Energiinvesteringarna fortsatt höga och bidrar till tillväxten

Energiinvesteringarna fortsatt höga och bidrar till tillväxten

Investeringstakten i energibranschen håller i sig.
– Medan investeringarna i svensk ekonomin väntas minska till följd av den svaga konjunkturutvecklingen beräknas energiinvesteringarna fortsätta att öka om än i måttlig takt, säger Bengt Roström, nationalekonom och senioranalytiker på Nordea.

Daniel Löfstedt på uppdrag av Svensk Energi

Energibranschens roll som en viktig motor i samhällsekonomin befästs alltmer. Enligt siffror från Statistiska Centralbyrån investerade energibranschen 43,5 miljarder kronor under förra året. Under de senaste fem åren uppgick de sammanlagda investeringarna i energisektorn till 195 miljarder kronor enligt SCB. 

Bengt Roström är nationalekonom med inriktning på makroekonomi på Nordea. Han menar att investeringarna gör avtryck i Sveriges BNP-utveckling.
– Mellan 2011 och 2012 ökade energiinvesteringarna med 9 miljarder kronor, vilket innebar en uppgång på 25 procent. Därmed bidrog energiinvesteringarna med 0,24 procentenheter till förra årets relativt blygsamma ökning av BNP på 0,7 procent. 2012 utgjorde energisektorns investeringar 6,5 procent av de totala fasta bruttoinvesteringarna och 1,2 procent av BNP mätt i löpande priser, säger han.

Jämfört med flera andra branscher väntas investeringarna i energibranschen fortsätta öka i år.
– Energiinvesteringarna väntas även i år ge ett positivt bidrag till BNP-utvecklingen. Medan investeringarna i svensk ekonomi väntas minska till följd av den svaga konjunkturutvecklingen beräknas energiinvesteringarna fortsätta att öka i år om än i måttlig takt. Investeringarna i energisektorn ligger på en fortsatt hög nivå, även om uppgången i år blir betydligt mindre efter förra årets kraftiga ökning. Detta bekräftas också av SCB:s investeringsenkät som indikerar en fortsatt uppgång av energiinvesteringarna i år, säger Bengt Roström.

Hur påverkas andra sektorer av investeringarna i energibranschen?
– God tillgång på energi är en förutsättning för tillväxt, inte bara genom de direkta investeringarna i energisektorn utan också genom sin betydelse för andra sektorer. Investeringar i energisektorn är en nämligen en förutsättning för en expansion i övriga sektorer i ekonomin. Bristande tillgång på energi är en hämmande faktor för tillväxten.

Investeringarna i energibranschen genomförs brett och handlar framför allt om Svenska Kraftnäts utbyggnad av stamnätet, satsningar i infrastrukturen kring gas och fjärrvärme, fortsatta satsningar på att trygga leveranssäkerheten i elnäten, den kraftfulla utbyggnaden av vindkraft samt uppgraderingar av kärnkraften och vattenkraften.

Bengt Roström menar att investeringarna i vindkraft kommer att fortsätta ha stor betydelse.
– Vindkraften utgör fortfarande en ganska liten andel av den totala energiproduktionen, men investeringar i vindkraft är dock en typ av investeringar som gynnas av övergången till fossilfria bränslen. På uppdrag av Vestas har WSP Strategi och Analys undersökt vindkraftens ekonomiska effekter mellan 2010 och 2020. Investeringarna i vindkraft beräknas växa från 6 till 17 miljarder kronor per år under perioden. Det innebär att vindkraftens andel av de totala investeringarna kommer att öka från 1,2 procent 2012 till som mest 3,5 procent enligt de här siffrorna. Vindkraften kan därmed ge ett väsentligt bidrag för att öka den låga investeringskvoten, det vill säga investeringarnas andel av BNP, säger Bengt Roström.

Sett ur ett samhällsekonomiskt perspektiv – vilken betydelse kommer energisektorn spela i framtiden?
– Energisektorn kommer med all säkerhet att spela en stor roll för den framtida välståndsutvecklingen både som en direkt drivkraft för fortsatt tillväxt och som en förutsättning för en expansion inom industrin och därmed en ökad sysselsättning. God tillgång på billig energi är därför avgörande för utvecklingen av den svenska ekonomin. Dessutom kommer investeringar i övriga energikällor att få en allt större betydelse i takt med att fossila bränslen fasas ut, säger Bengt Roström.

1 Kommentar
Av Daniel Löfstedt
Second Opinions skribent
Profil Second Opinion drivs på uppdrag av Energiföretagen Sverige. Läs mer

Vid publicering av en kommentar gäller följande regler:

– vi vill att alla som kommenterar ska vara identifierbara personer och vi vill därför för- och efternamn anges av den som kommenterar

– vi vill att diskussionen på Second Opinion ska hålla en god och respektfull ton och publicerar inte kränkande omdömen om enskilda personer.

Second Opinion förbehåller sig rätten att radera texter som bryter mot våra villkor och regler.

Kommentera

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

  1. Kjell Lingeblad skriver:

    Beträffande vindkraften är denna starkt subventionerad. Redan nu har miljarder kronor betalats ut i bidrag och subventioner till alla vindkraftbolag, till stor del utländska.

    Sverige har och kommer att ha ett stort överskott av elkraft många år framdeles även utan vindkraft. Svensk elproduktion är även i princip fri från utsläpp av koldioxid och andra skadliga ämnen.

    Härtill kommer miljökonsekvenserna av vindkraften när många områden i vårt land alltmer börjar likna ett tivoli.

    Varför då fortsätta att bygga ut den dyra, miljöstörande och obehövliga vindkraften? Denna fråga får vi ställa till politikerna i Riksdag och regering.

Prenumerera på artiklar


Boken om Sveriges gasberoende

Läs boken om vad Sverige använder energigas till och hur sårbar den svenska gasförsörjningen är.

Boken om Sveriges elsystem

Det svenska elsystemet går i otakt med omvärlden och marginalerna krymper. I ett läge där vi behöver allt högre överföringskapacitet i elsystemet har denna i stället krympt och elpriserna har skjutit i höjden. I den här boken beskriver tre initierade ingenjörer hur trenden kan vändas.

Senaste artiklarna

Skriv på Second Opinion

Alla är välkomna att skriva på Second Opinion. Vi publicerar dels artiklar som fördjupar kunskaper om energifrågor dels aktuella debattartiklar.
Skicka in din text
Vara-amnen

Ur arkivet