I dag den 17 maj presenterar den finländska stamnätsoperatören Fingrid en uppsättning konkreta utvecklingsförslag för en nordisk energimarknadsmodell 2.0.

– Klarar vi inte att utveckla en fungerande ny marknadsmodell, är alternativet ett centralstyrt energisystem. En mixad modell är ingen lösning, säger marknadsdirektören Asta Sihvonen-Punkka.

Att den nuvarande marknadsmodellen kommit till vägs ände är en slutsats också av EU-kommissionen, som aviserat ett förslag till en omdesignad marknadsmodell senare i år. Frågan är hur detta går ihop med den nyregleringstrend som präglat Europa de senaste åren, och de vitt skilda kapacitetsmekanismer som olika länder satsar på.

I Fingrids dokument, Electricity market needs fixing – What can we do?, svävar man inte på målet gällande kapacitetsmekanismer: sådana kräver att beslut fattas centraliserat, både om hur mycket kapacitet som behövs och ofta också om vilken typ av kapacitet, för att säkerställa systemfunktionerna.

Dokumentet nämner risken för att ett centralstyrt system med kapacitetsmekanismer på nordisk basis skulle störas av nationella hänsynstaganden, samtidigt som elhandel över gränserna skulle bli problematisk.

En grundorsak till problemen på den nordiska elmarknaden är enligt Fingrid att massubventionering av förnybar el åstadkommit ett överskott som gett historiskt låga elpriser, med resultat att konventionell elproduktion storskaligt stängts eller är på väg att stängas ned.

Marknadsbaserade investeringar i ny elproduktion skulle enligt Fingrid kräva ett elpris på nivån 50-60 euro/MWh (i nuläget 47-56 öre/kWh), med tillägget att det enda sättet att skapa sådana förutsättningar är en radikal förändring av subventionspolitiken.

Fingrids prognos är att den installerade effekten vindkraft i Norden 2024 är 22 GW, medan värmekraften, företrädesvis kärnkraft och kraftvärme, minskat till 25 GW. Det förväntas under höglastperioder innebära ett nordiskt effektunderskott på 7 GW, importen oräknad. Med detta kommer svängmassan inte att räcka till i alla lägen, enligt Fingrid.

Finland är sedan länge beroende av elimport, och som följd av stora kraftverksstängningar de senaste åren har effekttillgången på balansmarknaden minskat avsevärt i landet. Enbart sedan september i fjol har all tillgänglig balanskraft i Finland varit upphandlad vid fyra tillfällen.

– Fingrid har precis som Svenska kraftnät en effektreserv, men den är avsedd för nödsituationer, inte som backup under normala driftförhållanden, kommenterar Asta Sihvonen-Punkka.

I sitt diskussionspapper föreslår Fingrid regeljusteringar och utvecklingsarbete vad gäller både Elspot- och Elbasmarknaderna, balansmarknaden och de strategiska effektreserverna. Till exempel borde man undersöka om en viss del av transmissionskapaciteten mellan två prisområden kunde allokeras för intraday- och balansmarknaderna, på marknadsbaserad grund.

Fingrid vill också ta fram en ny prismodell som, enligt polluter pay-principen, i högre grad straffar elproducenter som skapar obalans i elsystemet och gynnar dem som bidrar till balans. Ett annat förslag är att minska effektminimum för handeln på balansmarknaden från dagens 10 MW ner under 5 MW.

Fingrid förslår vidare en studie av hur transparensen på balansmarknaden kunde ökas och vill undersöka hur slutkundsmarknaden för el skulle kunna modifieras för att premiera förbrukarflexibilitet.

– Elmarknaden är vid ett vägskäl. Att fortsätta vidare på samma väg som nu är inte ett alternativ, säger Asta Sihvonen-Punkka.

– För att kunna bli framgångsrik kräver marknadsalternativet förändringar i dagens energipolitik och ett åtagande hos politikerna att låta marknaden göra jobbet. Under perioder kan det innebära höga elpriser, som sätter press på det politiska tålamodet. Men så fort politikerna intervenerar, kommer det att hämma marknadens benägenhet för att investera.

Fingrids utvecklingsdokument finns i finsk och engelsk version och kan hämtas här. Fingrid hoppas på feedback och kommentar med deadline den 15 september.