Trots breda energipolitiska överenskommelser lämnar den rödgröna regeringen efter sig flera obesvarade frågor, tycker Lars Hjälmered, Moderaternas energipolitiska talesperson och sedan en vecka ordförande i riksdagens näringsutskott. Besked om vilka förutsättningar som ska gälla kommer att behöva ges för bland annat kraftvärmesektorn.

– Vi behöver ta ett grepp runt kraftvärmen. Vi måste ta en diskussion mellan partierna för att ge besked om vad som ska gälla skatter och andra delar, säger Lars Hjälmered.

Trots alla energipolitiska överenskommelser och utredningar svävar fortfarande energisektorn runt i ovisshet runt flera centrala frågor. Ett exempel är regeringens NOx-skatteförslag som många har påpekat leder till precis motsatt miljöeffekt än de politiska intentionerna.

– Vi ser att energibranschen möter flera utmaningar. Lägger vi till de systemtekniska frågorna runt kapacitets- och effektbrist så ser vi ett stort behov av att agera i energifrågorna, säger Lars Hjälmered.

Måste vara serviceminded
Det behövs emellertid inte fler utredningar, menar Lars Hjälmered, men att man samordnar och styr upp energipolitiken.

– Många av de frågor som har blivit liggande kan förberedas av en regering eller ett regeringskansli. Departementen måste räkna och partier behöver komma överens om detaljerna men allt ligger redan på bordet.

– Här gäller det att räkna, analysera och tydligt sätta ner foten så energisektorn, såsom kraftvärmen, framöver vet vad som gäller. Då får man bättre investeringsförutsättningar, säger Lars Hjälmered till Second Opinion.

– När det gäller vattenkraften måste myndigheterna jobba mer serviceminded mot vattenkraftsägare. Det handlar om att ta fram vägledning och hjälp på ett sätt som värnar vattenkraftproduktionen snarare än sätter krokben för den, säger Lars Hjälmered.

Kräver tillgängliga data
Myndigheter ska återrapportera och visa på vilket sätt Sverige använder de så kallade EU-undantagen, tycker Lars Hjälmered. Sverige behöver en tillämpning av EU:s lagstiftning som är likvärdig den i andra europeiska länder.

– Myndigheter som länsstyrelser, Havs- och vattenmyndigheten och vattendelegationer måste ha uppdraget att leverera på detta så den politiska viljan, som jag menar är att värna och möjliggöra ett utökad effektuttag ur vattenkraften, ska få genomslag i praktiken, säger Lars Hjälmered.

Istället för fler utredningar handlar det om att fullfölja energiöverenskommelsen genom att styra myndigheterna och i förlängningen hela Sverige.

– Länsstyrelser sitter idag på mycket miljödata, information som bör vara tillgänglig även för vattenkraftsägare så man kan göra så bra miljöprövningar som möjligt, säger Lars Hjälmered.

Behövs inga fler utredningar
– Om vi ser att kärnkraftens andel minskar över tid och vi får en ökad andel volatil kraftproduktion som sol- och vindkraft då är det strategiskt viktigt för Sverige att värna vattenkraften. Det måste få genomslag och för det behövs inga fler utredningar, det är bara att genomföra, säger Lars Hjälmered.

När det gäller elnätsfrågan tycker han det är bra att den rödgröna regeringen har tillsatt en utredning som ser närmare på de långa handläggningstiderna för byggande av större transmissionslinjer.

– Det är bra. Det är ett stort problem att det kan ta tio år för Svenska kraftnät att få på plats en kraftkabel från idé till inkoppling och det är givetvis inte rimligt.

Hänger inte förvaltningskulturen med i energiomställningen?

– Så är det absolut. Myndigheter ska agera strikt och neutralt i sin myndighetsutövning men har också en uppgift att föra dialog med samhället och verksamhetsutövarna. Det är exempelvis tydligt vid markintrång vid nätutbyggnad. Där måste man bli duktigare.

Ryckig reglering
Sverige har haft problem under lång tid med en ostabil situation runt elnätsregleringen, tycker Lars Hjälmered. Den 16 augusti togs beslut om en ny förordning (pdf) för reglering av elnätsföretagens intäktsramar för nästa tillsynsperiod, något som har mött stark kritik från elbranschen.

– Det är klart att den ryckigheten vi har haft under senare år har skapat mycket osäkerhet för den som vill investera, men i synnerhet för kunderna. Det bästa vore om vi kunde ha en helt annan följsamhet och ordning runt processen, säger Lars Hjälmered.

– Nu ser EU-kommissionen över om regeringens förslag är i enlighet med EU-rätten, men vi måste absolut komma ifrån dagens ordning som dels ger oskäliga priser men som också sätter igång otaliga återkommande rättsprocesser.

Sätta ner foten
Inte heller frågan om kraftvärmen behöver utredas mer. Det är inte brist på information eller politiska förslag som gör att många kraftvärmeföretag nu inte vågar ta nya investeringsbeslut men avsaknad av tillräckligt bra villkor, menar Lars Hjälmered. Kraftvärmen omgärdas av flera obesvarade frågor såsom förslag om skatt på avfallsförbränning och NOx, vilka byggregler som ska gälla, liksom EU-frågor som styr bioenergin.

– Vi behöver sätta ned foten och ge kraftvärmen bättre villkor, tycker Lars Hjälmered, som själv är utbildad ingenjör.

– Regeringen har till exempel föreslagit införande av en avfallsförbränningsskatt, vilket Moderaterna är emot, och man vill omvandla NOx-avgiften till en NOx-skatt. Det är helt enkelt dåliga idéer, säger Lars Hjälmered till Second Opinion.

– Det har också under allt för lång tid varit en diskussion runt Boverkets byggregler och på vilket sätt man ska räkna och definiera energi. I Energikommissionen kom vi överens om att ändra detta, men det har inte regeringen gjort, säger Lars Hjälmered.

* * *