”Hubben bromsar energiomställningen”

”Hubben bromsar energiomställningen”

Med den elhandlarcentriska modellen borta från reformkartan är det obegripligt varför regeringen fortfarande vill låta Svenska kraftnät bygga elmarknadshubben, skriver företrädare för 35 energiföretag.

I regeringens senaste budgetproposition blev det tydligt att framtiden för den elhandlarcentriska modellen (ECM) är osäker. När en stor majoritet av riksdagspartierna därtill ställt sig negativa till reformen är sannolikheten liten att den införs i Sverige. Trots det lever planerna på den så kallade elmarknadshubben kvar. När idén med att etablera ECM utvecklades stod det klart att modellen bara kunde möjliggöras om det etablerades en gigantisk informationsdatabas på elmarknaden; en elmarknadshubb. Med ECM borta från reformkartan är det obegripligt varför regeringen fortfarande vill låta Svenska kraftnät bygga elmarknadshubben. Genom att driva vidare idén om hubben riskerar vi att slösa tid, fokus och resurser på en föråldrad IT-plattform med en liten – snudd på obefintlig – nytta i relation till den nödvändiga förändring elsystemet står inför. Låt oss istället fokusera på att bygga upp ett informationsutbyte på elmarknaden som med kraft stödjer energiomställningen.

Bild: Så länge en enstaka villaägare har solpaneler är det hanterbart för lokalnätet. Men när 20 villaägare i samma område har paneler blir effekterna dramatiska.

De kommande decennierna kommer det svenska elsystemet både förändras och växa med historiska mått, för att möta nya behov, beteenden och en dramatisk ökning av elförbrukningen. Vi bevittnar just nu en rusande industriutveckling, parallellt med en förändring av privatkunders behov och beteenden; vi ser mer solpaneler på taken, en dramatisk ökning av elfordon och uppkopplade värmesystem. Men hoppfulla nyheter om elintensiva industrisatsningar flankeras av svarta rubriker om effekt- och nätkapacitetsbrist. Det har blivit tydligt att det krävs krafttag för att säkra tillräckligt med nätkapacitet och effekt i morgondagens elsystem. Och det slutar inte där. Ansträngningar måste även göras för att säkerställa att leveranssäkerheten bibehålls. Oavsett hur snabbt elsystemet växer och förändras måste elnäten alltjämt vara i balans, under årets alla dagar och under dygnets alla sekunder. Det ställer stora krav på elmarknadens aktörer. Uppgiften att sköta balans- och frekvenshållningen kommer bara bli mer komplex i takt med att teknikutvecklingen rusar framåt.

Den sammantagna bilden är att dagens elmarknad, som varit mer eller mindre likadan sedan avregleringen, måste förändras om Sverige ska kunna nå klimatmålen utan att tumma på leveranssäkerheten. Exakt hur den förändringen kommer att se ut finns det idag inga tydliga svar på. Det vi däremot är säkra på redan nu är att kontakten mellan elnätsägare, energitjänsteleverantörer och kunder måste fördjupas och förtätas, på flera plan, inte minst när det gäller utbytet av data. Ett vanligt villakvarter kan vara ett talande exempel för behovet att utveckla modeller för informationsutbyte på marknaden.

Så länge en enstaka villaägare har solpaneler är det hanterbart för lokalnätet. Men när 20 villaägare i samma område har paneler blir effekterna dramatiska. När solen går i moln en solig vårdag kan spänningsförändringarna bli så omfattande att det påverkar elkvalitén negativt, vilket kan skada kundanläggningar eller i värsta fall orsaka lokala strömavbrott.

För att undvika en sådan verklighet – oavsett om det beror på solpaneler eller någon annan snabb teknisk förändring på elmarknaden – måste elnätsägarna kunna styra elnäten långt mer precist än idag. Informationsutbytet mellan kunderna och marknadens aktörer måste bli mer ”finkornigt”, med sikte på utbyte av realtidsdata. Först då har nätägarna tillsammans med energitjänsteleverantörerna en möjlighet att styra elnäten på det digitaliserade och automatiserade sätt som krävs. Den här utvecklingen är också redan på gång – bland annat utifrån EU-krav (via den API-baserade CIM-modellen) – och kommer att behöva prägla en stor del av elmarknadens processer för att energiomställningen ska vara möjlig.

Dessvärre är elmarknadshubbens bidrag i den utvecklingen obefintligt. Den är utformad för att lagra dagen-efter-data med 15-minutersupplösning och blir då snarare en dyr, tidskrävande och riskabel lagringsplats för historiska data. Visserligen skulle en modell som möjliggör utbyte av realtidsdata kunna implementeras på elmarknadshubben, men går precis lika bra att införa helt utan hubb.

I mer än tio år har elbranschen tröskat på med ECM och elmarknadshubben. Så länge idén om hubben fortfarande lever stjäl den tid, fokus och resurser från satsningar långt mer angelägna att genomföra. I vår dagliga kontakt med Sveriges elkunder är det tydligt vad förväntningarna är: avbrottsfri el till ett bra pris, och gärna att kunna bidra i energiomställningen. För att lyckas måste vi utveckla sättet som elnäten styrs på. Något som kommer att kräva innovation och hårt jobb från såväl enskilda bolag som branschen i stort.

Vår vädjan till politiken är därför denna: överge planerna på att fortsätta driva den resursslukande elmarknadshubben. Låt oss istället fokusera på att bygga upp ett informationsutbyte på elmarknaden som på allvar främjar aktiva kunder och som med kraft stödjer energiomställningen.

