Räknar med två- till tretusen ansökningar

Räknar med två- till tretusen ansökningar

Nu påbörjas omprövningen av huvuddelen Sveriges vattenkraftverk. En viktig aktör är Vattenkraftens Miljöfond. Redan är 35 projekt godkända varav fem är utbetalda och klara. Mellan 2 000 och 3 000 ansökningar förväntas komma in och avgöras de närmaste 20 åren.

Anna Jivén är VD för den i september 2018 bildade Vattenkraftens Miljöfond i Sverige AB som ligger i Göteborg.

Bild: Anna Jivén. Foto: David Nyberg.

– Min bakgrund är naturvetare, men för det här jobbet skulle jag lika gärna ha kunnat vara filosof eller psykolog. Jag skall utveckla teamet och arbetsformerna. Anledningen till att jag fick jobbet tror jag framförallt är att jag arbetat med energi- och försörjningsfrågor på Göteborgs Hamn och lett ett stort antal prövningar av vattenverksamheter som hamnar och farleder enligt miljöbalken.

Huvuddelen av fondens verksamhet berör omprövning av befintlig vattenkraft. Debatten kring omprövningarna har stundtals varit infekterad med en hård motsättning mellan vattenkraften och olika miljöintressen.

– Som göteborgare blir man lite förvånad över att alla inte gillar vattenkraft, den är ju en fantastisk tillgång när vi skall ställa om till ett fossilfritt samhälle. Men samtidigt har jag respekt och förståelse för miljöaspekterna. Lagstiftningen och den kommande hanteringen av vattenkraften tycker jag är en bra avvägning mellan elförsörjning och miljö.

Verksamheter kommer att kunna söka pengar ur fonden dels för att ta fram underlaget för omprövningen i domstol, och sen när det finns en lagakraftvunnen dom för de åtgärder som krävs för att uppfylla de krav som ställs. Man kommer också kunna få ersättning för förlorad elproduktion.

– Vi kommer att hjälpa till att ta fram budgetar och projektplaner och sen betala ut löpande. När den nationella planen är antagen öppnar vi för ansökningar från de verksamheter som anmälde sig till planen före den 1 juli 2019. Just nu behandlas de ansökningar som inkommit från de verksamheter som begärde omprövning efter den 1 december 2015. Där har vi 35 godkända projekt och gjort fem utbetalningar, det vill säga projekt eller delprojekt som är genomförda. Inget är överklagat.

Man räknar med att mellan 2 000 och 3 000 ansökningar kommer att inkomma. Alla är vattenkraftrelaterade även om alla fall inte handlar om kraftverk som är i drift.

Läs också om vattenkraftverket Tråvads Bro som är en av de första att få stöd från fonden.

Anna Jivén räknar med att budgeten på 10 miljarder skall räcka. Däremot är tiden, 20 år, inte så väl tilltagen som det kan verka.

-Processerna kan ta lång tid, det kan i vissa fall röra sig om ett decennium även om det förstås går fortare i andra fall.

Efter många år med hård debatt förefaller de flesta intressenter nu nöjda med den lösning som har arbetats fram.

-Tre saker är enormt positiva. För det första att åtta av de största kraftbolagen har gjort gemensam sak och bildat fonden. Det innebär slutet på år av låsningar och oro. För det andra att det har tagits ett helhetsgrepp på vattenkraftsfrågorna så att länsstyrelserna och andra myndigheter drar åt samma håll, och för det tredje hur hyggliga alla är. Det verkar finnas en genuin vilja hos alla att det här skall blir bra.

Det har framkommit kritik mot fonden från kraftverksägare som går ut på att Vattenkraftens Miljöfond tagit ställning när det gäller tillståndsfrågor och inte tillräckligt lyssnat till kraftverksägarna i ett samverkansprojekt.

Anna Jivén menar att detta inte stämmer.

– Nej, detta är ett pilotprojekt med fokus på att testa samverkan och utveckling av metoder. I den samverkan som vi nu prövat och de samverkansprocesser som kommer i framtiden så kommer verksamhetsutövare och länsstyrelsen med största sannolikhet ha olika målbilder, det vill säga vad som ska göras för att uppnå moderna miljövillkor, inom de ramar som den nya lagen ger utrymme för. I rapporten har vi låtit länsstyrelserna få ge sin bild av vad de tycker behöver göras, där ett antal utrivningar ingår. Det är viktigt att även analysera konsekvenserna av deras målbild men detta är absolut inget förslag ifrån Miljöfonden.

-Så i grunden handlar det om ett missförstånd. Eventuella utrivningar blir en fråga för kraftverksägarna att ansöka om i domstol och i slutändan något som domstolen beslutar om. Vattenkraftens Miljöfond har inga åsikter om vad som skall göras eller någon beslutanderätt. Vi är ingen myndighet.

***

Bakgrund

Utgångspunkten är att EU:s vattendirektiv ställer krav på svenska vattenkraftverk att bidra till miljömålet levande vatten. Det innebär en omställning som i många fall är svår och dyrbar särskilt för mindre vattenkrafsbolag samt att elförsörjningen från vattenkraften minskar.

Under 2014 och 2015 fördes en dialog mellan Hav och Vattenmyndigheten, Energimyndigheten och företrädare för energibolag och miljöorganisationer. Den dialogen resulterade i en strategi där miljömålen ansågs kunna nås med en förlust på 1,5 Twh motsvarande 2,3 procent av elproduktionen från vattenkraft.

Detta skall ske genom omprövning av befintlig verksamhet mot miljöbalken. Ett spår hade varit nyprövning, att befintlig verksamhet hade prövats mot ett tänkt läge där vattendraget var helt orört, vilket hade ställt betydligt högre krav. Nyprövningsalternativet föll alltså och nu gäller omprövning.

Omprövningen i domstol är i de allra flesta fall en dyrbar process där kraftverksägaren skall ta fram underlag och förstås genomföra nödvändiga åtgärder. Därför inrättades Vattenkraftens Miljöfond.

De största aktörerna (Fortum, Jämtkraft, Mälarenergi, Tekniska Verken, Skellefteå Kraft, Uniper, Statkraft och Vattenfall) betalar under en 20-årsperiod sammanlagt 10 miljarder kronor. Alla kraftverksägare kan söka pengar för omprövningsprocessen och finansieringen för branschens omställning sker alltså solidariskt.

./.

 

Länkar

Den nationella planen

https://www.havochvatten.se/hav/samordning–fakta/samverkansomraden/program-vattenmiljo-och-vattenkraft/nationell-plan-for-omprovning-av-vattenkraft.html

 

Vattenkraftens miljöfond:

https://vattenkraftensmiljofond.se/

Magnus Nilsson
Av Magnus Nilsson
Second Opinions skribent
Profil Second Opinion drivs på uppdrag av Energiföretagen Sverige. Läs mer

Vid publicering av en kommentar gäller följande regler:

– vi vill att alla som kommenterar ska vara identifierbara personer och vi vill därför för- och efternamn anges av den som kommenterar

– vi vill att diskussionen på Second Opinion ska hålla en god och respektfull ton och publicerar inte kränkande omdömen om enskilda personer.

Second Opinion förbehåller sig rätten att radera texter som bryter mot våra villkor och regler.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

*

Prenumerera på artiklar


Följ oss på Twitter

Senaste artiklarna

Skriv på Second Opinion

Alla är välkomna att skriva på Second Opinion. Vi publicerar dels artiklar som fördjupar kunskaper om energifrågor dels aktuella debattartiklar.
Skicka in din text
Vara-amnen

Ur arkivet