Ellevio storsatsar på ny marknad

Ellevio storsatsar på ny marknad

Nätbolaget Ellevio storsatsar på ett helt nytt affärsområde. ”Det är en gigantisk marknad som öppnar sig”, konstaterar vd Johan Lindehag.

Nätbolaget Ellevio storsatsar nu på den snabbt växande marknaden för olika energi-, flexibilitets- och stödtjänster. Man har precis bildat det nya dotterbolaget Ellevio Energy Solutions.

– Vi måste anpassa vår verktygslåda i takt med att vi får ett alltmer volatilt elsystem så att den utsläppstunga industrin och transportsektorn klarar att elektrifiera sig i det nya landskapet, säger Johan Lindehag.

Affärslogiken för det nya dotterbolaget är dels att vara med och leverera till Svenska kraftnäts växande marknad för stödtjänster, dels hjälpa industrin och transportsektorn att hitta smarta lösningar för att klara den här utmaningen.

Vad kan det vara för lösningar?

–  Det kan handla om olika lagrings- och optimeringslösningar för energianvändning eller att skapa lokala flexibilitetsmarknader som den vi varit med och startat i Stockholm.

En utmaning är att det många gånger inte finns tillräckligt med nätkapacitet tillgänglig samtidigt som efterfrågan på el mer än fördubblas de kommande decennierna. En allt större mängd icke-planerbar vindkraft innebär också att risken för obalanser i det svenska elsystemet ökar – vilket i värsta fall kan hota driftsäkerheten.

Johan Lindehag menar att framtidens elnät måste vara dimensionerat för en rad olika faktorer. Dels en mycket större efterfrågan på el och en alltmer volatil produktion och efterfrågan. Men också ett nät som är smartare och digitalt.

–  Det innebär att vi även kommer behöva jobba med andra typer av lösningar än vad vi gör idag, både när det gäller investeringar och utveckling av elinfrastrukturen. Med innovativa lösningar som efterfrågeflexibilitet, energilagring med mera, kan vi hjälpa våra kunder att elektrifiera och ställa om sin verksamhet till fossilfritt på ett effektivt, snabbt och pålitligt sätt, säger Johan Lindehag.

I maj gjorde bolaget sina första affärer. Man köpte in sig till 10 procent i energi-startuppen Flower som skapat en virtuell plattform på vilken man anslutit hundratals elbilsladdare i syfte att vara med och buda på Svenska kraftnäts marknad för frekvensreglering. Man har också införskaffat ett 10 MW batteri som placeras i Grums och som också ska leverera stödtjänster till Svenska kraftnät.

– Enligt European Association for Storage for Energy (Ease) kommer efterfrågan på batterikapacitet och lagringstjänster uppgå till 108 GW 2050 med ett samlat investeringsbehov om 1 000–3 000 miljarder kronor, konstaterar Johan Lindehag.

Att behovet av olika stöd- och balanstjänster ökar råder det inget tvivel om. Svenska kraftnät ser att efterfrågan ökar rekordsnabbt. För några år sedan la myndigheten cirka 500 miljoner kronor på att upphandla olika stödtjänster. Idag är summan cirka 4,5 miljarder och om tre år räknar Svenska kraftnät med att kostnaderna är uppe i 6 miljarder kronor, uppger Anna Jäderström som är chef för Svenska kraftnäts balansmarknad.

Det är fortfarande vattenkraften som är den absolut största leverantören av de här tjänsterna. Vindkraften har potential att vara med, men är inte riktigt där än. Fler mindre aktörer, till exempel Flower, med andra tekniker kommer nu snabbt in på marknaden.

Johan Lindehag målar upp en bild där företag som Flower aggregerar tusentals flexibla resurser som kan paketeras och säljas på stödtjänstmarknaden eller skapa nya typer av flexibilitetsprodukter på andra marknader

– Idag har vi nästan 400 000 elbilar med tillhörande laddbara batterier i Sverige. Tänk när vi har flera miljoner. Då har du flera kärnkraftverk som står på uppfarten som kan hjälpa till att balansera systemet.

Kan vi se Ellevio i framtiden investera i vätgaslösningar?

– Jag utesluter ingenting som det ser ut just nu. Vi ska inte bara doppa stortån i den här marknaden. Vi tror stenhårt på den. Vi får se vart det leder oss.

 

 

 

1 Kommentar
Av Martin Berg
Second Opinions skribent
Profil Second Opinion drivs på uppdrag av Energiföretagen Sverige. Läs mer

Vid publicering av en kommentar gäller följande regler:

– vi vill att alla som kommenterar ska vara identifierbara personer och vi vill därför för- och efternamn anges av den som kommenterar

– vi vill att diskussionen på Second Opinion ska hålla en god och respektfull ton och publicerar inte kränkande omdömen om enskilda personer.

Second Opinion förbehåller sig rätten att radera texter som bryter mot våra villkor och regler.

Kommentera

Din e-postadress kommer inte publiceras.

*

  1. Lennart Nilsson skriver:

    ”Det är en gigantisk marknad som öppnar sig”, konstaterar vd Johan Lindehag.”

    Lindehag syftar väl då bland annat på SVK:s tilltagande ”utmaningar” (=floskelsvenska som i denna kontext betyder ”allvarliga problem som hotar Rikets Elförsörjning). Det vill säga SVK:s oförmåga att överhuvudtaget hålla kraftsystemet i normalt driftläge.

    ”För några år sedan la myndigheten cirka 500 miljoner kronor på att upphandla olika stödtjänster. Idag är summan cirka 4,5 miljarder och om tre år räknar Svenska kraftnät med att kostnaderna är uppe i 6 miljarder kronor, uppger Anna Jäderström som är chef för Svenska kraftnäts balansmarknad.”

    Lindehag verkar helt euforisk över affärsmöjligheterna i detta TRAGISKA förhållande, som driver enorma samhällsekonomiska kostnader och som i slutändan utarmar Sveriges industriella konkurrenskraft och välfärd.

    Denna artikel är nog en av de mest beklämmande jag läst på Second Opinion.

    Fjärran synes den epok då elkraftbranschens ledande företrädare hade som främsta mål, att till lägsta möjliga kostnad ge Sverige en världsledande elförsörjning sett till pris och kvalitet. Det vill säga den situation vi hade 1985 och fram till cirka år 2000.

    Det var ingenjörer som skapade detta världsledande kraftsystem.

    Nu är det uppenbarligen ekonomer och ”affärsutvecklare” som sätter agendan också i kraftsystemets monopolverksamhet, dvs Elnät.

    Det ser verkligen mörkt ut för elförsörjningen i Sverige.

Ny bok om Sveriges elsystem

Det svenska elsystemet går i otakt med omvärlden och marginalerna krymper. I ett läge där vi behöver allt högre överföringskapacitet i elsystemet har denna i stället krympt och elpriserna har skjutit i höjden. I den här boken beskriver tre initierade ingenjörer hur trenden kan vändas.

Prenumerera på artiklar


Följ oss på Twitter

Senaste artiklarna

Skriv på Second Opinion

Alla är välkomna att skriva på Second Opinion. Vi publicerar dels artiklar som fördjupar kunskaper om energifrågor dels aktuella debattartiklar.
Skicka in din text
Vara-amnen

Ur arkivet