Björn Berg, vd Ngenic
Erik von Hofsten, vd Lokalkraft Sverige
Jörgen Mattsson, vd Bergs Tingslags Elektriska
Sigvard Krantz, vd BestKraft & Bjärke Energi
Johan Lindehag, vd Ellevio
Mats R Andersson, vd Grästorp Energi
Mats Mattsson, vd Götene Elförening
Bengt Fransson, vd Habo Kraft
Sanna Sundell, vd Hallstaviks Elverk
Anders Mannikoff, vd Herrljunga Elektriska
Thomas Öjerskog, vd Hjertums Elförening
Håkan Karlsson, vd Hjo Energi
Niklas Köhler, vd Härjeåns Nät
Susanne Ernfridsson, vd Härryda Energi
Joakim Ahlin, vd Karlsborgs Energi
Thomas Kvist, vd Kvänum Energi
Susanne Malm, vd LEVA i Lysekil
Henrik Larsson, elnätschef Lidköping elnät
Lena Bergsten, vd Ljusdal Elnät
Daniel Segerholm, vd Malungs Elnät
Roger Emilsson, vd Mellersta Skånes Kraft
Christian Schwartz, vd Mölndal Energi
Christian Carlsson, vd Nossebro Energi
Johan Lundqvist, vd Sjogerstads EDF
Göran Sörell, vd Sundsvall Elnät
Tommy Karlsson, vd Södra Hallands Kraft
Jonas Angshed, vd Tibro Energi
Joacim Eronen, vd Upplands Energi
Thomas Karlsson, vd Vallebygdens Energi
Stefan Carlson, vd Vara Energi
Björn Fahlgren, vd Varbergsortens Elkraft
Rolf Åkesson, vd VänerEnergi
Krister Hillefors, vd Västra Orusts Energitjänst
Håkan Rannestig, vd Österlens Kraft

2 Kommentarer
Av 35 energiföretag
Profil Second Opinion drivs på uppdrag av Energiföretagen Sverige. Läs mer

Vid publicering av en kommentar gäller följande regler:

– vi vill att alla som kommenterar ska vara identifierbara personer och vi vill därför för- och efternamn anges av den som kommenterar

– vi vill att diskussionen på Second Opinion ska hålla en god och respektfull ton och publicerar inte kränkande omdömen om enskilda personer.

Second Opinion förbehåller sig rätten att radera texter som bryter mot våra villkor och regler.

Kommentera

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

*

  1. Peter Takacs skriver:

    En elmarknadshubb kommer utveckla och modernisera informationsutbytet på elmarknaden och den kommer öka transparensen för kunderna. Detta är viktig, framförallt i en tid då digitaliseringen medför ökade behov av kommunikation och snabbt datautbyte på elmarknaden. Skribenterna försöker i sin artikel göra gällande att detta skulle stå i motsats(!?) till energiomställningen, men de misslyckas att beskriva hur detta skulle bli konsekvensen.

    Argumentationen i artikeln påvisar även det saknas insikt och förståelse kring de marknadsproblem som vår elmarknad har idag – problem som i slutändan drabbar Sveriges alla elkunder. Det går inte att se på elmarknaden bara utifrån ett elnätsperspektiv, på samma sätt går det inte att se på hubben som bara en lagringsplats för mätdata – hubben är så mycket mera.

    Idag använder sig branschen av ett kommunikationsprotokoll från 1990-talet och marknaden är beroende av att alla processer utförs i varje aktörs lokala system. Minsta lilla förändring eller utveckling av dagens systemet är mycket tidskrävande och kostsamt hos varje aktör – detta medför även en tröghet för utvecklingen av vår elmarknad. Jag är den första att skriva under på att utmaningarna för elnätsföretagen är många och att elnätsföretagen behöver nya verktyg och lösningar till sitt förfogande. Men elnätsföretagens utmaningar ska inte förringa utmaningarna för kunderna och för marknadens alla andra aktörer. Dagens samhälle kräver en mer snabbfotad bransch. En bransch som ligger i tiden, där likabehandling, transparens, förbättrad konkurrens, effektivisering, digitalisering och kundfokus är ledord. Därför kommer en elmarknadshubb vara ett centralt och viktigt steg för utvecklingen av vår elmarknad.

  2. Erik von Hofsten skriver:

    ECM och Hubben är som artikeln beskriver föråldrade och vi behöver komma vidare. Idag råder det inte samsyn om hur den vägen framåt ser ut. Det finns flera förslag att bearbeta och helt ny teknik och nya krav från både marknaden och kunderna att förhålla sig till.
    I tillägg till det som sägs i artikeln ser Lokalkraft Sverige att den svenska elmarknadens villkor behöver utredas, i avsikt att hitta en väg till en ny svensk elmarknadsmodell. Ett sådant utredningsarbete behöver ta hänsyn till flexibilitetstjänster, balansansvar, annan ny teknik och nya kundkrav. Konkret ser vi att följande behöver utredas:
    möjligheten att låta nätbolag få ett ansvar för förmedling av fysisk el
    hur säkerställa leveranssäkerhet
    hur få till stånd nödvändig ny produktionskapacitet
    hur korta tillståndsprocesser
    hur styrmedel ska hanteras
    hur en svensk modell kan bli EU-kompatibel.

    Erik von Hofsten, vd i Lokalkraft Sverige

Prenumerera på artiklar


Följ oss på Twitter

Senaste artiklarna

Skriv på Second Opinion

Alla är välkomna att skriva på Second Opinion. Vi publicerar dels artiklar som fördjupar kunskaper om energifrågor dels aktuella debattartiklar.
Skicka in din text
Vara-amnen

Ur arkivet