Energiåtervinning löser avfallsproblem

Energiåtervinning löser avfallsproblem

Avfall är en av de största utmaningarna för ett hållbart samhälle och en ödesfråga för fjärrvärmebranschen. Det menar Karin Medin, vd på Söderenergi, som lyfter fram kraft- och fjärrvärmen som en betydande resurs för att lösa avfallsproblemen.

Avfall är ett globalt växande problem och väntas öka även i Sverige. Materialåtervinning är den viktigaste åtgärden, men eftersom avfallet växer snabbare än vår förmåga att hantera det så blir energiåtervinningen en garant för ett mer cirkulärt och hållbart samhälle.

Bild: Karin Medin, vd Söderenergi.

– Om fjärrvärme ska ses som en lösning, måste vi också erkänna att avfall påverkar våra livsvillkor i en allt högre grad.  Avfall är ett problem. Genom förbränningen av avfall förbättrar vi livsvillkoren och löser andras avfallsproblem, understryker Karin Medin.

– Under senare år har avfall allt oftare lyfts fram som en resurs för värmebranschen och ses nästan som vilket bränsle som helst. Men om avfall är en resurs då är konsumtion av godo och avfallsförbränning av ondo. För att minska gapet mellan avfall och resurs krävs kompetens och rejäla investeringar i teknik, något som man bortser från om avfall enbart ses som en resurs, säger Karin Medin.

Hon menar att avfall är ett problem som varken ska skönmålas eller underskattas, utan faktiskt beskrivas som den problematik det är.

– Om vi och våra avfallspartners inte uppfattas som relevanta för att lösa problemet förlorar vi slaget i kampen mot avfallsbergen. Som politiker blir det ofarligt att skapa ytterligare styrmedel och skatter som drabbar oss – till synes irrelevanta – avfallsaktörer. Att motivera vår cirkulära roll i avfallstrappan blir svårt och viljan att vara fjärrvärmekund mindre attraktivt, säger Karin Medin.

Detta leder också till en ökning av energilösningar som följer trenden om att vara självförsörjande inom energi. Karin Medin talar om glesbygdlösningar som blir allt vanligare i våra städer och därmed urholkar den samhällsnyttiga affären med storskaliga infrastruktursystem som kraft- och fjärrvärme.

– Synen på avfall är därför en ödesfråga, inte minst för oss fjärrvärmebolag. Om avfall inte är ett problem blir fjärrvärmen aldrig en lösning. Då minskar inte bara värmeleveranserna utan även den viktiga el vi producerar för ett sårbart samhälle. Och avfallshögarna växer i takt med att värmepumpar och borrhål tar över, säger Karin Medin.

Vad är då problemen med avfall?

– Avfallsmängderna ökar och det i en snabbare takt än vi kan hantera. I januari presenterades ”Circularity Gap Report 2020” vid World Economic Forum i Davos. Där framgår att det under år 2017 förbrukades drygt 100 miljarder ton material i hela världen och att endast 8,65 miljarder ton blev återvunnet. Och mängden avfall väntas öka rejält. Världsbankens prognos för avfall visar en ökning med 70 procent från dagens 2,1 miljarder ton till 3,4 miljarder ton år 2050. Därför har Söderenergi valt devisen ”Vi behöver mindre avfall och mer energi på jorden.”

– Det sker en mycket stor illegal handel med avfall. Den globala och illegala avfallshanteringen har passerat den globala narkotikahandeln i storlek. Enligt polisens nationella operativa avdelning (NOA) ser kriminella organisationer svenska energibolag som ett intressant mål för deras illegala avfallsaffärer. Därför har Söderenergi valt att arbeta med spårbarhet, transparens och varumärkesskydd i avfallsströmmarna.

– Andelen tungmetaller ökar. I Sverige beror detta framförallt på att svenskar oftare beställer varor från länder utanför EU (importen motsvarar 70 miljarder kronor) med undermålig kemikalielagstiftning, obefintligt producentansvar och konsumentskydd. Det innebär att produkterna kan innehålla tungmetaller som är skadliga för människor och miljö och där barn är särskilt utsatta. Söderenergi driver opinion mot detta och rekommenderar människor att sluta importera farligt internetavfall.

