Höj ambitionen till 100% fossilfritt energisystem

Höj ambitionen till 100% fossilfritt energisystem

Uniper Sveriges vd Johan Svenningsson till energiminister Anders Ygeman: Det är dags att höja ambitionen till ett 100 procent fossilfritt energisystem i Sverige 2040, istället för att begränsa målbilden till 100 procent förnybart elsystem.

I över 100 år har det svenska elsystemet lagt grunden för välfärd, konkurrenskraft och en plats bland världens främsta nationer. Men nu varnar basindustrin, energibranschen och berörda myndigheter, unisont för tilltagande problem i den för landet så viktiga elförsörjningen.

Vi ser redan idag hur omställningen till förnybart leder till sämre elkvalitet, vilket i hög grad drabbar industrin. Nu handlar det om att säkerställa elsystemets funktion och hitta tillbaka till en hållbar utveckling av elmarknaden.

Energiuppgörelsen från 2016 var i grunden positiv för energibranschen. Uppgörelsen innebär dock inte att vi kan betrakta energipolitiken som ett självspelande piano som sköter sig själv. Där alla viktiga frågor redan är avhandlade och klara. Så är ej fallet.

Redan 2016 varnade Uniper för konsekvenserna av en alltför snabb utbyggnad av förnybar elproduktion. Vindkraft har inte samma möjligheter att bidra med stabilitet som kärnkraft och vattenkraft har, och omställningen har därför satt elsystemet under stor press. Och symtomen har kommit tidigare än vad vi förutspått.

Sverige har idag ett elsystem som står inför allvarlig effektbrist under kalla vinterdagar, akuta begränsningar i stam- och regionnät, och ett system som vissa tider varit nära kollaps. Till exempel fick Oskarshamn 3, Nordens största anläggning för elproduktion, regleras ned tre gånger förra sommaren på grund av brist på svängmassa.  Krympande marginaler i elsystemet kan få betydande konsekvenser för samhälle och industri.

Systemoperatören Svenska Kraftnät uppger att vi vintertid har en negativ effektbalans på mellan 400-1500 MW. Efter 2020 förvärras situationen då två reaktorer på Ringhals stängs. Risken är då stor att överföringskapaciteten, såväl inom landet som från våra grannar, inte räcker till för att täcka våra behov även om det finns gott om elproduktion i norr.

Våra grannländer börjar brottas med samma problem, och vi kan inte längre vara säkra på att det finns tillräckligt med effekt att importera. Nyligen stängde Svenska Kraftnät av exporten till Danmark när tillgången på effekt var svag i södra Sverige. Hur ska vi kunna känna trygghet i att det finns el för oss att importera från våra grannar, när vi själva inte agerar på ett marknadsmässigt sätt?

Industrin ser på utvecklingen med stigande oro. På Second Opinion skriver industriföreträdare att osäkerheten kring elsystemets möjligheter att tillhandahålla tillräcklig effekt redan nu påverkar både industrins nuvarande verksamhet och långsiktiga investeringsbeslut.

Energimyndigheten pekar på att det behövs ca 100 TWh ny elproduktion till 2045. Dels för att ersätta produktion som uppnått sin tekniska livslängd. Dels för att realisera färdplaner som alla sektorer i samhället har för sin klimatomställning. Det behövs omfattande investeringar i framtiden. Och att den elproduktion som byggs också bidrar med funktionalitet, elkvalitet och leveranssäkerhet.

Ett idag allt mer instabilt elsystem ska alltså möta ett ökat framtida elbehov. Hur ska det gå till?

Säkerställ elsystemets funktion
Utvecklingen av elsystemet måste ske koordinerat, så att vi inte får dessa icke önskvärda effekter som vi nu upplever. Det behövs en strategi som tar hänsyn till helheten och att den hänger ihop leveransmässigt, konkurrensmässigt och miljö/klimatmässigt. Kraven på leveranssäkerhet och elkvalitet ökar i takt med en tilltagande digitalisering av samhället. Idag saknas en marknadsmodell som främjar och prissätter stabiliserande systemtjänster.

Höj ambitionen till 100 procent fossilfritt energisystem
Elcertifikatsystemet i Sverige har så här långt kostat över 50 miljarder kr. En dyr satsning där den konkreta klimateffekten har varit lika med noll eftersom fossilfri kärnkraft bytts ut mot fossilfri vindkraft.  Samhällsekonomiskt hade det varit mer rätt att börja i den andra änden. Nämligen att stimulera omställning i de sektorer som står för de största fossilutsläppen – industri och transport. Då hade vi fått en ökad efterfrågan på fossilfri el på naturlig väg, som marknaden hade kunnat hantera och som gynnat alla kraftslag.

