Energirapport varnar för elbrist i Europa

Energirapport varnar för elbrist i Europa

Att den europeiska energimarknaden just nu upplever förändringar är känt – liksom att det finns en del problem att lösa. Capgemini går till och med så långt och talar om risk för elbrist.
– Det finns en risk att vi inte kommer att kunna hantera effekttopparna och då får man stänga av delar av nätet, säger Anders Barsch, chef för Capgeminis energiavdelning.

Daniel Löfstedt på uppdrag av Svensk Energi


Capgemini släpper varje år rapporten
European Energy Markets Observatory (EEMO) där man tittar på utvecklingen av el- och gasmarknaderna inom EU. I årets rapport ser man flera intressanta aspekter som påverkar Europas marknader påtagligt. 

Anders Barsch beskiver USA:s frammarsch inom skiffergas som en av de här faktorerna. Den har fått till följd att kolpriset internationellt sett sjunker och gör kolet billigare än gasen. Samtidigt fortsätter delar av Europa med kraftfulla subventioner av vind- och solkraft på en marknad som inte växer.

Både el- och gasanvändningen sjunker i Europa visar man i sin rapport: minus 0,2 respektive 2,2 procent förra året.
– Det vi ser är att den traditionella bilden där man har kärnkraft i botten och sedan övriga kraftslag uppe på det beroende på hur behovet av el ser ut, håller på att förändras. Kol är billigt, men sol- och vindkraft är ännu billigare på grund av subventionerna. Det får den effekten att sol- och vindkraft puttar bort kärnkraft och gas och står tillsammans med billigt brunkol för en ökande andel produktion. Att kolet ersätter gasen är inte bra sett ur ett koldioxidperspektiv, utsläpsrätterna är dessutom billiga för utbudet är just nu stort, säger Anders Barsch.

Följden blir, som Second Opinion Energi har skrivit om tidigare, att gaskraftverk stänger.
– Gaskraftverken börjar bli olönsamma för de behövs inte längre. De kräver en beläggningsgrad på mellan 50 och 60 procent för att kunna vara lönsamma, men det har de inte i dag på grund av den ökande andelen sol-, vind- och kolkraft. I vår rapport ger vi Eon i Tyskland och Gaz de France i Frankrike som exempel på att gaskraftverk läggs ner, säger Anders Barsch.

I och med att gaskraften behövs för att reglera sol- och vindkraften är detta ett problem. Samtidigt finns det transmissionsbrister i till exempel Tyskland där nätets kapacitet inte räcker för att flytta produktionen från sol och vind till de delar där den behövs. I och med att den här situationen har uppkommit leder Anders Barsch fram till slutsatsen att det finns en risk för att få situationer med elbrist.
– När vi får effekttoppar kan det bli svårt att möta den här efterfrågan och då är risken att du helt plötsligt blir tvingad att stänga av delar av nätet för att få balans, säger Anders Barsch.

Hur stor är risken för det här scenariot ska inträffa?
– Så stor att det har startats utredningar på EU-nivå som tittar på hur man ska bemöta de här situationerna och hitta modeller för att hantera detta.

Hur ska man lösa problemet, som ni ser det?
– Det är viktigt att koordinera det på europeisk nivå. Sedan bör man tänka till på takten i utbyggnaden av sol- och vindkraft. Man bör sänka tempot, för att hinna bygga ut infrastukturen, både på hög och låg nivå. Man måste investera i näten för att ta hand om den här produktionen så att man inte får flaskhalsar och inte får problem med elkvaliteten. I Tyskland ser man elkvalitetsproblem i samband med mikroproduktionen, för näten är inte dimensionerade för denna produktion. Sedan gäller det att hitta en prismodell som fungerar, säger han.

Och här pekar Anders Barsch på ytterligare ett problem man beskriver i rapporten. Prisbilden är för platt på grund av de ekonomiska styrmedlen.
– Prisbilden styr inte förbrukningen. Intresset från kunderna att påverka sin förbrukning blir mindre om du inte har mer prisvariationer, vilket gör att incitamenten att hitta lösningar för att lösa effekttopparna också blir mindre.

Anders Barsch menar att utvecklingen av smarta elnät kan vara en del av lösningen på de problem man målar upp i sin rapport. Genom dem kan man hantera effekttoppar och förnybar energi på ett annat sätt än vad dagens nät klarar av.
– Det första steget i den här riktningen är införandet av timmätning. Det har vi genomfört i Sverige, i Frankrike rullar man ut nu och Tyskland ligger i stratgroparna.

1 Kommentar
Daniel Löfstedt
Av Daniel Löfstedt
Second Opinions skribent
Profil Second Opinion drivs på uppdrag av Energiföretagen Sverige. Läs mer

Vid publicering av en kommentar gäller följande regler:

– vi vill att alla som kommenterar ska vara identifierbara personer och vi vill därför för- och efternamn anges av den som kommenterar

– vi vill att diskussionen på Second Opinion ska hålla en god och respektfull ton och publicerar inte kränkande omdömen om enskilda personer.

Second Opinion förbehåller sig rätten att radera texter som bryter mot våra villkor och regler.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

*

  1. Gunnar Fredriksson skriver:

    Visst måste man hålla med om att stödsystemet i bland annat Tyskland är korkat, men att skylla vind- och solkraft för att det blir mer brunkol och mindre gas är nog lika dumt. Balansen mellan kol, lignit och gas borde styras av kostnaderna för utsläppen. Tyvärr är kostnaderna för att släppa ut klimatgaser nu alldeles för låga för att kompensera för billigt brunkol. Vi får väl hoppas att det ändras.

Prenumerera på artiklar


Följ oss på Twitter

Senaste artiklarna

Skriv på Second Opinion

Alla är välkomna att skriva på Second Opinion. Vi publicerar dels artiklar som fördjupar kunskaper om energifrågor dels aktuella debattartiklar.
Skicka in din text
Vara-amnen

Ur arkivet