Ökande krav på reglering av elpriser

Ökande krav på reglering av elpriser

Slår de gula västarna undan benen  för EU:s avreglering? Efter vinterns demonstrationer i Frankrike har elpriserna fått en ny social dimension.

Av olika orsaker har Frankrike haft svårt att komma ur sin prisreglering på den nationella franska elmarknaden. Innan gulavästupproret var regeringen Macron dock igång med förberedelser för en heltäckande konkurrensutsättning. Mycket handlade om regulatoriska och lagmässiga krångligheter, men inte enbart.

Foto : Thomas Bresson. (licens)

Efter de gula västarnas uppror backar Macron från avregleringen, något som kan få en dominoeffekt för hela EU-projektet. Det skapar politisk nervositet, för om Frankrike inte fortsätter arbetet för avreglering kan också andra delar av EU:s energipaket hamna i papperskorgen.

Frankrike är en tung medlem i EU:s beslutsfattande organ och det franska retirerandet kan i värsta fall frysa hela EU-arbetet runt elmarknaden.

Elpriser på plakaten
De gula västarnas protester var ursprungligen riktade mot stigande bränslepriser och högre mervärdeskatt. Den franska regeringen hade också introducerat en kolskatt som kritiserades hårt. Det ena gav det andra och många demonstranter protesterade mot höjda levnadskostnader i allmänhet. Därmed kom också elpriserna på plakaten.

Efter demonstrationerna har debattvågorna runt elpriser också nått Europaparlamentet. Flera ledamöter har dammat av prisreglering som ett nygammalt politiskt mål – även om både parlamentet och EU-länderna för längst har kommit överens om motsatsen.

Nationell prisreglering på elmarknaden strider mot EU:s hela grundtanke om en öppen europeisk elmarknad som i första hand ska gynna elkonsumenterna. EU-kommissionens utgångsläge är att fri handel och konkurrens pressar företag att hålla låga priser och hög kvalitet.

De energifattiga
Till saken hör emellertid att energileveranser på kontinenten, och kanske inte minst i Frankrike, också är en del av en större socialpolitisk fråga. I många länder är energifattigdom (energy poverty) ett aktuellt politiskt begrepp som är svårt att överföra till den nordiska debatten om leveranssäkerhet och avbrottstider.

I andra delar av EU lever många i perioder helt utan el då strömmen stängs av om kunden inte betalar. Ökad priskontroll har blivit ett argument för att skydda elkonsumenterna från en potentiellt orimlig prissättning.

Reglerade elpriser är därför i vissa sammanhang absolut motiverade, tycker Florent Marcellesi, Spaniens representant för den gröna gruppen i Europaparlamentet. Prisreglering har dock ”egentligen” inget att göra med energifattigdom, säger han till den Brysselbaserade mediekanalen Euractiv.

– Det vi behöver är starkare strukturåtgärder som ett omfattande renoveringsprogram för byggnader som gör det möjligt för den mest utsatta delen av befolkningen att hålla sig varm till en överkomlig kostnad, säger Florent Marcelles.

…och andra utsatta
En modell som diskuteras i Frankrike är om samhället ska tillåta priskontroller för särskilt utsatta kundgrupper även om en leverantör ”i princip” ska kunna ha fri prissättning. Valet mellan avreglering och reglering blir därmed politiskt utmanande, men samtidigt en svår regulatorisk balansgång. Diskussionen om prisreglering rör dessutom inte enbart fattiga men också elkunder i dåligt anslutna områden i utkanten av elnätet, utmaningar som även finns i Sverige.

Flera europeiska konsumentgrupper har nu börjat lyfta fram priskontroller som ett möjligt skydd för utsatta hushåll. Enligt den europeiska konsumentorganisationen BEUC bör EU avstå från att tvinga genom en avreglering av elpriser så länge inte alla elmarknader är konkurrenskraftiga och länderna samtidigt inte kan skydda de fattigaste elkunderna. I BEUC ingår också den svenska samorganisationen Sveriges Konsumenter med 21 svenska medlemsorganisationer.

Social hållbarhet
Clémence Hutin, klimaträttighetsmäklare på Friends of Earth Europe, säger till Euractive att ”gula väströrelsen visar att energiomställningen måste vara socialt rättvis, den kan inte nonchalera Europas energifattiga”.

– Därför måste det också klaras ut vilken roll en prisreglering ska ha och hur den kan utformas, för att skydda låginkomstfamiljer som hotas av ökande energikostnader, tycker Clémence Hutin.

 

* * *

Prisreglering: Ett lands reglering av elpriserna innebär som oftast att landets myndigheter sätter ett tak på vilka priser en leverantör kan ta från elkonsumenterna per månad eller kilowattimme. Under 2017 rapporterade 11 EU-länder att de på ett eller annat sätt reglerade landets elpriser. Förutom Frankrike gällde det Litauen, Polen, Ungern, Rumänien, Bulgarien, Spanien, Portugal, Cypern och Malta. Också Danmark noterades för elprisreglering 2017, något Dansk Energi menar mest har varit en pro forma-sak på senare år då elkunderna inte har lidit skada. I maj 2017 försvann också den sista formella rest av den danska leveransplikten ut ur regelverket.

Avreglering: EU:s mål är en konkurrensutsatt elmarknad med lägre priser och bättre leveranser. Elnätsoperatörerna ska ge tillgång till näten så elkonsumenterna kan välja leverantör. Senast 2026 ska alla hushåll i EU kunna byta elleverantör inom 24 timmar. På några avreglerade marknader har priserna sjunkit kraftigt, till exempel inom flyg och telekom. På senare konkurrensutsatta marknader, som el och järnväg, är priserna oförändrade eller till och med högre. Orsaken är ofta specifik för varje enskild bransch, konstaterar EU-kommissionen.

 

Morten Valestrand
Av Morten Valestrand
Second Opinions skribent
Profil Second Opinion drivs på uppdrag av Energiföretagen Sverige. Läs mer

Vid publicering av en kommentar gäller följande regler:

– vi vill att alla som kommenterar ska vara identifierbara personer och vi vill därför för- och efternamn anges av den som kommenterar

– vi vill att diskussionen på Second Opinion ska hålla en god och respektfull ton och publicerar inte kränkande omdömen om enskilda personer.

Second Opinion förbehåller sig rätten att radera texter som bryter mot våra villkor och regler.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

*

Prenumerera på artiklar


Följ oss på Twitter

Senaste artiklarna

Skriv på Second Opinion

Alla är välkomna att skriva på Second Opinion. Vi publicerar dels artiklar som fördjupar kunskaper om energifrågor dels aktuella debattartiklar.
Skicka in din text
Vara-amnen

Ur arkivet