Ingemar Nilsson (S) om vattenkraften: Prövningsprocesserna behöver en tidsgräns

Ingemar Nilsson (S) om vattenkraften: Prövningsprocesserna behöver en tidsgräns

Hur ska balansakten mellan fortsatt produktiv vattenkraft och hänsyn till miljön se ut? I eftermiddags diskuterades frågan i Almedalen och Socialdemokraternas Ingemar Nilsson kan tänka sig en tidsgräns för hur lång tid prövningarna ska få ta.

Daniel Löfstedt på uppdrag av Svensk Energi

Vattenkraftens roll i energisystemet är helt central. Tack vare sin leveranssäkra och konkurrenskraftiga produktion är den en av hörnstenarna i den svenska elförsörjningen. Härtill har den regleregenskaper som redan i dag är viktiga och som kommer att bli allt viktigare i takt med att andelen förnybara energikällor ökar. Mot den här nyttan står den miljöpåverkan som vattenkraften medför. Det handlar helt enkelt om en knivig balansfråga. 

I eftermiddags arrangerade Vattenfall i Almedalen ett samtal om frågan och panelen var överens om frågans balansproblematik. Man var också överens om att som frågan hanteras i dag inte är vägen in i framtiden. Prövningssystemet håller inte måttet.
– Vi har ett väldigt rigid prövningssystem för vattenkraften, det är trögrörligt och byråkratiskt. Vi måste ha ett mer flexibelt system där dagens politiker inte hindras av att göra det de vill på grund av att det tar för lång tid att förändra. Vi behöver se över regelverket, det tjänar alla parter på, sade Björn Risinger, generaldirektör för Havs- och vattenmyndigheten, och jämförde med Norge där man har tidsbegränsade tillstånd.

Ingemar Nilsson (S), riksdagsledamot, lyfte fram investeringsaspekten på frågan och anser att ur det här perspektivet är det inte hållbart att prövningarna ser ut som de gör i dag. Inspirerad av EU kan han tänka sig en väg där en prövning inte får pågå hur länge som helst.
– Jag tror att vi måste få tidsbegränsningar för hur lång tid en prövning ska få ta. För att få till de investeringar som krävs måste man veta vilken tidshorisont som gäller, sade han och skickade samtidigt ett tydligt budskap till vattenkraftsägarna:
– Man måste se sig som en samhällsaktör och inte bara ett företag. Energiförsörjning är en samhällsnytta och det handlar om att agera utifrån detta och jobba mycket med den lokala dialogen så att man inte här får onödiga konflikter, sade han.

Irene Oskarsson (KD), riksdagsledamot, uppmanar också till dialog och hon välkomnar miljömålsutredningen som hon hoppas ska ta ett nödvändigt helhetsgrepp på frågan.
– Vi behöver modernisera lagstiftningen, sade hon.

I panelen deltog också Vattenfalls Claes Hedenström, Policy manager Hydro. Han var försiktigt positiv till det som sades under dagens samtal, men underströk att något också måste hända.
– Helhetsperspektivet är jätteviktigt, men jag ser inte så många signaler som går i den riktningen, sade han.

Samtalet avslutades med publikfrågor. En direkt fråga till panelens två politiker var om det inte vore en bra idé att låta delar av intäkten från den fastighetsbeskattning som gäller för vattenkraften få gå direkt till miljöinsatser för vattenkraften. Men det här nappade varken Ingemar Nilsson eller Irene Oscarsson på. Ingemar Nilsson vill hellre se en bred energiupplösning och att i den även se över skattefrågan.
– Det är lite ad hoc i dag, sade han.

Av Daniel Löfstedt
Second Opinions skribent
Profil Second Opinion drivs på uppdrag av Energiföretagen Sverige. Läs mer

Vid publicering av en kommentar gäller följande regler:

– vi vill att alla som kommenterar ska vara identifierbara personer och vi vill därför för- och efternamn anges av den som kommenterar

– vi vill att diskussionen på Second Opinion ska hålla en god och respektfull ton och publicerar inte kränkande omdömen om enskilda personer.

Second Opinion förbehåller sig rätten att radera texter som bryter mot våra villkor och regler.

Kommentera

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Prenumerera på artiklar


Boken om Sveriges gasberoende

Läs boken om vad Sverige använder energigas till och hur sårbar den svenska gasförsörjningen är.

Boken om Sveriges elsystem

Det svenska elsystemet går i otakt med omvärlden och marginalerna krymper. I ett läge där vi behöver allt högre överföringskapacitet i elsystemet har denna i stället krympt och elpriserna har skjutit i höjden. I den här boken beskriver tre initierade ingenjörer hur trenden kan vändas.

Senaste artiklarna

Skriv på Second Opinion

Alla är välkomna att skriva på Second Opinion. Vi publicerar dels artiklar som fördjupar kunskaper om energifrågor dels aktuella debattartiklar.
Skicka in din text
Vara-amnen

Ur arkivet