Hetsigt kring ny skatt på norsk elproduktion

Hetsigt kring ny skatt på norsk elproduktion

Den nya extraskatten på vind- och vattenkraft ska gälla under högst två år, enligt Norges finansminister. Tidsbegränsningen dämpar elproducenternas mest akuta upprördhet, men skadan är större än själva skatten, menar branschen. Nu hotar investeringsdipp i miljardklassen.

I fredags kunde Norges finansminister Trygve Slagsvold Vedum efter några veckors tystnad meddela att statsbudgetens aviserade extraskatt på vattenkraft och vindkraft över en viss prisnivå endast kommer att finnas under två år. Den ska ”avvecklas före utgången av 2024”, enligt finansministerns svar till Stortinget.

Bild: Trygve Slagsvold Vedum, Norges finansminister och partiledare för Senterpartiet. (Wikimedia Commons).

Det är väl och bra, tycker energibranschens representanter, men det räcker inte. Skattekravet, som med stor sannolikhet kommer att röstas genom av Stortinget i december, måste återtas helt.

Skatten följer spotten
Den nya elproduktionsskatten är 23 procent av det timbaserade elpris som i respektive elområde överstiger 70 norska öre/kWh. För vattenkraften betyder det en ökning till en total marginalskatt på 90 procent.

Avgiften dök först upp i slutet av september, benämnd som høyprisbidraget, med omedelbar verkan på vattenkraft över 10 000 kVA (cirka 10 MW). I statsbudgeten för 2023 föreslår regeringen att ”bidraget” från 1 januari 2023 ska gälla all koncessionspliktig vindkraft och all vattenkraft över 1 MW.

Stödjer elkonsumtionen
Skatten kommer att öka statens intäkter med cirka 16 miljarder kronor per år, enligt regeringen. Följaktligen förlänger man elprisstödet till elkonsumenterna, ett marknadsingrepp som diskuteras flitigt även i Sverige.

Av inflationstekniska skäl stänger man dock möjligheten att ta ut mer överskott från den så kallade oljefonden. Under pandemin har handlingsregeln överskridits flera gånger – hur mycket ”sparpengar” men får använda – och nu är det nog, anser regeringen. Man hänvisar heller till att kraftbranschens intäkter överlag har ökat, något som motiverar extraskatten, men som kraftbranschen tycker är en sanning med modifikation.

Provocerar varandra
Enligt nätbranschens branschförening Distriktsenergi kan den nya skatten slå undan benen för utvecklingen av förnybara energikällor. Norges finansbransch har kallat den nya elbeskattningen en internationell skandal som kommer att hejda stora investeringar, något energiminister Terje Aasland inte tror ett dugg på, en attityd som i sin tur har provocerat kraftbranschen.

Kraftproducenternas branschförening Energi Norge radar upp en lång lista med utbyggnadsprojekt som nu hotas. Också statligt ägda Statkraft fruktar att ökad produktionsskatt kan hämma investeringar i förnybar energi just i en tid när Norge behöver mer el, något som vill få ”särskilt negativa konsekvenser för den flexibla vattenkraften”, skriver Statkraft enligt E24 i sitt remissvar till regeringen.

Politik att lita på?
För vindkraften är det nya skatteläget generellt problemlematiskt, enligt vad vatten- och vindkraftsproducenten Cloudberry säger till Montel. Den här typen av chockbeskattning underminerar förtroendet för regeringens energi- och finanspolitik, påpekas det också i debatten.

Den nya produktionsavgiften kan enligt regeringen rättfärdigas av dagens ”speciella situation”, något som får branschaktörer att undra hur man tänker att nästa speciella situation ska hanteras. Vad får Norges regering att tro att liknande behov inte återkommer efter 2024, undrar branschen, dock utan att få svar.

 

* * *

 

1 Kommentar
Av Morten Valestrand
Second Opinions skribent
Profil Second Opinion drivs på uppdrag av Energiföretagen Sverige. Läs mer

Vid publicering av en kommentar gäller följande regler:

– vi vill att alla som kommenterar ska vara identifierbara personer och vi vill därför för- och efternamn anges av den som kommenterar

– vi vill att diskussionen på Second Opinion ska hålla en god och respektfull ton och publicerar inte kränkande omdömen om enskilda personer.

Second Opinion förbehåller sig rätten att radera texter som bryter mot våra villkor och regler.

Kommentera

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

*

  1. Kamil Uminski skriver:

    Artikeln tar upp problemet att en sådan skattepolitik inte är pålitlig på sikt när reglerna snabbt förändras och att det kan minska incitament för att satsa på förnybara energikällor. Men i praktiken finns det några basala frågor som politiken och industrin måste snart bestämma sig kring – jag försöker att ställa några sådana och kommentera från mitt elkonsumentsperspektiv.

    Hotas i själva verket elproducenternas ekonomiska stabilitet?
    – jag tror inte detta – de har klarat sig att fungera under perioder med mycket lägre priser och en stor vinst de nu gör bara förkortar tid tills investeringen betalat sig tillbaka

    Kan den som långsiktigt investerar i elproduktion räkna med att det blir en sådan utveckling där priserna stiger så mycket och tar det i sin ekonomiska beräkning?
    – jag tror inte heller detta – det som händer nu är ju en överaskning som man blir glad över men i praktiken aldrig kan planera för framtiden

    Hur ställer sig industrin till problemet att höga elkostnader ”slår undan benen” för andra företag särskilt där verksamheten är energikrävande?
    – jag tycker att det är respektlöst av elproducenterna att se bara den ena sida av myntet och inte förstå att när stora elkonsumenter går i konkurs så minskar efterfrågan på el och på det sättet sjuter man sig i foten och förstör utvecklingen i landet

    Kan elen betraktas allttid som en produkt där balansen mellan produktion och efterfrågan styr priset?
    – enligt mig nej, eftersom elen är en sorts basal produkt som bröd i vissa länder – stiger priserna på brödet då riskerar man hunger och lidande som kan leda till stora oroligheter i samhället

    Egentligen pratar politiken och elindustrin om två perspektiv – politiken vill åtgärda den aktuella situationen och stabilisera elpriserna för både individuella hushåll och inte minst för företagen som riskerar att gå i konkurs, kanske för att minska risk för ökad inflation ocskå. Industrin pratar i stället om framtida investeringar och verkar inte ta ställning till att akuta händelser (”svarta svanar”) händer och då extraordinära åtgärder inte går att planera och förberedda innan ”katastroffen” är här…

    För mig är då frågan inte om man ska agera för att stabilisera elpriset utan hur man ska göra detta på det bästa sättet. Vad vill vi uppnå? Vad som behövs på olika tidsperspektiv? Hur man åtgärdar problem nu och i framtiden?

Ny bok om Sveriges elsystem

Det svenska elsystemet går i otakt med omvärlden och marginalerna krymper. I ett läge där vi behöver allt högre överföringskapacitet i elsystemet har denna i stället krympt och elpriserna har skjutit i höjden. I den här boken beskriver tre initierade ingenjörer hur trenden kan vändas.

Prenumerera på artiklar


Följ oss på Twitter

Senaste artiklarna

Skriv på Second Opinion

Alla är välkomna att skriva på Second Opinion. Vi publicerar dels artiklar som fördjupar kunskaper om energifrågor dels aktuella debattartiklar.
Skicka in din text
Vara-amnen

Ur arkivet