Kapacitetsleverantören Primrock efterlyser en ”negativ effektavgift” som en ersättning för systemnyttan när tilllförsel av lokal effekt avlastar nätet. Jennie Sjöstedt på Göteborg Energi menar att det idag finns goda möjligheter för aktörer att bidra och få ersättning på olika typer av effekt- och flexmarknader.
Second Opinion har tidigare skrivit om leverantören av balans- och kapacitetstjänster Primrocks batterikoncept för att stabilisera elnätet. Nu har företaget intervjuat 89 elnätsföretag i Sydvästsverige och kommit fram till att nyanslutning av anläggningar som kan avhjälpa effektbrist ”är förknippat med osäkerhet och sker för långsamt”.
Bild: Jennie Sjöstedt på Göteborg Energi lyfter fram flexibilitetsmarknader: ”Fördelen med en marknad är att den inte behöver en förutbestämd tid, som en tariff är beroende av.” Foto: Göteborg Energi
För att rätta till detta kan nätbranschen ”vidta ett antal enkla och konkreta åtgärder”. I en debattartikel i Göteborgs-Posten och genom pressmeddelanden region för region menar Primrock att elnätsföretag ”måste inse att lösningar på elsystemets utmaningar ligger bortom den egna balansräkningen”.
Låt tariffen styra
Nätbolagen måste förbättra de ekonomiska incitamenten ”för oberoende aktörer” som bidrar med systemnytta, menar Primrock. Prissignalen till kund måste bli starkare men lägre tariff (effektavgift) ska inte enbart användas som avgift för nätkundens eget effektuttag.
Tariffen kan också ”med relativt enkla justeringar” jämna ut ”systemets sammantagna belastning,” enligt Primrocks utredning som Second Opinion har tagit del av. Om nätkundens effektuttag exempelvis debiteras under elnätets ”hårt belastade timmar” så skapas ”tydliga ekonomiska incitament för kunder att minska sin förbrukning när elnätet är som mest ansträngt”.
Nätkund kan leverera
Primrock föreslår också att en ny tariffstruktur inte ska begränsas vid noll, utan gälla även ”negativa effektuttag” – som betyder inmatning från energilager eller reglerbar produktion. När elnätet är som hårdast belastat kan nätkunder som investerat i produktions- eller energilagringsanläggningar, som exempelvis Primrock, förutom att strypa effektuttaget till noll också ”tillföra lokal effekt till systemet och avlasta nätet”.
När det sker bör den hjälpande nätkunden få en ”negativ effektavgift”, som i praktiken blir en ersättning för systemnyttan som man då bidrar med. Anläggningar som avlastar nätets obalanser måste dessutom ges förtur vid nyanslutning.
Snäva premisser
Second Opinion frågade Jennie Sjöstedt, Göteborg Energi Näts avdelningschef för affärer och kunder, varför inte Göteborg Energi med ”enkla åtgärder” ger nätkunderna incitament till att ”minska sin förbrukning när elnätet är som mest ansträngt”, som Primrock föreslår. Det visade sig inte vara så enkelt.
Primrock lyfter flera intressanta saker men går in i debatten på lite snäva premisser, menar Jennie Sjöstedt. Bland annat är ”negativ effekttariff” som ersättning för inmatning av el ett tveksamt resonemang. Istället finns idag goda möjligheter för aktörer att bidra på olika typer av effekt- och flexmarknader, dessutom helt enligt de förutsättningar som Primrock efterfrågar.
Flexhandel som ersättning
– Det förvånar mig att Primrock inte nämner flexibilitetsmarknader och effekthandel som mycket nyttiga lösningar på det de anser vara ett problem. Effekthandel ersätter negativ prissättning, det är i princip samma sak, säger Jennie Sjöstedt.
Sedan ett par år finns Effekthandel Väst där Göteborgsregionens aktörer mot ersättning kan medverka till att reducera elnätets utmaningar. Antalet flexmarknader med effekthandel ökar, nu senast med JämtFlex.
