“Behövs tillfälligt stopp för vindkraft i norr”

“Behövs tillfälligt stopp för vindkraft i norr”

Utbyggnaden av vindkraft i norr behöver en timeout så att transmissionsnätet hinner ifatt med mer kapacitet. Elsystemet kvävs av överproduktion utan tillräckligt med kraftledningar, varnar Per Norberg på Chalmers. – Sverige är på väg mot en prekär situation i elnäten.

Per Norberg föreslog nyligen vid ett webbsänt seminarium arrangerat av Ingenjörer för Miljön att utbyggnaden av vindkraft tillfälligt stoppas i norra Sverige tills elnäten är utbyggda och elförbrukningen har ökat. Anledningen till detta dramatiska förslag är att det svenska elsystemet är på väg in i kraftig obalans på grund av bristande kapacitet i stamnätet.

Bild: En del av Markbydgens vindkraftspark utanför Piteå. Fullt utbyggt skulle det kunna bli fler än 1 000 vindkraftverk i Europas största vindkraftprojekt, med en produktion på upp till 12 TWh per år. Foto: Svevind.

Per Norberg är adjungerad professor i elkraftteknik vid Chalmers tekniska högskola med lång bakgrund på bland annat Vattenfall Eldistribution och elkraftbranschens internationella samarbetsorgan Cigré. Han menar att om inte vindkraftsutbyggnaden nu stoppas så dras mattan också undan vattenkraften, som är stabilisatorn i den svenska elförsörjningen.

– Vi ser redan att pågående vindkraftsproduktion i de två norra elområdena SE1 och SE2 idag inte får avsättning för sin el om inte vattenkraften står tillbaka. Om överproduktionen fortsätter kan det få stora konsekvenser, säger Per Norberg.

Grundläggande brister
Längre söderut kan det kanske vara möjligt att få in 2–3 GW ny produktion om elmarknadens exportförbindelser till grannländerna fungerar, något de långtifrån alltid gör, men i SE1 och SE2 bör ny vindkraftsproduktion omedelbart stoppas, menar Per Norberg.

Per Norberg.

Sverige slog visserligen nytt exportrekord för el under 2019, men med dagens befintliga nordiska förbindelser har taket nåtts. Det svenska kraftsystemet får ironiskt nog hoppas på att Norge får ett torrår så man blir av med all el, konstaterar Norberg.

Hur Sverige har kunnat gå rakt in i en egentligen förutsägbar kapacitetsbrist i transmissionsnätet beror enligt Per Norberg på att energipolitiken under längre tid har satt grundläggande principer för kraftsystemplanering ur spel. Bakom utvecklingen ser han en övertro på marknadsfunktioner och regelverk som lever sitt eget liv.

Producenternas marknad
En paradox är till exempel att det finns stränga funktionskrav för uttag av el från nätet medan anslutningar av ny produktion inte regleras på samma sätt. Nya uttag tillåts aldrig på bekostnad av andra uttag, men för inmatning är det bara att köra på, påpekar Norberg. Det bäddar för överproduktion.

– Produktionsöverskott inom ett elområde får inte motivera till nekad anslutning. Nätägaren ska endast kolla att produktionen inte stör uttag av el och att det inte uppstår kapacitetsproblem på anslutande ledning, säger Per Norberg.

Mängden el förväntas istället marknaden hantera, till exempel genom att Svenska kraftnät gör motköp. Den som tror på mer produktion kan därför investera bäst man vill på egen risk och så länge elpriset är någorlunda positivt har framförallt vindkraftsaktörerna svårt att avstå.

Systemet slår tillbaka
Dagens marknadsbaserade regelverk bär därför mycket av skulden för den uppkomna situationen, tycker Per Norberg. Idag slår marknadssystemet tillbaka när både vattenkraftens och även vindkraftens framtid urgröps av systembrister och bottenpriser.

– Beslutsfattarna har fått för sig att vi har ett oändligt starkt elnät. Tidigare var det en självklarhet att behovet av elkraft skulle styra utbyggnaden, men med dagens marknadsmodell gör man tvärt om, säger Per Norberg.

Utmaningen är att den stora överproduktionen av vindkraft skapar ett tillsvarande stort effektunderskott när det inte blåser, kombinerat med att det underutbyggda kraftnätet inte kan ta hand om all el som tidvis behöver flyttas. Också Svenska kraftnäts systemutvecklingsplan till 2029 visar ett framtida stort effektunderskott vid höglast som om tjugo år har kommit upp i 10,5 GW, även inklusive import på 12 GW. Inte minst industrin hotas av ett sådant scenario, menar Per Norberg.

Teori och verklighet
Beräkningarna ger ingen trygg känsla, enligt Per Norberg. Svenska kraftnät har flera stödjande projekt på gång men utbyggnaden av kraftnätet sker alldeles för sakta. Samtidigt skapar byråkratin ständigt nya hinder. Förra årets nätkoncessionsutredning (pdf) som föreslog förenklingar räcker inte långt.

