Hjälmered vill gå från ord till handling

Hjälmered vill gå från ord till handling

Trots breda energipolitiska överenskommelser lämnar den rödgröna regeringen efter sig flera obesvarade frågor, tycker Lars Hjälmered, Moderaternas energipolitiska talesperson och sedan en vecka ordförande i riksdagens näringsutskott. Besked om vilka förutsättningar som ska gälla kommer att behöva ges för bland annat kraftvärmesektorn.

– Vi behöver ta ett grepp runt kraftvärmen. Vi måste ta en diskussion mellan partierna för att ge besked om vad som ska gälla skatter och andra delar, säger Lars Hjälmered.

Trots alla energipolitiska överenskommelser och utredningar svävar fortfarande energisektorn runt i ovisshet runt flera centrala frågor. Ett exempel är regeringens NOx-skatteförslag som många har påpekat leder till precis motsatt miljöeffekt än de politiska intentionerna.

– Vi ser att energibranschen möter flera utmaningar. Lägger vi till de systemtekniska frågorna runt kapacitets- och effektbrist så ser vi ett stort behov av att agera i energifrågorna, säger Lars Hjälmered.

Måste vara serviceminded
Det behövs emellertid inte fler utredningar, menar Lars Hjälmered, men att man samordnar och styr upp energipolitiken.

– Många av de frågor som har blivit liggande kan förberedas av en regering eller ett regeringskansli. Departementen måste räkna och partier behöver komma överens om detaljerna men allt ligger redan på bordet.

– Här gäller det att räkna, analysera och tydligt sätta ner foten så energisektorn, såsom kraftvärmen, framöver vet vad som gäller. Då får man bättre investeringsförutsättningar, säger Lars Hjälmered till Second Opinion.

– När det gäller vattenkraften måste myndigheterna jobba mer serviceminded mot vattenkraftsägare. Det handlar om att ta fram vägledning och hjälp på ett sätt som värnar vattenkraftproduktionen snarare än sätter krokben för den, säger Lars Hjälmered.

Kräver tillgängliga data
Myndigheter ska återrapportera och visa på vilket sätt Sverige använder de så kallade EU-undantagen, tycker Lars Hjälmered. Sverige behöver en tillämpning av EU:s lagstiftning som är likvärdig den i andra europeiska länder.

– Myndigheter som länsstyrelser, Havs- och vattenmyndigheten och vattendelegationer måste ha uppdraget att leverera på detta så den politiska viljan, som jag menar är att värna och möjliggöra ett utökad effektuttag ur vattenkraften, ska få genomslag i praktiken, säger Lars Hjälmered.

Istället för fler utredningar handlar det om att fullfölja energiöverenskommelsen genom att styra myndigheterna och i förlängningen hela Sverige.

– Länsstyrelser sitter idag på mycket miljödata, information som bör vara tillgänglig även för vattenkraftsägare så man kan göra så bra miljöprövningar som möjligt, säger Lars Hjälmered.

Behövs inga fler utredningar
– Om vi ser att kärnkraftens andel minskar över tid och vi får en ökad andel volatil kraftproduktion som sol- och vindkraft då är det strategiskt viktigt för Sverige att värna vattenkraften. Det måste få genomslag och för det behövs inga fler utredningar, det är bara att genomföra, säger Lars Hjälmered.

När det gäller elnätsfrågan tycker han det är bra att den rödgröna regeringen har tillsatt en utredning som ser närmare på de långa handläggningstiderna för byggande av större transmissionslinjer.

– Det är bra. Det är ett stort problem att det kan ta tio år för Svenska kraftnät att få på plats en kraftkabel från idé till inkoppling och det är givetvis inte rimligt.

Hänger inte förvaltningskulturen med i energiomställningen?

– Så är det absolut. Myndigheter ska agera strikt och neutralt i sin myndighetsutövning men har också en uppgift att föra dialog med samhället och verksamhetsutövarna. Det är exempelvis tydligt vid markintrång vid nätutbyggnad. Där måste man bli duktigare.

Ryckig reglering
Sverige har haft problem under lång tid med en ostabil situation runt elnätsregleringen, tycker Lars Hjälmered. Den 16 augusti togs beslut om en ny förordning (pdf) för reglering av elnätsföretagens intäktsramar för nästa tillsynsperiod, något som har mött stark kritik från elbranschen.

– Det är klart att den ryckigheten vi har haft under senare år har skapat mycket osäkerhet för den som vill investera, men i synnerhet för kunderna. Det bästa vore om vi kunde ha en helt annan följsamhet och ordning runt processen, säger Lars Hjälmered.

– Nu ser EU-kommissionen över om regeringens förslag är i enlighet med EU-rätten, men vi måste absolut komma ifrån dagens ordning som dels ger oskäliga priser men som också sätter igång otaliga återkommande rättsprocesser.