Ett 100 procent förnybart elsystem rimmar också illa med miljömålsberedningens mål om noll nettoutsläpp, och med de färdplaner för 100 procent fossilfritt som nu tas fram inom nämnda sektorer. Det är dags att höja ambitionen till ett 100 procent fossilfritt energisystem i Sverige 2040, istället för att begränsa målbilden till 100 procent förnybart elsystem.

Låt marknaden hantera fortsatt omställning
Att ge kraftiga subventioner åt elproduktion som marknaden inte efterfrågar, har visat sig vara en felaktig strategi. Som ovan på allt varken främjat klimatnytta eller ett fortsatt stabilt elsystem.

Efterfrågan på ny elproduktion kommer att öka successivt de närmaste decennierna. Framför allt genom en ökad elektrifiering i de sektorer som idag måste ställa om till fossilfritt. Och det kommer att behövas mycket fossilfri el. Samhället kommer inte att ha råd att avstå från något energislag som kan bidra – om det så heter vindkraft, vattenkraft eller kärnkraft. Därmed kommer också all elproduktion att kunna stå på egna ben – genom kloka investeringar utan subventioner.

6 Kommentarer
Johan Svenningsson
Av Johan Svenningsson
vd, Uniper Sverige
Profil Second Opinion drivs på uppdrag av Energiföretagen Sverige. Läs mer

Vid publicering av en kommentar gäller följande regler:

– vi vill att alla som kommenterar ska vara identifierbara personer och vi vill därför för- och efternamn anges av den som kommenterar

– vi vill att diskussionen på Second Opinion ska hålla en god och respektfull ton och publicerar inte kränkande omdömen om enskilda personer.

Second Opinion förbehåller sig rätten att radera texter som bryter mot våra villkor och regler.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

*

  1. Arne Mared skriver:

    Bra beskrivning av problemet Johan! Att Vattenfall skall lägga ner R1 och R2 på tveksamma och prestigesmässiga grunder (man kan inte ha fel i styrelsen) är mycket att svälja i synnerhet som IPCC har en helt annan uppfattning. Tyvärr ligger det för mycket politik och okunskap i ärendet. // Arne

    1. Johan Montelius skriver:

      Att stänga R1 och R2 är nog helt rätt ur ekonomisk synvinkel ….. från Vattenfalls sida sett; genom att plocka bort R1 och R2 kan man ta mer betalt för den el man producerar. En oligopol kan genom att minska på tillgången driva priset i rätt riktning. Det är inte Vattenfall som har två hål i huvudet, det är vi medborgare som låter oss luras 🙂 Förändra lagstiftningen, underlätta regler för att bygga och plocka in fler aktörer på marknaden så kanske de kommer hända något på kärnkraftssidan.

  2. Rolf H Carlsson skriver:

    Det är dags att vi börjar kalla alla klimathetsare för deras rätta namn: vetenskapsförnekare! CO2-hypotesen har falsifierats många gånger om, men hetsarna vägrar erkänna detta och har bara invektiv och förfalskade data att komma med.

  3. Björn wiklund skriver:

    Jaa hur man än vänder sig osv…

    för fossilfritt är kol och olja vilket släpper ut koldioxid
    flis från regnskogar är i princip irreversibelt….
    varför då inte behandla det som fossilt
    sopor innehåller säkerligen fossila saker
    varför då elda sopor
    flis från svenska skogar tar många år innan ny skog tagit upp koldioxiden
    ja osså tjockolja som osså eldas

    MEN med hänsyn tagit till sakerna ovan “tvingas” vi bygga ut vind och givetvis skall bränslet ovan användas i de kraftvärmeverk som levererar billig el och värme….

    Kan varmgång eller hyckleri beskrivas tydligare?

  4. Johan Montelius skriver:

    “…..klimateffekten har varit lika med noll eftersom fossilfri kärnkraft bytts ut mot fossilfri vindkraft.”

    Koldioxid har ingenting med klimatet att göra; är det inte dags att vi slutar leka den leken.

    1. Magnus Hansson skriver:

      Tja, det finns ganska mångs studier som visar att koldioxid och metangas har stor inverkan på växthus effekt.

Prenumerera på artiklar


Följ oss på Twitter

Senaste artiklarna

Skriv på Second Opinion

Alla är välkomna att skriva på Second Opinion. Vi publicerar dels artiklar som fördjupar kunskaper om energifrågor dels aktuella debattartiklar.
Skicka in din text
Vara-amnen

Ur arkivet