Fokus på förutsättningar snarare än ekonomiskt stöd

Fokus på förutsättningar snarare än ekonomiskt stöd

Fokus i Corona-debatten är behov av ekonomiskt stöd. Men för energibranschen krävs framför allt rätt förutsättningar, exempelvis kortare tillståndsprocesser. Det skriver Pernilla Winnhed och Monica Karlsson, vd respektive ordförande i Energiföretagen Sverige, och ger sex förslag på åtgärder.

Världens länder hukar under Coronakrisen. Begränsad smittspridning måste vara i fokus för att minska mänskligt lidande och belastningen på vården. Men framöver behövs även åtgärder för att få fart på ekonomin. När den ekonomiska krisen bekämpas behöver Sverige satsa på klimat, hållbarhet och cirkulär ekonomi, så att vi når klimatmålen i tid. Här är energibranschen en nyckel. För oss handlar det inte främst om ekonomiska stöd, rätt förutsättningar är minst lika viktigt. För ibland kan ett ekonomiskt stöd stjälpa mer än hjälpa.

I Coronakrisens spår ser vi ett stort behov av åtgärder för att få fart på ekonomin. Då är det viktigt att hålla tempot uppe i klimatpolitiken och fokusera på en hållbar återhämtning och tillväxt. Svenska företrädare behöver fortsatt driva på för ambitiösa klimatmål globalt och inom EU men mycket kan göras även i Sverige.­

Enligt färdplanerna inom Fossilfritt Sverige ska branscher som stål och cement ersätta fossila bränslen med fossilfri el. Flyg och sjöfart vill elektrifiera delar av sin verksamhet och 80 procent av alla nya fordon ska vara laddbara år 2030. I transportsektorn är även biobränsle är viktigt för omställningen. Ett stabilt och fossilfritt energisystem är en nyckel till hela samhällets fossilfrihet och ett fortsatt konkurrenskraftigt Sverige.

Fokus i Corona-debatten är hittills behov av ekonomiskt stöd. Men för att energibranschen ska kunna fungera som tillväxtaccelerator krävs framför allt rätt förutsättningar. Vi uppmanar därför våra folkvalda att ta flera steg framåt, men även något tillbaka, när krisen i Coronavirusets spår hanteras:

1. Säkra resurser hos myndigheter och i utredningar
Staten bör säkra resurser i regeringskansli, myndigheter och utredningar för att hålla tempo i omställningen. För energibranschen är regelverksförändringar viktigare än ekonomiska stöd. Viktigast är att korta tillståndsprocesserna – ett av de främsta hindren för investeringar i både elnät och elproduktion. Idag kan det ta upp till tio år!
Vi ser att hanteringen hos länsstyrelser i krisen tar än längre tid. Begripligt, men desto viktigare att staten säkrar resurser när krisen är över för att beta av köerna. Kanske kan kompetent personal som permitterats i andra sektorer bidra till nytänkande och snabbare hantering i tillståndsprocesserna? Här finns möjlighet att kompetensväxla och korsbefrukta branscher.

2. Investera i infrastruktur nödvändig för omställningen
Elnäten är en förutsättning för elektrifieringen av transporter och industri. Investeringar i nät och laddinfrastruktur behöver öka. Stamnätet måste förstärkas och överföringskapaciteten byggas ut för att komma tillrätta med flaskhalsar mellan olika elområden samt säkra kapaciteten till storstäderna och våra grannländer.
Svenska kraftnät behöver hålla i och skala upp sina investeringar. Denna åtgärd är särskilt lämplig i lågkonjunktur, när tillgången på arbetskraft är större, och gynnar både tillväxt och klimatomställning.
Även region- och lokalnäten har stora investeringsbehov när de ska möta elektrifieringens krav. Här behöver regeringen prioritera att utreda incitamenten för nätinvesteringar, som kan fungera som en hävstång för tillväxt och klimatomställning.

3. Avvakta med stimulanser av elproduktion
Elpriserna är rekordlåga och det ser ut att hålla i sig. Det är positivt för kunderna på kort sikt, men inte långsiktigt hållbart för elproducenterna. I detta läge bör staten vara försiktig med stimulanser till ny elproduktion, det riskerar att stjälpa mer än att hjälpa. Särskilt viktigt är att vara varsam med stöd och skatter som kan snedvrida marknaden och ge oönskade konsekvenser på sikt.

