Först ut med stöd från Vattenkraftens Miljöfond

Först ut med stöd från Vattenkraftens Miljöfond

Kraftverksägaren Hugo von Scheele är en av de första som omprövat sitt kraftverk enligt de nya miljöreglerna, fått ett nytt tillstånd och stöd från Vattenkraftens Miljöfond. Han har bara goda erfarenheter av myndigheterna och Vattenkraftens Miljöfond.

Hugo von Scheele driver kraftverket Tråvads Bro i Lidan, Vara kommun, Västra Götaland. Området hör till Västra avrinningsområdet och lyder under vattendomstolen i Vänersborg. Kraftverket släpper igenom fyra kubikmeter i sekunden, har tre turbiner – men bara två körs — och ger 100 kW.

Han är den förste som fått stöd för att göra sin MKB (miljökonsekvensbeskrivning) och anpassningar till det nya tillståndet av Vattenkraftens Miljöfond.

Bild: Åtgärder genomförs i Tråvads Bro i Lidan.

Han lämnade in sin MKB och ansökan om omprövning den 31 december 2015 och fick sitt nya tillstånd från vattendomstolen nio månader senare.

– I och med att ansökan var inlämnad kunde jag fortsätta driften och när jag fått domen ledde den till att vi fick bygga om lite av dammen, skapa ett utlopp för fisk som de inte skall fastna i gallret vid intaget och bygga ett omlöp med naturgrus. Det är viktigt att det är naturgrus och inte bergkross som fisken skär sig på.

Han har några råd till de vattenkraftsägare som nu står i begrepp att söka omprövning av sina anläggningar.

– För det första: gör en professionell MKB. Ingen amatörism. Hårda fakta, inget tyckande. Se till att svara på frågorna som myndigheten ställer. Om man måste komplettera senare ökar kostnaden.

Hugo von Scheele

– För det andra: kontakta alla intressenter i god tid. Grannar, miljöorganisationer och liknande. Låt dem yttra sig och ta vad de säger på allvar. De kommer att yttra sig ändå, och ju tidigare i processen du kan ta hänsyn desto enklare blir det. Jag hade inga som helst problem med att anpassa mig till synpunkter från mina grannar. Jag gillar ju också öringar och vill fiska kräftor.

– För det tredje ansök. Ansök om att göra rätt sak. Man måste veta vilka tillstånd som man har och vilka tillstånd som man kommer att behöva.

Därefter genomfördes själva förhandlingen. En ordförande, två miljökonsulter, Hugo von Scheele och hans två medarbetare Johan Lind och Lasse Pettersson som gjort MKB:n.

– Det var mycket trevligt och vi var också och tittade på plats.

Den tredje punkten Hugo von Scheele trycker på är att kontakta Länsstyrelsen och domstolen i ett tidigt skede och kom överens om en tidplan. Det kommer att bli kö.

– Och när du väl fått domen så gäller det att se exakt vad den säger, göra upphandlingen av byggföretag och genomföra åtgärderna.

Därefter ansökte han om pengar från Vattenkraftens miljöfond. De gick igenom utgifterna och godkände det mesta, men inte allt. Hugo von Scheeles bedömning är att fondens bedömningar och tempo kommer bli bättre när de handlagt ett antal ärenden och arbetat upp sina rutiner.

– Jag hade själv inga synpunkter på fondens bedömningar eller på tiden det tog. De har ett regelverk och måste bedöma vad som är åtgärderna som motiveras av anpassningen till det nya tillståndet och vad som är andra förändringar. Fonden skall ju bara betala för de förelagda miljöåtgärderna.

– Jag har sett kritik mot fonden som går ut på att den driver på för att kraftverksdammar skall rivas. Men den är svårt att ta på allvar. Miljöfonden har vad jag förstår inga som helst synpunkter på vilka åtgärder som skall genomföras. Fonden är inte en myndighet. Den ger bara bidrag för att genomföra MKB:n och det domstolen har ålagt kraftverksägaren att förändra.

Hugo von Scheele är förvånad över den hårda polarisering som präglat debatten om hur befintlig småskalig vattenkraft skall anpassas till moderna miljöregler. Han menar att det är naivt att tro att just vattenkraften skall kunna slippa att anpassa sig till modern miljölagstiftning när alla andra sektorer av samhället förändras.

Läs också intervjun med Anna Jivén, vd för Vattenkraftens Miljöfond.

– Även om anläggningen har funnits länge så det går att hänvisa till urminnes hävd har det aldrig varit så att man kunnat bygga i vattendrag hur som helst utan hänsyn till omgivningen. Redan på 16-, 17- och 1800-talet fanns det regler om att man inte fick förstöra fisket och inte heller ta vattnet från dem som bodde nedströms.

Hans generella råd är att vara konstruktiv i kontakten med myndigheterna.

– Ställ frågor, lyssna på svaren, leverera vad myndigheterna önskar. Det är i grunden inget konstigt att miljöreglerna gäller även vattenkraften. Är man inte nöjd med myndighetens beslut så överklagar man beslutet.

– Mina erfarenheter av hela processen är enbart goda. Alla jag kom i kontakt med var vänliga och hjälpsamma.

Av Magnus Nilsson
Second Opinions skribent
Profil Second Opinion drivs på uppdrag av Energiföretagen Sverige. Läs mer

Vid publicering av en kommentar gäller följande regler:

– vi vill att alla som kommenterar ska vara identifierbara personer och vi vill därför för- och efternamn anges av den som kommenterar

– vi vill att diskussionen på Second Opinion ska hålla en god och respektfull ton och publicerar inte kränkande omdömen om enskilda personer.

Second Opinion förbehåller sig rätten att radera texter som bryter mot våra villkor och regler.

Kommentera

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Prenumerera på artiklar


Boken om Sveriges gasberoende

Läs boken om vad Sverige använder energigas till och hur sårbar den svenska gasförsörjningen är.

Boken om Sveriges elsystem

Det svenska elsystemet går i otakt med omvärlden och marginalerna krymper. I ett läge där vi behöver allt högre överföringskapacitet i elsystemet har denna i stället krympt och elpriserna har skjutit i höjden. I den här boken beskriver tre initierade ingenjörer hur trenden kan vändas.

Senaste artiklarna

Skriv på Second Opinion

Alla är välkomna att skriva på Second Opinion. Vi publicerar dels artiklar som fördjupar kunskaper om energifrågor dels aktuella debattartiklar.
Skicka in din text
Vara-amnen

Ur arkivet