Ny elmarknad med det bästa av två modeller

Ny elmarknad med det bästa av två modeller

Det behövs en syntes av det bästa från den reglerade och den avreglerade elmarknaden som grund för framtidens funktionella elmarknad, skriver Gunnar Lundberg, Stig Göthe, Nils Andersson och Alarik Arthur.

I två artiklar förra året tog vi upp viktiga frågor att beakta när det gäller elmarknadens utveckling. Tyvärr har mycket lite hänt och nu har verkligheten kommit ifatt.

Den 1 oktober skrev 41 elbolag på Second Opinion om den elhandelscentriska modellen som de anser bör skrotas. Det håller vi med om men deras förslag är inte tillräckligt långtgående. Den 7 oktober skrev 15 aktörer på elmarknaden att den elhandelscenriska modellen bör genomföras men under ett nytt namn ”Kundcentrisk modell”. Ett namnbyte och några modifieringar kommer enligt vår uppfattning inte att lösa de grundläggande problemen på elmarknaden som nu är mer än akuta.

Sedan Elmarknaden i grunden nyskapades i mitten av 1990-talet har många förutsättningar förändrats. Eltekniken har tagit språngsteg, samhället har utvecklats, ekonomin är annorlunda, men framför allt har den fria elsektorn utsatts för politisk direktstyrning, som skapat strukturella problem. Politiska beslut har lett till att produktionskapaciteten har ökat, främst via elcertifikatsystemet avseende förnybar elproduktion där vindkraften stått för den stora ökningen.

Stöden reducerar investeringskostnaderna och marknadspriset har därför pressats ner. Befintlig väl fungerande produktionskapacitet läggs nu ner.  Det låga marknadspriset ger inte tillräckliga incitament till nödvändiga investeringar i vare sig ny planerbar produktion eller i anläggningar för att reglera efterfrågan på el. Vindkraft-, vattenkraft-, solkraft- och värmekraftverk kan alla var för sig leverera kW och kWh, men för att hålla en säker leveransförmåga i det gemensamma systemet krävs att ytterligare ett antal viktiga ”förmågor” är på plats i det gemensamma elnätet. Ur den aspekten är de olika produktionsanläggningarna inte direkt substituerbara.

Elanvändningen kommer att öka kraftigt men nätbegränsningarna är idag betydande och långsiktiga främst mellan norra och södra Sverige. Det är uppseendeväckande att det saknas en sammanhållen plan för framtida behov av nya investeringar.

Energimarknadsinspektionen har i två rapporter under året, Ren Energi och Kapacitetsutmaningar i elnäten, beskrivit hur elnätbolagen i framtiden kommer att få en allt mer central roll. Tyvärr är det två fundamentala frågor som inte behandlats: elsystemets leveranssäkerhet och förändrad hantering av fysisk elhandel.

Före avregleringen samverkade de stora elbolagen, ca 10 stycken, för att investera i nya anläggningar för att upprätthålla en god leveranssäkerhet. Kunderna kunde via sina lokala energibolags leveransåtaganden känna sig trygga i att det alltid fanns tillräckligt med el och att man inte behövde betala mer än vad det kostade att producera och distribuera elen.

Det fanns dock två avgörande nackdelar med denna modell enligt förespråkarna för en avreglerad marknad. Elbolagen byggde för många anläggningar. I sin nit att i samverkan nå leveranssäkerhetsmålen en planeringshorisont på 10 år och med osäkerhet kring prognoser fanns en tendens att bygga mer än vad som var nödvändigt, särskilt som man visste att man fick betalt för sina kostnader. Då kunderna betalade samtliga kostnader fanns inte heller något inneboende tryck på att minska drift och underhållskostnaderna.

Marknadspriset på el publiceras numera timme för timme och är ett effektivt och transparent pris. Marknadspriset ligger till grund för en mängd finansiella kontrakt. Marknadspriset är hjärtat i den avreglerade elmarknaden och är därför viktigt att behålla.

Sedan 2003 har en stor mängd förnybar el byggts, främst vindkraft. Trots låga marknadspriser har dessa anläggningar ändå kunnat byggas med hjälp av ekonomiskt stöd via elcertifikatsystemet.

I november 2011 indelades Sverige i fyra elområden. Elområdesindelningen var enligt Svenska kraftnät nödvändig för att uppfylla EU-lagstiftningen och för att påskynda önskvärd utbyggnad av stamnätet och utlandsförbindelserna. Mycket lite av dessa intentioner har förverkligats. I stället är kapacitetsbegränsningar i stamnät, regionala nät och lokala nät ett stort hot mot en effektiv elmarknad. Enligt Svenska Kraftnät kommer det att ta 20 år att återställa kapaciteten i stamnätet.

