Uniper Sveriges vd Johan Svenningsson till energiminister Anders Ygeman: Det är dags att höja ambitionen till ett 100 procent fossilfritt energisystem i Sverige 2040, istället för att begränsa målbilden till 100 procent förnybart elsystem.

I över 100 år har det svenska elsystemet lagt grunden för välfärd, konkurrenskraft och en plats bland världens främsta nationer. Men nu varnar basindustrin, energibranschen och berörda myndigheter, unisont för tilltagande problem i den för landet så viktiga elförsörjningen.

Vi ser redan idag hur omställningen till förnybart leder till sämre elkvalitet, vilket i hög grad drabbar industrin. Nu handlar det om att säkerställa elsystemets funktion och hitta tillbaka till en hållbar utveckling av elmarknaden.

Energiuppgörelsen från 2016 var i grunden positiv för energibranschen. Uppgörelsen innebär dock inte att vi kan betrakta energipolitiken som ett självspelande piano som sköter sig själv. Där alla viktiga frågor redan är avhandlade och klara. Så är ej fallet.

Redan 2016 varnade Uniper för konsekvenserna av en alltför snabb utbyggnad av förnybar elproduktion. Vindkraft har inte samma möjligheter att bidra med stabilitet som kärnkraft och vattenkraft har, och omställningen har därför satt elsystemet under stor press. Och symtomen har kommit tidigare än vad vi förutspått.

Sverige har idag ett elsystem som står inför allvarlig effektbrist under kalla vinterdagar, akuta begränsningar i stam- och regionnät, och ett system som vissa tider varit nära kollaps. Till exempel fick Oskarshamn 3, Nordens största anläggning för elproduktion, regleras ned tre gånger förra sommaren på grund av brist på svängmassa.  Krympande marginaler i elsystemet kan få betydande konsekvenser för samhälle och industri.

Systemoperatören Svenska Kraftnät uppger att vi vintertid har en negativ effektbalans på mellan 400-1500 MW. Efter 2020 förvärras situationen då två reaktorer på Ringhals stängs. Risken är då stor att överföringskapaciteten, såväl inom landet som från våra grannar, inte räcker till för att täcka våra behov även om det finns gott om elproduktion i norr.

Våra grannländer börjar brottas med samma problem, och vi kan inte längre vara säkra på att det finns tillräckligt med effekt att importera. Nyligen stängde Svenska Kraftnät av exporten till Danmark när tillgången på effekt var svag i södra Sverige. Hur ska vi kunna känna trygghet i att det finns el för oss att importera från våra grannar, när vi själva inte agerar på ett marknadsmässigt sätt?

Industrin ser på utvecklingen med stigande oro. På Second Opinion skriver industriföreträdare att osäkerheten kring elsystemets möjligheter att tillhandahålla tillräcklig effekt redan nu påverkar både industrins nuvarande verksamhet och långsiktiga investeringsbeslut.

Energimyndigheten pekar på att det behövs ca 100 TWh ny elproduktion till 2045. Dels för att ersätta produktion som uppnått sin tekniska livslängd. Dels för att realisera färdplaner som alla sektorer i samhället har för sin klimatomställning. Det behövs omfattande investeringar i framtiden. Och att den elproduktion som byggs också bidrar med funktionalitet, elkvalitet och leveranssäkerhet.

Ett idag allt mer instabilt elsystem ska alltså möta ett ökat framtida elbehov. Hur ska det gå till?

Säkerställ elsystemets funktion
Utvecklingen av elsystemet måste ske koordinerat, så att vi inte får dessa icke önskvärda effekter som vi nu upplever. Det behövs en strategi som tar hänsyn till helheten och att den hänger ihop leveransmässigt, konkurrensmässigt och miljö/klimatmässigt. Kraven på leveranssäkerhet och elkvalitet ökar i takt med en tilltagande digitalisering av samhället. Idag saknas en marknadsmodell som främjar och prissätter stabiliserande systemtjänster.

Höj ambitionen till 100 procent fossilfritt energisystem
Elcertifikatsystemet i Sverige har så här långt kostat över 50 miljarder kr. En dyr satsning där den konkreta klimateffekten har varit lika med noll eftersom fossilfri kärnkraft bytts ut mot fossilfri vindkraft.  Samhällsekonomiskt hade det varit mer rätt att börja i den andra änden. Nämligen att stimulera omställning i de sektorer som står för de största fossilutsläppen – industri och transport. Då hade vi fått en ökad efterfrågan på fossilfri el på naturlig väg, som marknaden hade kunnat hantera och som gynnat alla kraftslag.

Ett 100 procent förnybart elsystem rimmar också illa med miljömålsberedningens mål om noll nettoutsläpp, och med de färdplaner för 100 procent fossilfritt som nu tas fram inom nämnda sektorer. Det är dags att höja ambitionen till ett 100 procent fossilfritt energisystem i Sverige 2040, istället för att begränsa målbilden till 100 procent förnybart elsystem.

Låt marknaden hantera fortsatt omställning
Att ge kraftiga subventioner åt elproduktion som marknaden inte efterfrågar, har visat sig vara en felaktig strategi. Som ovan på allt varken främjat klimatnytta eller ett fortsatt stabilt elsystem.

Efterfrågan på ny elproduktion kommer att öka successivt de närmaste decennierna. Framför allt genom en ökad elektrifiering i de sektorer som idag måste ställa om till fossilfritt. Och det kommer att behövas mycket fossilfri el. Samhället kommer inte att ha råd att avstå från något energislag som kan bidra – om det så heter vindkraft, vattenkraft eller kärnkraft. Därmed kommer också all elproduktion att kunna stå på egna ben – genom kloka investeringar utan subventioner.