– Med vår effekthandel betalar vi för att kunder ska styra bort last, eller bidra med produktion eller lagrad effekt. Det kan till exempel vara batteriägare som då kan leverera stödtjänster när nätet behöver mer effekt, säger Jennie Sjöstedt.
Marknad före tariff
– Vi lägger ut bud när vi ser att det behövs och så får kunderna reagera och buda in sina produkter. Då skapas en ersättning, en helt kostnadsriktig ”negativ avgift” som gör att vi kan signalera när vårt nät behöver hjälp. Nätkunderna blir då både delaktiga och nyttiga. Vi tittar på alla typer av kunder och kan inte se att vi exkluderar några aktörer, säger Jennie Sjöstedt.
– Fördelen med en marknad är att den inte behöver en förutbestämd tid, som en tariff är beroende av. Ingen kan ju garantera att det alltid är effektbrist just den tid vi har bestämt. Med negativ prissättning enligt Primrock skulle vi behöva betala en hel del i onödan, säger Jennie Sjöstedt.
Aggregering stödjer småkunderna
Primrock nämner inte heller aggregering av småkunders samlade stödtjänster och effektprodukter. Via aggregatorer har småaktörer idag stora möjligheter att vara med på samma villkor som större batteriägare och andra nätkunder som gärna vill ha företräde och bättre betalt. Framöver kommer många privatpersoner, hushåll och mindre företag att skaffa olika typer av energilagring, som batterier i sol- eller laddsystem kombinerat med nya teknologier som V2G. Idag bygger nätföretag relationer på löpande band på en effektmarknad som utvecklas lika mycket i nätkundens som nätägarens favör, något bland annat utvecklingen av nätkoder för efterfrågeflexibilitet är ett bevis på.
– På aggregatorsidan finns en stor tillväxtpotential i takt med att kapacitetsproblematiken ökar. Det är nästan det vi fokuserar mest på just nu då vi ser att den marknaden kommer växa mycket framöver. Så det är ju lite förvånande att inte det nämns, säger Jennie Sjöstedt.
Villkorade avtal ger företräde
Primrock föreslår också att ”elnätsbolagen aldrig ska neka en ansökan, utan att först erbjuda anslutande kund möjlighet att ansluta med begränsningar anpassade efter det lokala elnätets belastning och tillgänglig effekt i bakomliggande nät”. I Göteborg är det gammalt nytt. Där har man villkorade avtal för alla nya anslutningar eller utökningar större än 1 MW.
– Villkoret är att nätkundens förbrukning ska regleras ned när det finns risk för överbelastning. Det är en mycket låg risk men som samtidigt ger en stor fördel för kunden som trots en utmanande kapacitetssituation kan få sin anslutning utan att behöva vänta, säger Jennie Sjöstedt.
Tariff till fasta tider?
– I önskevärlden skulle vi såklart ha en tidsdifferentierad effektavgift som styrs på faktisk belastning i elnätet, men då blir frågan genast: på vilken nätnivå ska den avgiften tas ut? Är det nätstationen närmst man ska utgå ifrån eller behöver vi aggregera upp belastningen till regionnätnivå? Där är där flaskhalsarna i Göteborg finns, inte nere på gatunivå, säger Jennie Sjöstedt.
Då blir det genast mindre enkelt. En tidsdifferentierad effektavgift på lägre nivå resulterar i att ”alla i gatan” slår på sina 11 kW elbilsladdare när det är som billigast – varvid nätet kollapsar. Det var också det som var anledningen till att Göteborg Energi införde effektavgift.
– Och nu kommer solcellerna. I somras kunde vissa villagator vara tyngst belastade mitt på dagen när solen sken och inmatningen på nätet var som högst. Då är det inte längre höglasttimmen som är problemet utan när ingen är hemma och använder den el som istället matas in på nätet, säger Jennie Sjöstedt.