Sveriges idag viktigaste transmissionsprojekt är ombyggnad av de äldsta 400 kV-ledningarna i Snitt 2 till dubbelledningar, där kapaciteten ska öka från 7.3 GW till över 10 GW. I bästa fall kan det stå klart 2040, enligt Svenska kraftnät.

– Också en tredje förbindelse från SE1 till Finland är på gång, men här har Energimarknadsinspektionen i praktiken stoppat projektet genom att kräva att man redovisar ett detaljerat kabelalternativ, säger Per Norberg.

Det rör sig om en sträcka på hela 19 mil, något som gör kablifiering ”tekniskt helt otänkbart”. I sydöstra Sverige har Energimarknadsinspektionen också stoppat den viktiga HVDC-linjen kopplat till Norbalt och Baltikum, enligt Norberg på mycket tveksamma tekniska grunder.

Den politiska scenen
Framför kulisserna har de stora satsningarna på förnybar produktion främst satts igång av politiska skäl. Man har lyft fram den gröna produkten men inte lika detaljerat beräknat användningen och transporten dit.

– Den som gillar förnybar vindkraft måste lära sig att också älska transmissionsstolpar. Behovet för transmission och distribution har istället gravt undervärderats av energipolitiken, säger Per Norberg.

Vindkraftsutbyggnaden har till stora delar drivits fram av bidragsvillkoren, menar han, och då inte minst elcertifikaten. Många vindkraftsaktörer har också tagit på sig stora nätkostnader vilket aldrig skulle skett under mer normala förhållanden, tror Norberg.

Kommer inte undan
– Politikens stora uppgift framöver är därför att komma till insikt med att alla satsningar på förnybar el även innebär ett enormt behov av nätförstärkningar, säger Per Norberg.

Så vad föreslår du?

– Personligen vill jag se en rejäl HVDC-förbindelse från norr till syd, förslagsvis med 2–3 GW kapacitet från övre Norrland till norra Småland. Jag skulle också gärna sett en HVDC-linje till Finland i höjd med Umeå, säger Per Norberg.

– Under tiden behövs ett tillfälligt stopp för ny vindkraft. Det är tråkigt för vindkraftsbranschen men ansvaret ligger hos politiken som har förändrat spelplanen utan att se konsekvenserna för kraftsystemet, säger Per Norberg.

* * *

 

Kraftnät har lägre status än bilvägar. Ska Sverige lyckas med sitt elsystem måste behovet för kraftledningar överordnas alla andra intressen, menar professor Per Norberg. ”Alla kraftledningsprojekt större än 100 kV måste få samma status som när man bygger nya motorvägar.” Här ligger Per Norbergs illustrationer och fakta till Ingenjörer för Miljöns webbsända föredrag.

 

8 Kommentarer
Morten Valestrand
Av Morten Valestrand
Second Opinions skribent
Profil Second Opinion drivs på uppdrag av Energiföretagen Sverige. Läs mer

Vid publicering av en kommentar gäller följande regler:

– vi vill att alla som kommenterar ska vara identifierbara personer och vi vill därför för- och efternamn anges av den som kommenterar

– vi vill att diskussionen på Second Opinion ska hålla en god och respektfull ton och publicerar inte kränkande omdömen om enskilda personer.

Second Opinion förbehåller sig rätten att radera texter som bryter mot våra villkor och regler.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

*

  1. Kenneth Erikson skriver:

    Professor Per Norberg har absolut många rätt i sin analys men de håller sig samtliga inom det pk-acceperade av uppenbara skäl.

    Är Per Norberg så intelligent man bör förvänta sig av en professor måste vän av ordning fråga sig varför han inte nämner källan, eller orsaken, bakom alla dessa felsatsningar.

    Nämligen, tror verkligen Per Norberg att koldioxiden är orsaken bakom det så kallade klimathotet, det hot som ingen av oss reagerat konkret på och ingen lider av?