Söderenergi ser också riskerna med att svensk miljölagstiftning tillåter mellanlagring av osorterat avfall på exempelvis åkermark. Idag kan företag mot betalning samla in och få mellanlagra stora mängder avfall över en treårsperiod. Oron tycks delas av kommuner och närboende.

– Vår uppfattning är att detta sker okontrollerat och blir till ett miljöproblem för kommuner, grannar och slutligen för oss fjärrvärmebolag. Att det är lagligt är ingen garanti för att lagen är bra.

– Vi noterar i media att det sker urlakning av gifter i miljön och att det uppstår oförklarliga bränder. Om vi inte är tydliga i vår uppfattning är risken stor att vi utmålas som ett problem om vi vägrar ta emot avfallet, vilket vi med stor sannolikhet kommer att göra. Vi kräver spårbarhet, betonar Karin Medin.

Att bränna avfall som inte kan eller ska materialåtervinnas har flera fördelar om det görs i ett kraftvärmeverk. Det ger både fjärrvärme och el, men leder också till att tungmetaller sorteras bort. Organiska miljöfarliga ämnen bryts ned och enbart i Söderenergins anläggning tar de årligen bort drygt 100 ton tungmetaller efter förbränning, bland annat arsenik, kadmium och krom. Ytterligare en fördel är att man tränger undan koldioxidutsläpp från sämre energislag och minskar deponier. Under 2018 ledde avfallsförbränningen på Söderenergi till att klimatutsläppen minskade med 927 000 ton.

För att tydliggöra dessa miljövinster, men också för att öka spårbarhet och transparens i avfallsströmmarna, har Söderenergi skapat verifikatet 2 MEND-IX. Det har utvecklats för att ge svar på vad avfallet innehåller, hur mycket energi det skapar, hur mycket koldioxidutsläpp som undviks, hur askan tas om hand och vilka miljö- och samhällsekonomiska vinster som uppstår när återvinningsföretag erhåller verifikatet. Med 2 MEND-IX kan fjärrvärmeföretag redovisa att producentansvaret börjar i avfallsströmmarna. 2 MEND-IIX erbjuder medlemskap och den 9 mars kommer fem energiföretag att ingå medlemskap i 2 MEND-IX för att göra varandra bättre.

– Mottagare av verifikatet är återvinningsföretag som idag levererar avfall. Verifikatet är ett kvitto på att vi tillsammans har skapat större värden än var och en för sig. I en cirkulär ekonomi kan ju ingen uppträda hållbart i ensamt majestät, säger Karin Medin och avslutar:

– Det kräver partnerskap och en vilja att göra varandra bättre. Med verifikatet kan vi tillsammans adressera risker, kostnader och ansvar mot de som ohållbart anstränger samhället med miljö- och hälsofarliga material och produkter. Om producenter säljer barnleksaker med tungmetaller är man cynisk och bör få veta det.

 

Ann-Sofie Borglund
Av Ann-Sofie Borglund
Second Opinions skribent
Profil Second Opinion drivs på uppdrag av Energiföretagen Sverige. Läs mer

Vid publicering av en kommentar gäller följande regler:

– vi vill att alla som kommenterar ska vara identifierbara personer och vi vill därför för- och efternamn anges av den som kommenterar

– vi vill att diskussionen på Second Opinion ska hålla en god och respektfull ton och publicerar inte kränkande omdömen om enskilda personer.

Second Opinion förbehåller sig rätten att radera texter som bryter mot våra villkor och regler.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

*

Prenumerera på artiklar


Följ oss på Twitter

Senaste artiklarna

Skriv på Second Opinion

Alla är välkomna att skriva på Second Opinion. Vi publicerar dels artiklar som fördjupar kunskaper om energifrågor dels aktuella debattartiklar.
Skicka in din text
Vara-amnen

Ur arkivet