från planekonomi som styrs av politiker.

Ny bok om Sveriges elsystem

Det svenska elsystemet går i otakt med omvärlden och marginalerna krymper. I ett läge där vi behöver allt högre överföringskapacitet i elsystemet har denna i stället krympt och elpriserna har skjutit i höjden. I den här boken beskriver tre initierade ingenjörer hur trenden kan vändas.

Prenumerera på artiklar


Följ oss på Twitter

Senaste artiklarna

Skriv på Second Opinion

Alla är välkomna att skriva på Second Opinion. Vi publicerar dels artiklar som fördjupar kunskaper om energifrågor dels aktuella debattartiklar.
Skicka in din text
Vara-amnen

Ur arkivet