Elmarknaden står inför mycket stora utmaningar. Transportsektorn ska elektrifieras. Många planerade stora industriprojekt, exempelvis koldioxidfri stålproduktion och cementproduktion ökar elanvändningen kraftigt. Till det kommer utmaningarna för elnätet som berörts tidigare.

Vi föreslår därför en översyn av elmarknaden med sikte på en välfungerande elmarknad med en långsiktig tidshorisont. Mot bakgrund av erfarenheter från både den reglerade och avreglerade elmarknaden bör den innehålla följande:

Återinför leveranssäkerhetsansvar
Det finns idag ingen aktör som har en överblick över vilken leveranssäkerhet som elmarknaden bör ha, nu och i framtiden. I EU-regelverket ingår bl.a. att ett mål för leveranssäkerhet ska tas fram. Regeringen har därför uppdragit åt Energimarknadsinspektionen att föreslå lämpliga mål och redovisa detta senast i slutet av februari 2021. Energimarknadsinspektionen borde också få i uppdrag att underlätta för privata intressenter att hjälpa Svenska kraftnät att bygga bort konkurrenshämmande nätbegränsningar i stamnätet. Även på regionnätnivå borde privata intressen få möjlighet att bygga ledningar speciellt till större industrier, exempelvis SSAB i Oxelösund.

Låt därför lokala och regionala nätägare ta ansvar för leveranssäkerheten på respektive nivå och redovisa sina prognoser på förväntad elanvändning på kort och lång sikt. Svenska Kraftnät kan som ansvarig för transmissionsnätet då sammanställa den totala leveranssäkerhetsutvecklingen i det nationella elsystemet, totalt och för elprisområdena. Svenska kraftnät tar ansvar för att leveranssäkerheten upprätthålls både nationellt och internationellt i samverkan med omgivande stamnätsoperatörer. Därmed skapas förutsättningar för att noggrant övervaka hur leveranssäkerheten utvecklas över tid både lokalt, regionalt och nationellt. Incitamenten för att bygga bort överföringsbegränsningar ökar.

När och där det uppstår behov av ny produktion eller nya anläggningar för att reglera användningen och dessa investeringar inte genomförs på grund av alltför låga förväntade marknadspriser måste någon form av konkurrensupphandling utvecklas.

Skulle det visa sig att det finns risk för brist på produktion för att upprätthålla tillräcklig leveranssäkerhet bör Svensk Kraftnät få i uppdrag att konkurrensupphandla behövlig kapacitet. Det finns redan idag internationellt många exempel på konkurrensupphandling, främst inom havsbaserad vindkraft.

Behåll den konkurrensutsatta Fysiska elmarknaden
Den fysiska elmarknaden består i huvudsak av spotmarknaden, intradagsmarknaden, reglermarknaden och slutligen balansavräkningen. Den effektiva fysiska marknaden är en viktig del av en fungerande konkurrens och fri etableringsrätt och bör därför bevaras som grundstenen i en avreglerad elmarknad. Spotpriset är dessutom avräkningspris för en mängd finansiella avtal.

Låt nätbolagen få ansvar för försäljning av fysisk el till sina kunder inom ramen för sitt distributionsmonopol och också bli leveranssäkerhetsansvariga för sina nät I stället för att utveckla en elhandlarcentrisk modell enligt regeringens intentioner bör nätägarna få ansvar för försäljning av all fysisk el till sina kunder.

För att effektivisera elmarknaden är det viktigt att den lokale elnätägaren blir elkundens primära kontakt med elmarknaden istället för elhandlarna. Elkunderna och anslutna elanläggningar påverkar lokal leveranssäkerhet. Låt därför nätägarna via sitt distributionsmonopol får ansvar för att sälja all fysisk el till sina nätkunder till områdespriset och ta fullt kundansvar.

När det kommer till fysisk leverans av el till kunderna vill inte idag elhandlaren ta någon prisrisk utan lägger ett vertikalt bud på NordPools spotmarknad. Det betyder att budet är helt oberoende av vilket pris som uppstår på marknaden. Eftersom elhandlarnas upphandling av fysisk el på spotmarknaden inte har någon som helst konkurrenspåverkan torde det vara enkelt att förtydliga ellagen så att försäljning av fysisk el tas in i nätägarnas distributionsmonopol. Genom detta kommer kundbyten för fysisk leverans av el att försvinna och aviseringsavtalen försvinner. Främst balansansvaret men även hantering av elskatt skulle förenklas. Varje nätägare skulle återfå kontroll över sina kunders elanvändning på aggregerad nivå. Utvecklingen mot allt mer intelligenta nätlösningar, Smart Grids, innebär att nätfunktioner måste förändras. Detta underlättas om nätägaren blir kundernas primära kontakt med elmarknaden. Nätägarnas incitament att vid behov köpa in reglerkapacitet från kunderna och effektproduktion från befintliga produktionsanläggningar i nätet ökar när sådana upphandlingar balanseras mot överliggande näts förmåga att leverera tillräcklig kapacitet. Elhandlarnas roll kommer i framtiden att vara att hjälpa elkunderna med prissäkring och produktspecificerade el.

