Fjärrkyla minskar elbehov

Fjärrkyla minskar elbehov

Efterfrågan på kylning av fastigheter ökar i samhället. – Vi behöver klä av samhället onödig elanvändning. Att kyla fastigheter med fjärrkyla i stället för med el är en sådan åtgärd, säger Henrik Näsström, marknadschef på Varberg Energi.

Varmare klimat och ökade krav på inomhusklimat är två faktorer som gör att efterfrågan på kyla ökar i samhället. Idag utgör kyla en liten del av den svenska energimarknaden, men den beräknas bli allt viktigare framöver. Det finns ingen offentlig statistik över hur stort behovet av kyla är i Sverige, men en färsk kylmarknadsrapport som Profu gjort för Värmemarknad Sverige visar att kylbehovet omfattar cirka 5–7 TWh. Ett par scenarioanalyser som har gjorts de senaste åren visar att efterfrågan på komfortkyla kan öka med omkring 1,3 TWh under kommande decennier.

Bild: Luftkonditionering slukar el. Foto: Wikipedia.

Fjärrkylan utgör cirka 1 TWh av dagens kylleveranser och det gör Sverige till det land i Europa som producerar mest fjärrkyla. 2020 fanns fjärrkyla i 40 svenska städer och det största systemet ligger i Stockholm, som dessutom är världens största fjärrkylenät. Nu ökar intresset för fjärrkyla och den byggs ut i flera kommuner som tidigare inte haft fjärrkyla, bland annat i Varberg.

Förutsättningar är ypperliga i just Varberg – både för produktion och på kundsidan. Varberg Energi har tillgång till kallt havsvatten från Kattegatt och en djup hamn vilket gör att de inte behöver dra ledningar långt ut för att nå låga temperaturer.

– Det innebär att vi får en lång period av frikyla. Dessutom har vi tillgång till mycket spillvärme från Södra Cell Värö som gör att vi kan producera fjärrkyla från absorptionskylmaskiner på sommarhalvåret, säger Henrik Näsström och fortsätter:

– Många fjärrkyleleverantörer i Sverige har en avfallspanna i basen, medan vi har spillvärme från pappersmassaindustrin. Båda alternativen är resurseffektiva sätt att återvinna energi från processer som i huvudsak gör system- och miljönytta på annat håll, men att återvinna värme från skogsindustrins förädlingsprocesser och låta den värma och kyla Varberg gör mig verkligen stolt.

Det är inte bara produktionsmässigt som förhållanden är goda i Varberg. Det finns också en stor efterfrågan på kundsidan, där sjukhuset blir den största kunden. Andra potentiella kunder finns inom industrier, gallerior, restauranger och äldreboenden.

Trots de goda förutsättningarna har det tagit tio år från att den första fjärrkyleutredningen gjordes till att Varberg Energi och Södra Cell Värö i september i år beslutade att göra en stor satsning på fjärrkyla.

– Det är väldigt många energibolag som har gjort utredningar för fjärrkyla och sedan valt att inte gå vidare, men nu börjar förutsättningarna förändras på flera olika sätt till fjärrkylans fördel. Inte minst på grund av lönsamheten, men även på grund av att hanteringen av köldmedier i alternativa kylinstallationer blir svårare att hantera.

– Det är förklaringen till att Varberg Energi och flera andra energibolag nu väljer att satsa på fjärrkyla, trots att man tidigare sagt nej till en sådan affär, menar Henrik Näsström och utvecklar vilka olika faktorer som har förändrats under de senaste tio åren.

På marknadssidan finns idag en helt annan efterfrågan på kyla än för tio år sedan.

– Människor har idag en lägre acceptans mot obehagliga temperaturer. Det är ungefär som att åka bil idag. Förr fanns inte luftkonditionering i bilar, medan idag skulle de flesta tycka att det är väldigt jobbigt att åka bil när det är riktigt varmt ute om bilen inte har en fungerande luftkonditionering. På samma sätt börjar det bli med inomhusklimatet och det ställer nya krav på fastighetsägare.

Henrik Näsström. Foto: Varberg Energi.

– Det ställer också andra krav på energibolagen där många kunder idag förväntar sig att energibolaget ska kunna leverera både värme och kyla. Om man som energibolag inte erbjuder kyla riskerar man att även tappa värmeaffären på olika håll. Vi ser också att nya företag som vill etablera sig i Varberg många gånger efterfrågar kyla. Det är inte enbart tillgången på el och fjärrvärme som är viktig, utan numera även kyla.