  2. Mats Olin Klas Roudén skriver:

    Välgörande sanningens ord från Per, som med sin stora yrkeserfarenhet från elkraftföretag samt sin djupa teoretiska kompetens kan detta ämne.
    Men i sanningens namn så har väl olönsamheten för vindkraft avseende kapacitetsfaktorn minskat succesivt med allt högre torn, varigenom högre vindhastigheter blir tillgängliga. Kapacitetsfaktorer kring 35 % börjar nu bli möjliga. Och enligt TV-programmet Vetenskapens värld nyligen ligger den jättelika vindkraftsparken (-parkerna) i Häradsbygden väster om Piteå dessutom i ett dokumenterat blåsigt område. Men förutom placeringen av rent meteorologiska orsaker, så har säkert till etableringen även regionalpolitiska arbetsmarknadsfaktorer bidragit, där ett liknande gigantiskt naturintrång i södra Sverige inte skulle varit politiskt gångbart. Men rent elkrafttekniskt och ur överföringssynpunkt är utbygganden i detta område felvalt.
    Mot ovannämnda bakgrund och med tanke på den starka politiska styrningen, av praktiskt taget alla partier, samt den nästan kompakta okunnigheten bland dessa om elkraftsystemtekniska frågor, vilket beskrivs förtjänstfullt i artikeln, så skall det nog mycket till för att få till en nödvändig broms på utbyggnaden.
    För rent energimässigt så kan väl en vindkraftsutbyggnad med allt högre kapacitetsfaktorer som ovan jämföras med utbyggnad av en orörd älv, där många kanske skulle ha (traditionellt) lättare att acceptera tillhörande utbyggnad av transmissionsnätet?
    Men om den politiskt betingade avveckligen av vår kärnkraft snarast upphörde och om vindkraften inte längre fick åtnjuta gröna certifikat och dessutom fick betala sin del av de nödvändiga systemtjänsterna; effekttillgång, spännings-och frekvensreglering samt rotationsenergi, så skulle nog t o m Elmarknaden se till att vindkraftsutbyggnaden i norr kraftigt reducerades.
    Men om vi i en renodlad principdiskussion lägger ekonomin åt sidan och enbart hänger oss åt tekniken, så menar jag återigen att kärnkraft och vattenkraft elkraftmässigt borde kunna leva i symbios med vindkraften, om vindkraftsintressenterna (och politikerna) kunde inse att en förutsättning för att ha en stor vindkraftsandel i ett elkraftsystem som vårt är att det där finns ovannämnda stödtjänster från kärn- och vattenkraft. Men tyvärr drabbas våra 9 storälvar med vattenkraftstationer av den skadliga korttidsregleringen, som ökar i takt med en allt större vindkraftsandel i vår elproduktion.

  3. Magnus Olofsson skriver:

    Förstärkningen av stamnätet (transmissionsnätet) är lite som fusionsenergi. Ligger hela tiden något årtionde bort. https://www.nyteknik.se/energi/sa-ska-elnatet-klara-vindkraften-6408212

  4. Bengt Hellman skriver:

    Det som behövs är att sätta fart på Svenska Kraftnät. Energimarknadsinspektionens (Ei:s) uppdrag är att arbeta för väl fungerande energimarknader. De måste sluta att sabotera handeln med el och istället arbeta för att främja snabb nätutbyggnad.

  5. Per Fahlén skriver:

    Enligt miljöbalken är det inte tillåtet att bygga vindkraft i Norrland. För att få tillstånd för miljöstörande verksamhet måste det finnas ett behov. Norrland har ett jättestort överskott av el från vattenkraft. Bara 40 % används inom regionen medan 60 % exporteras till södra Sverige eller utomlands. Om det finns ett behov på nationell eller internationell nivå ska det byggas så att förluster och miljökonsekvenser minimeras. När ca 80 % av vindkraften byggs i Norrland så maximeras förlusterna och miljökonsekvenserna istället för att minimeras. Men regeringen har gett myndigheterna direktiv om att underlätta för vindkraften och det gäller även Naturvårdsverket och Länsstyrelserna som svarar för miljöbedömningen. Det blir inte bättre av att miljödomstolarna, i strid med grundlagen, tar politiska hänsyn och vägrar motivera sina ställningstaganden. Konsumentverket vägrar att ingripa mot vilseledande marknadsföring av föregivet positiva egenskaper för vindkraftsel och vindkraften är undantagen säkerhetsbestämmelserna för skydd av allmänheten i det annars obligatoriska Maskindirektivet.

  6. Lars Wiegert skriver:

    Kapacitetsbristen från norr till söder är till stor del ett skapat problem som ökar i takt med att det stängs kärnkraft i söder. Med bibehållen och helst ökad kärnkraft i söder, där den mesta förbrukningen finns, så minskar behov av att transitera effekt från norr till söder.
    Sedan kan man ju ställa krav på vindkraft att sluta åka snålskjuts på ett nät som stabiliseras av andra kraftslag och i stället själva bidra till regleringen av frekvens och spänning (dvs aktiv och reaktiv effekt).

    1. Bengt Lindahl skriver:

      Vi har fortfarande högre elpriser i Skåne för att betala kraftledningarna från småland till skåne. Ledningen är byggd liksom transformatorstationen. Att ingendera fungerar är inte skåningarnas problem, vi har betalt ledningen i form av högre elpriser. Nu kräver vi samma priser som i resten av Sverige samt att elingenjörer anställs på Svenska Kraftnät.

  7. Johan Montelius skriver:

    Ett alternativ är kanske att vi sluta med allt vad vindkraft heter och ser till så att hållbar energiproduktion finns där energin används.

Prenumerera på artiklar


Följ oss på Twitter

Senaste artiklarna

Skriv på Second Opinion

Alla är välkomna att skriva på Second Opinion. Vi publicerar dels artiklar som fördjupar kunskaper om energifrågor dels aktuella debattartiklar.
Skicka in din text
Vara-amnen

Ur arkivet