4. Stimulera oetablerad teknik med konkurrensneutrala stöd
Det finns dock investeringar som kan behöva stimulans. Exempelvis lagring av koldioxid – som bio-CCS – bränslen som görs med el, bioraffinaderier, batteriapplikationer och avancerade återvinningsanläggningar för en mer cirkulär ekonomi. Stimulans till denna typ av oetablerad teknik kan snabba på klimatomställningen och samtidigt stärka svensk konkurrenskraft. Grundläggande för alla stödsystem är att de ska vara konkurrensneutrala. Det bör också finnas en plan för när och hur de ska avvecklas.

5. Fortsätt utveckla ett resurseffektivt samhälle med cirkulär ekonomi
Här har fjärrvärmen en roll att spela, med sin förmåga att nyttiggöra resurser som ingen annan vill ha och att avlägsna giftiga ämnen ur kretsloppet. Fjärr- och kraftvärmen behöver konkurrensneutrala villkor, så att kunderna kan och vill fortsätta att välja denna energieffektiva och samhällsviktiga uppvärmningsform. Ta bort den missriktade avfallsförbränningsskatten och minska istället plasten i avfallet genom åtgärder högt upp i avfalls­ledet.

6. Säkra tillräckligt med utbildningsplatser för teknik, energi och klimat
Energibranschen har kompetensbrist. Vi uppmanar regeringen att stimulera karriärväxling till yrken i vår bransch. Det kräver tillgång till utbildningsplatser men även att myndigheter, studievägledare och regering synliggör energibranschens möjlighet att på riktigt bidra till ett hållbart samhälle. Tillgång till kompetens är avgörande för att vi ska klara omställningen.

Dessa satsningar är effektiva när staten vill snabba på återhämtningen av ekonomin och samtidigt bidra till Sveriges och EU:s långsiktiga mål om klimatneutralitet, effektivare resursanvändning och cirkulär ekonomi. Energibranschen är redo att genomföra investeringar som krävs och tar initiativ till samverkan för att samhället ska lyckas med omställningen.

Fossilfritt Sverige är en viktig satsning, som föreslås ska förlängas. Det är bra, och Energiföretagen Sverige tar nu initiativ till dialog med andra färdplansaktörer för att identifiera vad som behöver åtgärdas inom energiområdet för att deras visioner ska realiseras.

Vårt mål är att ta fram en tidslinje som konkretiserar när, av vem och i vilken ordning besluten behöver tas. Vi hoppas att detta ska bli ett konkret stöd till det fortsatta arbetet för att nå målet om ett fossilfritt samhälle år 2045.

Pernilla Winnhed, vd Energiföretagen Sverige
Monica Karlsson, ordförande Energiföretagen Sverige

 

2 Kommentarer
Pernilla Winnhed
Av Pernilla Winnhed
vd Energiföretagen Sverige
Profil Second Opinion drivs på uppdrag av Energiföretagen Sverige. Läs mer

Vid publicering av en kommentar gäller följande regler:

– vi vill att alla som kommenterar ska vara identifierbara personer och vi vill därför för- och efternamn anges av den som kommenterar

– vi vill att diskussionen på Second Opinion ska hålla en god och respektfull ton och publicerar inte kränkande omdömen om enskilda personer.

Second Opinion förbehåller sig rätten att radera texter som bryter mot våra villkor och regler.

Kommentera

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

*

  1. Per Lundgren skriver:

    I stort hyfsade förslag men det mest energi-, miljö-, resurs- och kostnadseffektiva förslaget lyser helt med sin frånvaro: Energibesparing och -effektivisering som borde vara högt prioriterat om man menar allvar med “klimatneutralitet”, “hållbarhet” och “fossilfritt”. Så varför finns inte det självklara med?

  2. Matthias Rapp skriver:

    En välformulerad debattartikel med mycket viktiga och bra förslag till regeringen att ta tag i för vår framtida elförsörjning. Detta är något som hela energibranschen bör ställa sig bakom.

Prenumerera på artiklar


Följ oss på Twitter

Senaste artiklarna

Skriv på Second Opinion

Alla är välkomna att skriva på Second Opinion. Vi publicerar dels artiklar som fördjupar kunskaper om energifrågor dels aktuella debattartiklar.
Skicka in din text
Vara-amnen

Ur arkivet