4 Kommentarer
Bara riktiga U-länder pysslar med elransonering.
Intressanta funderingar men att säga att en marknad till skillnad från en tariff inte behöver en förutbestämd tid är att överdriva skillnaden mellan dem.
Det borde inte vara några problem att ha en tidsdifferentierad tariff baserat på en prognos för belastning närmsta dygnet som ges ungefär samtidigt som elpriset dagen innan. Så blir det sen upp till kunden eller en aggregator för kunden att optimera användningen åt den.
Denna tariff kan vara platsspecifik baserat på de anläggningsdelar (nätstation, 400 V kablar, 10 kV kablar o.s.v) som är mellan den aktuella kundens anslutningspunkt och upp t.o.m närmsta transformator från det maskade regionnätet. Gör man sen tariffen så att kunden baserat på belastningen betalar en ökande tariff för all prognostiserad belastning över t.ex. 80% så blir det aktuella kunder som orsakar belastningen som får stå för kostnaderna och inte som nu när hela kundkollektivet får betala för en marknad som bara skall lösa problemen hos enstaka områden vilket kan diskuteras om det är objektivt eller icke diskriminerande som ellagen kräver.
Man skulle också enkelt kunna lägga till att tariffen baserat på mer än 80% belastning går in i en separat pott och att nätbolagen sen måste använda medlen från den potten till att reinvestera baserat på de anläggningsdelar som dragit in mest pengar till denna pott oavsett hur gamla anläggningsdelarna är och därmed betalar kunderna till slut bort flaskhalsen kopplat till dem och får en lägre tariff medan nätbolaget inte kan använda flaskhalsar för att tjäna mer pengar.
Samma princip som Svks flaskhalsintäkter men förhoppningsvis kan nätbolagen använda pengarna lite snabbare än Svk för att bygga bort flaskhalsarna
Det maskade regionnätet skall sen helt enkelt vara starkt nog att klara all organisk tillväxt under en viss effektnivå medan större anslutningar får göras med villkorade avtal tills nätet förstärkts.
Vill man sen ändå ha en marknad som skall vara redo i drifttimmen vid fel eller felprognosticerad belastning så borde man kunna titta på att samordna den med SvKs mFRR marknad och lägga till var i nätet resurserna finns. Så finns det bara en marknad där olika nätbolag kan gå in och avropa resurser som är aktuella för deras nätområde och så får kunder och aggregatorer bara en marknad att förhålla sig till istället för 150 stycken utspridda över Sverige med sina olika egenheter.
När man tittar på det här med tariffer, så bör man beakta att balansen mellan elproducenter och förbrukare kan rubbas åt båda hållen. Vindkraften levererar mellan nästan ingenting och uppemot ca 80% av installerad effekt och balansen mellan producenter och förbrukare ligger någonstans däremellan. Om det nu skulle blåsa extremt mycket måste man också kunna behandla den situationen och med kommersiella aktörer måste någon kunna tjäna pengar på den situationen, annars finns han inte, och då vet man inte hur det slutar. Det som hände Danmark i somras stämmer till eftertanke:
https://second-opinion.se/incidenter-nara-fa-danmarks-elsystem-pa-fall/
Nättariffer skall inte ta så stor hänsyn till förhållandet mellan förbrukare och producenter. Det är mer upp till elmarknaden.
Det nättariffen skall göra är att om det inte är några problem från nätets håll att en viss förbrukare ökar sin förbrukning vid låga elpriser eller att en producent ökar sin produktion vid höga priser så skall inte nättariffen i onödan förhindra det. Men samtidigt skall det inte bli som antyds i artikeln att alla startar sin 11 kW laddning vid den absolut billigaste timmen om inte nätet kan hantera det utan då kanske det är mer samhällsekonomiskt att sprida ut det över de tre billigaste timmarna.