EU:s nya energikrav riskerar slå ut svensk industri

EU:s nya energikrav riskerar slå ut svensk industri

EU:s förslag till energieffektivisering får mycket långtgående konsekvenser för Sverige, skriver Kjell Jansson, vd för Svensk Energi. ”Det kommer inte att bli aktuellt att ge tillstånd till ny gruvdrift i norra Sverige eller att facebook öppnar ytterligare en serverhall i Sverige”, skriver han. 

Det är dags för svenska EU-parlamentariker att agera! Europaparlamentet föreslår att Sverige ska minska sin energianvändning med 167 TWh primärenergi till år 2020. Utöver detta så får inte Sverige göra av med mer än 481 TWh årligen 2020 (Parlamentets dokument 2011/0172(COD)22.02.2012, annex 0). För att inse storleken på detta tänkta åtagande är det rimligt att jämföra med år 2010 då vi gjorde av med 597 TWh primärenergi (efter tillåtet avdrag för energi för icke-energiändamål), enligt Energimyndighetens statistik, publicerad i ”Energiläget i siffror” 2011. 

Vi tror inte att svenska EU-parlamentariker förstår hur mycket detta är och det är orimligt att tro att det kan klaras på mindre än åtta år. Här saknas en konsekvensanalys av vilka effekter detta skulle kunna få. Vi är allvarligt oroade över okunskapen. För att illustrera vilka effekter vi talar om ges här några exempel. Om hela industrin utlokaliserades till utanför EU, så skulle primärenergianvändningen minska med 130 TWh. Om vi sedan tog bort all fjärrvärme, som värmer upp majoriteten av alla flerbostadshus i Sverige, skulle vi spara ytterligare ca 20 TWh.

Avskaffande av direktverkande el för uppvärmning och varmvatten skulle spara 35 TWh och tillsammans med fjärrvärmen blir det 55 TWh. Denna uppvärmning måste dock ske på annat sätt. Det kommer heller inte att bli aktuellt att ge tillstånd till ny gruvdrift i norra Sverige eller att facebook öppnar ytterligare en serverhall i Sverige – tvärtom, avveckla och stäng ner verksamheten. Det är med andra ord orimliga krav som skulle ställas på Sverige om parlamentets förslag skulle gå igenom. Här måste parlamentet tänka om.

Energianvändning är inte per definition dåligt 
Utgångspunkten för Europaparlamentets resonemang är att primärenergianvändning under alla förhållanden är något dåligt och att den ska minska. Viktigare är hur energin produceras och klimatfrågan. Det bör därför införas en målhierarki inom EU – där klimatfrågan sätts högst – istället för att införa en oflexibel syn på energianvändning.

Det finns en ambitiös flora av styrmedel för mer förnybart och minskade utsläpp av koldioxid. Inte minst energibranschen i Sverige är ett föredöme med låga utsläpp av koldioxid och hög andel förnybart. För att minska koldioxidutsläppen i transportsektorn, där Sverige har stora utmaningar, är det viktigt att förnybara bränslen kommer in som alternativ. Etanol har en många gånger högre primärenergifaktor än diesel och bensin (”Well-to-wheels”-studien 2011). Med Europarlamentets mål skulle alltså inte denna omställning stimuleras, tvärtom, de fossila bränslena skulle bli bättre att behålla och väl fungerande elbilar bör låsas in på museum.

Vad kan vi göra mer i Sverige?
Det är omdiskuterat hur stor potentialen för energieffektivisering är i Sverige. Att komma fram till den exakta potentialen är inte intressant. Det viktiga är hur vi utformar styrmedel för att nå den. Skatter på energi är det viktigaste styrmedlet. Men mer kan göras. Inte minst handlar det om att främja marknaden för energitjänster, en marknad som av Energimyndigheten bedöms ha stor potential (ER 2011:06). Vi föreslår därför att Energimyndigheten får ett uppdrag att utvärdera dagens energieffektiviseringspolitik och lägga förslag på förbättringar av dagens styrmedel.

Vi ser bland annat att följande bör ingå i uppdraget:
– Hur kan beställarkompetensen hos bostadsrättsföreningar, kommuner, småföretag och andra förbättras så att de blir bättre på att efterfråga energitjänster? – Hur kan kompetensförsörjningen till aktörer som säljer energitjänster förbättras?
– Hur kan systemet med energideklarationer utvecklas så att de lägger grunden för en kostnadseffektiv energieffektivisering av byggnaden?
– Hur kan det tillförsäkras att allmännyttans bostadsbestånd även renoveras energieffektivt?

Det är inte för sent att ändra sig
Detta är några av de förslag som vi tror bör ingå i ett sådant uppdrag. Den väg som Europaparlamentet föreslår är en tillväxt- och klimatfientlig återvändsgränd. Det är inte för sent att ändra på det.

Kjell Jansson
Vd Svensk Energi

3 Kommentarer
Av Svensk Energi
Profil Second Opinion drivs på uppdrag av Energiföretagen Sverige. Läs mer

Vid publicering av en kommentar gäller följande regler:

– vi vill att alla som kommenterar ska vara identifierbara personer och vi vill därför för- och efternamn anges av den som kommenterar

– vi vill att diskussionen på Second Opinion ska hålla en god och respektfull ton och publicerar inte kränkande omdömen om enskilda personer.

Second Opinion förbehåller sig rätten att radera texter som bryter mot våra villkor och regler.

Kommentera

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

  1. Ingemar Eriksson skriver:

    Hur gick det med beslutet som Jansson oroade sig för? Blev det skarpt? Mal kvarnarna ännu? Är det avvecklat från agendan?

  2. Curt Widlund skriver:

    Mycket kan göras för att minska energianvändningen. Men vi behöver en stabil baskraft som är oberoende av vind och väder. Nästa generation kärnkraft ger el och hetvatten som ytterligare kan minska CO2 utsläppen. Hetvattnet idag kyls och pumpas ut i havet med negativa konsekvenser.
    Toriumkraft skall i framtiden installeras i fartyg för att dramatiskt minska CO2, svavel, radioaktivitet, sot och andra kemikalier. Av toriumkraft fås el, avsaltning av havsvatten, hetvatten och rening av avloppsvatten. Eldrift ger en vibrationsfri, tyst gång med bättre manövreringsmöjligheter.

  3. Kjell Lingeblad skriver:

    Vart har min kommentar tagit vägen?

Prenumerera på artiklar


Boken om Sveriges gasberoende

Läs boken om vad Sverige använder energigas till och hur sårbar den svenska gasförsörjningen är.

Boken om Sveriges elsystem

Det svenska elsystemet går i otakt med omvärlden och marginalerna krymper. I ett läge där vi behöver allt högre överföringskapacitet i elsystemet har denna i stället krympt och elpriserna har skjutit i höjden. I den här boken beskriver tre initierade ingenjörer hur trenden kan vändas.

Senaste artiklarna

Skriv på Second Opinion

Alla är välkomna att skriva på Second Opinion. Vi publicerar dels artiklar som fördjupar kunskaper om energifrågor dels aktuella debattartiklar.
Skicka in din text
Vara-amnen

Ur arkivet