En annan pådrivande faktor är högre krav på köldmedier. De säkra och syntetiska köldmedierna innehåller ofta fluorerande växthusgaser som är miljöfarliga växthusgaser och som vi numera fasar ur samhället för att dämpa växthuseffekten. De ska ersättas med naturliga köldmedier som ammoniak, koldioxid eller kolväten. Dessa köldmedier är däremot brand- och explosionsfarliga och kräver omfattande tillsyn och administration.

– Jag önskar att vi pratade mer om de tuffa krav som följer Europastandarden EN 378. Installerar du maskiner med naturliga köldmedier ställs höga krav på undercentralen där kylmaskinen ska placeras, säger Henrik Näsström.

Det handlar om gasdetektering, separat ventilation som är avskilt från det centrala ventilationssystemet, nödutgångar, nödstopp på in- och utsida av entrén, olika typer av larm och mängder av andra regler som gör att utrymmet blir något helt annat än den traditionella undercentralen som tidigare har lämnats relativt förlåtande i sin utformning.

– Utöver undercentralens ökade storlek och omfattande tekniska installationer så medför det här förstås även mer administration för fastighetsägarna. Då är fjärrkylan betydligt enklare och säkrare med tanke på att den bara behöver ett litet utrymme i källaren för att placera en kylväxlare som tar emot och skickar tillbaka det kalla vattnet, säger Henrik Näsström.

Varberg Energi kommer att påbörja arbetet med fjärrkylesatsningen till våren. Nätet kommer att bli V-format, där sjukhuset är placerat längs den ena ledningen och ett större industriområde ligger längs den andra ledningen. På vägen till sjukhuset passerar huvudledningarna centrum och här kommer flera fastigheter att erbjudas fjärrkyla. Utbyggnaden beräknas pågå fram till sommaren 2026 med ett totalt kylbehov på över 10 MW.

– Det blir en förhållandevis stor investering, men jag är väldigt glad för att vi har långsiktiga och miljömedvetna ägare och samarbetspartners som gör det här möjligt. Med ett utbyggt fjärrkylasystem kommer vi kunna erbjuda resurseffektiv kyla i centrala delar av Varberg och på så sätt undvika onödig användning av köldmedier och el.

– När vi nu ställer om till ett fossilfritt Sverige behöver vi säkerställa att elen används till mer komplicerade ändamål och då är det klokt att undvika använda den till så pass enkla uppgifter som att värma eller kyla fastigheter, betonar Henrik Näsström och avslutar:

– Ju bättre vi och våra kunder blir på att energieffektivisera och använda rätt energi till rätt ändamål, desto lättare kan vår kommun elektrifiera industri- och transportsektorn och fortsätta välkomna elintensiva företagsetableringar.

 

 

 

 

 

 

1 Kommentar
Av Ann-Sofie Borglund
Second Opinions skribent
Profil Second Opinion drivs på uppdrag av Energiföretagen Sverige. Läs mer

Vid publicering av en kommentar gäller följande regler:

– vi vill att alla som kommenterar ska vara identifierbara personer och vi vill därför för- och efternamn anges av den som kommenterar

– vi vill att diskussionen på Second Opinion ska hålla en god och respektfull ton och publicerar inte kränkande omdömen om enskilda personer.

Second Opinion förbehåller sig rätten att radera texter som bryter mot våra villkor och regler.

Kommentera

Din e-postadress kommer inte publiceras.

*

  1. Fredrik Bruno skriver:

    Framförallt den fjärrkyla, som baserar sig på att man utnyttjar bottenvattnet från närliggande vattenområden, som man gör i Stockholm när man pumpar runt bottenvatten från Lilla Värtan ut till fastigheterna och som har kylelementen monterade under taket i kontorslokalerna, tycker jag är en lösning som man borde utnyttja i betydligt större utsträckning. Den är ju så enkel, det måste bli billiga installationer och och sen bara kostnaderna för rundpumpningen.

    Håller med om att det är större utrymme att klaga på värmen nu. Tidigare hade man ju inte mycket för det och nu kan man alltid skylla på växthuseffekten. Det är ju ett enormt fokus på höga omgivningstemperaturer nuförtiden, och det drivet upp kraven. Men skämt åsido, många storstäder i varmare länder ligger ju i anslutning till kusten, så tekniken borde utnyttjas i högre utsträckning. Det kan ju vara varmt även utan växthuseffekt.

Prenumerera på artiklar


Följ oss på Twitter

Senaste artiklarna

Skriv på Second Opinion

Alla är välkomna att skriva på Second Opinion. Vi publicerar dels artiklar som fördjupar kunskaper om energifrågor dels aktuella debattartiklar.
Skicka in din text
Vara-amnen

Ur arkivet