Sätta ner foten
Inte heller frågan om kraftvärmen behöver utredas mer. Det är inte brist på information eller politiska förslag som gör att många kraftvärmeföretag nu inte vågar ta nya investeringsbeslut men avsaknad av tillräckligt bra villkor, menar Lars Hjälmered. Kraftvärmen omgärdas av flera obesvarade frågor såsom förslag om skatt på avfallsförbränning och NOx, vilka byggregler som ska gälla, liksom EU-frågor som styr bioenergin.

– Vi behöver sätta ned foten och ge kraftvärmen bättre villkor, tycker Lars Hjälmered, som själv är utbildad ingenjör.

– Regeringen har till exempel föreslagit införande av en avfallsförbränningsskatt, vilket Moderaterna är emot, och man vill omvandla NOx-avgiften till en NOx-skatt. Det är helt enkelt dåliga idéer, säger Lars Hjälmered till Second Opinion.

– Det har också under allt för lång tid varit en diskussion runt Boverkets byggregler och på vilket sätt man ska räkna och definiera energi. I Energikommissionen kom vi överens om att ändra detta, men det har inte regeringen gjort, säger Lars Hjälmered.

 

* * *

 

 

6 Kommentarer
Morten Valestrand
Av Morten Valestrand
Second Opinions skribent
Profil Second Opinion drivs på uppdrag av Energiföretagen Sverige. Läs mer

Vid publicering av en kommentar gäller följande regler:

– vi vill att alla som kommenterar ska vara identifierbara personer och vi vill därför för- och efternamn anges av den som kommenterar

– vi vill att diskussionen på Second Opinion ska hålla en god och respektfull ton och publicerar inte kränkande omdömen om enskilda personer.

Second Opinion förbehåller sig rätten att radera texter som bryter mot våra villkor och regler.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

*

  1. Nils-Erik Nilsson skriver:

    Det bästa vore om vi kunde slippa den rena planekonomi som vi idag har när det gäller energiförsörjningen.
    Politikerna bör begränsa sig till att, via sina fackmyndigheter, ställa upp regler för användningen av olika energislag och då behandla dem likvärdigt så att de t.ex. får en jämförbar “farlighet” både vad gäller människors hälsa och miljö. Att som idag kräva att kärnkraften bara får ha någon tusendel av andra energislags “farlighet” och dessutom måste ta hundratals gånger större ansvar för omgivningen leder i sig till enorma felsatsningar.
    Se http://www.mfk.nu/2016/04/28/karnkraft-risker-och-utveckling/

    När man vet förutsättningarna, som måste vara långsiktiga, så får man låta professionen (fackfolk) dimensionera systemet så att man får ett stabilt system som kan klara både spännings- och frekvenshållning och undvika olika slag av svängningar i nätet mm. mm.
    På det viset behöver vi varken en energi eller effektminister. Energifrågorna blir en liten del av industriministerns ansvarsområde.

    1. Civilingenjör Lars Sundström SunToEarth skriver:

      Hej Nils Erik

      Nej helt fel. Jag tror på demokratin.
      Idag har delar av fackfolket styrt alldeles för länge. Särskilt kärnkraftsingenjörerna.

      De flesta vill ha 100 % förnybar el och marknadskrafterna kommer att hjälpa till att styra upp detta.

      Den enskilde konsumenten kan välja förnybar el via Elskling m fl. Jag har bara stött på en person som aktivt köper kärnkraftsel.
      Varför är det inget elbolag som annonserar: Kom till oss och köp kärnkraftsel?

      1. Nils-Erik Nilsson skriver:

        Jag tror också på demokrati, men tror inte att den skall användas till detaljstyrd planhushållning.
        Lika lite som jag tycker att man skall ha politiska mål vad gäller vilka bilmodeller som Volvo eller Scania skall ta fram eller hur många av varje modell de skall tillverka, så tycker jag att man skall ha politiska planmål för hur mycket el som skall tillverkas i olika typer av anläggningar.
        Men precis som man har krav på att bilar skall uppfylla vissa krav på säkerhet och köregenskaper för att få användas (godkännas i registreringsbesiktning), så skall man ställa krav på elanläggningar så att de kan samarbeta till ett fungerande elförsörjningssystem. Sådana krav fanns och finns delvis fortfarande, men de politiskt korrekta har fått både undantag från reglerna och stora subventioner för att i planekonomisk anda uppfylla de politiska planmålen.

  2. Mikael Lundin skriver:

    Bra. Men för sjutton, glöm nu inte lokalnäten! Att lokalnäten och slutkunderna måste bli en del av effektbalanseringen för att vi ska klara energiomställningen. Till detta krävs en marknadsmodell som ger slutkunder marknadsincitament att agera. Det har vi inte idag. Det måste vi få till.

    1. Civilingenjör Lars Sundström SunToEarth skriver:

      Svaret är timtaxa för elhandeln och helt rörlig taxa för nätkostnaderna.
      Då kommer elkonsumenterna prioritera energibesparing och effektbesparing.
      Det måste löna sig att spara både energi och effekt.

  3. Anders Kjellström skriver:

    Framöver väbehöver vi en Effektminister, inte en energiminister