Miljövänner för kärnkraft ger i förslag på kriterier för att jämföra olika kraftslag.
– För närvarande råder närmast anarki på området med mest tyckanden och lite fakta, som gör det omöjligt att bilda sig en objektiv uppfattning om kraftslagens egenskaper och kunna jämföra dem, skriver Nils-Erik Nilsson.

Miljövänner för kärnkraft vill fästa uppmärksamheten på vikten av att objektivt kunna jämföra olika kraftslag. För närvarande råder närmast anarki på området med mest tyckanden och lite fakta, som gör det omöjligt att bilda sig en objektiv uppfattning om kraftslagens egenskaper och kunna jämföra dem. Artikeln ger förslag på vilka aspekter som bör jämföras och hur dessa kan kvantifieras på objektivt jämförbara sätt. Länkar till gjorda utredningar ges.

Debatten på energiområdet har varit livlig ända sedan 1970-talet och de politiska förslagen på energiområdet har varit många och fantasifulla, men inte alltid förankrade i verkligheten. Uppfattningar om energislagens egenskaper har snarare varit baserade på ”politiska sanningar” än på naturvetenskapliga fakta. Den nya regeringen vill, liksom tidigare regeringar i Sverige, bestämma hur vårt system för energiförsörjning skall byggas upp. Denna planekonomiska politiska grundtanke kan ifrågasättas, men den är ett faktum.

Förslaget att tillsätta en energikommission är bra och den måste börja med att med utgångspunkt från naturvetenskapliga fakta kartlägga de olika kraftslagens egenskaper. En sådan kartläggning och sammanställnig av energislagens egenskaper skall naturligtvis också publiceras och remissbehandlas som ett eget ärende. Det utgör ju en grund för all debatt och alla beslut inom energisektorn.

Här listas viktiga egenskaper som behöver redovisas på ett objektivt och jämförbart sätt:

1. Miljöpåverkan
Här skall naturligtvis all miljöpåverkan tas med. Både vid utvinnig och framställning av Energibäraren (”bränslet”), uppförande och drift av anläggningar, omhändertagande av avfall eller andra förbrukade delar och återställning av mark mm. En väsentlig parameter när det gäller miljöpåverkan är materialåtgången per producerad energienhet. Här ingår både det material som åtgår för att bygga anläggningarna, som det som används för bränsle.

2. Påverkan på människors liv och hälsa
Även här skall all påverkan i alla delar av processen tas med. Detta måste göras både för normala förhållanden och vid ev. olyckor. För att kunna värdera konsekvenserna av olyckor måste de vägas ihop med sannolikheten för att olyckan skall inträffa. Likaså skall konsekvensen av olyckor redovisas utan skyddsåtgärder, som t.ex. evakuering. Möjliga skyddsåtgärder och effekten av dessa skall istället redovisas separat. Detta blir då en viktig del av underlaget för att välja vilka skyddsåtgärder som skall vidtas.

3. Uthållighet och eventuella begränsningar i denna
Det är viktigt att man här inte bara redovisar ”kända tillgångar” utan får med alla fysiska och biologiska begränsningar som finns för energikällan. Även möjligheter att förbättra utnyttjandet av energikällan skall tas med, både vad gäller effektivisering av nuvarande teknik, och t.ex. återanvändning av använt kärnbränsle i såväl kända, som nya typer av kärnkraftverk.

4. Egenskaper vid användningen
Här skall man t.ex. ta med begränsningar i förmågan att styra efter behovet. Detta gäller såväl vissa kraftvärmeanläggningars behov av att producera el efter värmebehovet som sol- och vindenergins tidsmässigt direkta beroende av tillgången på just sol och vind. För elproduktion ingår här även förmågan att användas för spännings- och effektreglering samt stabilisering av nätet vid störningar.

5. Ekonomi
Ekonomin måste redovisas utan subventioner, skattepålagor eller andra s.k. ekonomiska styrmedel. Relevansen och nyttan av dessa ekonomiska styrmedel kommer ju att framgå av redovisningen av energislagens egenskaper, vilket då också utgör motivet för den ekonomiska korrigeringen som skall påföras verksamheten för dess externa ekonomiska kostnader.

Primärt skall alla egenskaper redovisas i fysiska, biologiska och ekonomiska termer med kvantitativa mått. Men för att nå jämförbarhet måste man översätta all påverkan till en gemensam värdemätare. En sådan kan vara extern kostnad, men det kan också finnas andra mätetal, som ger underlag för att beräkna och jämföra den totala påverkan.

Resultatet av sammanvägningen kommer naturligtvis alltid att starkt bero på de värderingar man utgår från, exempelvis värdet av i en genomsnitt förlorad levnadsdag, en åsamkad sjukdom eller en funktionsnedsättning, för en människa. Media använder ofta antal dödsfall som ett av måtten på en olyckas allvarlighet. Det inom vetenskapen använda ”Loss of Life Expecancy” förkortat ”LLE” kan vara ett bättre begrepp. Det är mycket viktigt att värderingarna redovisas öppet, d.v.s. man måste redovisa det specifika värdet för varje påverkansslag som man använt vid sammanvägningen.

Det finns förvisso en hel del arbete utfört inom detta område, både i Sverige och internationellt. Ett av de mest uttömmande är projektet ExternE, men mycket råmaterial finns också i de stora kraftbolagens livscykelanalyser. Man skall heller inte glömma Statens Offentliga Utredningar, där olika delar finns sammanställda. För närvarande saknas dock en opartisk sammanställning som omfattar hela eller åtminstone större delen av energiområdet.

Några referenser, där det finns ett grundmaterial som kan vara utgångspunkt, är:

1. ExternE : http://www.externe.info/externe_d7/

Denna finns sammanfattad av Analysgruppen vid KSU i följande rapport: http://www.analys.se/lankar/bkgr/bkgr1-01.pdf

2. Livscykelanalyser.
Analysgruppen vid KSU: http://www.analys.se/lankar/Bakgrunder/2014/Bakgrund_1_2014_LCA_EPD_m_bilagor.pdf

Vattenfall: http://corporate.vattenfall.com/Global/corporate/sustainability/Reports/livscykelanalys.pdf

World Nuclear Association: http://world-nuclear.org/WNA/Publications/WNA-Reports/Lifecycle-GHG-Emissions-of-Electricity-Generation/?terms=life+cycle

3. Statens offentliga utredningar, Exempelvis. a. SOU 1999:75 b. SOU 1998:152 c. SOU 1995:139 och 140 4.

Statens energiverk: 1989:R19 Arbetsmiljö/ Energi, Underlag till Statens energiverks och Naturvårdsverkets utredning om ett miljöanpassat energisystem. ISBN 91-38-12377-0 5.

Naturvårdsverket rapport 4224, Småskalig vedeldning och cancerrisker, Kunskapssammanställning. ISBN 91-620-4224-6

Nils-Erik Nilsson
Vice ordförande Miljövänner för kärnkraft