Prismodeller för Systemtjänster
När systempriset i sig inte ger nödvändigt incitament för att utveckla olika systemtjänster måste priset på dessa tjänster definieras och tas om hand och upphandlas på marknadsmässiga grunder

Marknaden kommer att efterfråga även andra tjänster frånsett själva elleveransen som exempelvis insatser för att upprätthålla frekvensreglering, spänningsreglering och användarreglering. Det är viktigt att utveckla marknadspriser och aktörer för dessa tjänster. Eftersom den tekniska utvecklingen tillhandahåller allt fler vägar att lösa och hantera dessa nödvändiga kompletterande systemtjänster är det viktigt att finna teknikneutrala modeller.

Vårt samhälle är och blir allt mer beroende av en säker och förutsägbar elförsörjning. Industrier, samhällsfunktioner och alla medborgare berörs. Det finns teknik att lösa elförsörjningens utmaningar, men dagens marknad har inte längre förutsättningarna att investera i viktig nödvändig utrustning, vilket i sig äventyrar inte bara Sveriges industriella utveckling utan även samhällets möjligheter att lösa klimatmål inom t.ex. transportsektorn.

Vi tror våra förslag kan återge elsektorn rimliga förutsättningar att fungera marknadsmässigt. Vi hoppas de kan stimulera såväl elbranschens aktörer, elkunder som politiska partier att nu initiera åtgärder som snarast återger branschen dess förlorade marknadsförmågan.

Landet står inför ett vägval, antingen planhushållning eller marknadsorientering. Just därför viktigt att diskutera.

 

Gunnar Lundberg
Civilingenjör KTH, verkade i Vattenfall som Marknadschef, Regionchef, VD Vattenfall Regionnät samt Regulatory Affairs. Ordförande i Eurelectric Market Committee.

Stig Göthe
Civilingenjör KTH, verkade i Vattenfall, centralt och regionalt, under 37 år, bl.a. i koncernledningen som marknadsdirektör och som direktör för strategisk utveckling. Efter Vattenfall internationellt i flera länder, men även t.ex. i uppbyggnaden av Power Circle.

Nils Andersson
Civilingenjör CTH, verkade i både privat kraftindustri och på Vattenfall, bl.a. som VD för Kraftverksföreningen, ledamot i NordPools styrelse, Affärsutvecklingsansvarig på Elproduktion Norden på Vattenfall. Ordförande i utredningen om Elcertifikat.

Alarik Arthur
Civilekonom Handelshögskolan Stockholm, VD, GDI Consulting AB, verkade främst inom skogsindustrin, SCA, Billerud-Korsnäs och energisektorn, Vattenfall med affärsutveckling och tunga investeringsprojekt, styrelseledamot i EURADA, UEDA.

 

 

2 Kommentarer
Av Gunnar Lundberg, Stig Göthe, Nils Andersson, Alarik Arthur
Profil Second Opinion drivs på uppdrag av Energiföretagen Sverige. Läs mer

Vid publicering av en kommentar gäller följande regler:

– vi vill att alla som kommenterar ska vara identifierbara personer och vi vill därför för- och efternamn anges av den som kommenterar

– vi vill att diskussionen på Second Opinion ska hålla en god och respektfull ton och publicerar inte kränkande omdömen om enskilda personer.

Second Opinion förbehåller sig rätten att radera texter som bryter mot våra villkor och regler.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

*

  1. Christian Schwartz skriver:

    Mycket intressanta tankar/förslag som våra folkvalda borde ta till sig.
    Att tänka långt in i framtiden kräver betydande kunskap, det besitter verkligen de fyra författarna.

  2. Göran Fredriksson skriver:

    Ett utmärkt förslag utformat av några av branschens mest kunniga personer. Det enda som saknas är ett modest krav på kunskapsprov på Sveriges energi- och miljöministrar, alla har inte ens kunnat skilja på energi och effekt.

Prenumerera på artiklar


Följ oss på Twitter

Senaste artiklarna

Skriv på Second Opinion

Alla är välkomna att skriva på Second Opinion. Vi publicerar dels artiklar som fördjupar kunskaper om energifrågor dels aktuella debattartiklar.
Skicka in din text
Vara-amnen

Ur arkivet