DEBATT
I sitt nya förslag till elnätsreglering viker Energimarknadsinspektionen ner sig och vågar inte ta strid med elnätsbolagen, skriver Bengt Ekenstierna. Effekterna för svenska elanvändare blir förödande och obegripliga, menar han.
Energimarknadsinspektionen presenterade den 28 maj det sedan länge utlovade förslaget till ändrad elnätsreglering. Ett förslag som förväntades skulle ta greppet om elnätsregleringen och sätta stopp på tio år av ständigt oskäligt ökande elnätsavgifter. Energimarknadsinspektionen skriver i sitt pressmeddelande att förslaget bland annat kräver förändringar i lagstiftningen och förordningar för att kunna förverkligas.
När man läste sammanfattningen av de fem områdena som föreslås förändras blir man inledningsvis hoppfull, men dessa förhoppningar grusas när man läser vidare.
- Värderingen av nätföretagens anläggningar ändras.
- Avdrag för anslutningsavgifter.
- Mer förutsägbar beräkning av tillåten avkastning.
- Införa starkare incitament för kostnadseffektivitet.
- Ersättning för löpande påverkbara kostnader ändras.
Redan i den inledande texten så skriver Energimarknadsinspektionen ” …för att göra det möjligt, krävs en reglering av elnätsföretagen som möjliggör nödvändiga investeringar, samtidigt som kundernas elnätsavgifter ligger på en rimlig nivå.”
Här börjar det att osa katt: Energimarknadsinspektionen kommer att gå elnätsbolagens ärenden. Elnätsbolagen har sedan de vann tvisten i högsta förvaltningsdomstolen för tio år sedan om deras tolkningsföreträde till vad en skälig intjäning är, hotat myndigheten och politiken att i den mån som man ändrar i lagstiftningen och regleringen, så kommer elnätsbolagen inte att investera i elnäten. Lagstiftningen är verkningslös då man i praktiken inte har möjlighet att sätta emot då elnätsbolagen har monopol och gömmer sig bakom detta.
För några år sedan använde sig ett av elnätbolag av denna taktik och avvisade möjligheten för Pågens Bagerier att öka deras effektuttag när de ville bygga ut sitt bageri. När dåvarande energiministern Ygeman backade på föreslagen om för elnätsbolagen ogynnsamma ändringar i ellagstiftningen, så kunde nätbolaget i fråga erbjuda ökat efterfrågat effektuttag. Men Pågens bagerier hade då tröttnat och bygger nu ett nytt bageri i Landskrona.
Värderingen av nätföretagens anläggningar – den s.k kapitalbasen
Det som är anmärkningsvärt är att Energimarknadsinspektionen i sin kommunikation gör uttalanden som medvetet vilseleder läsaren. Man uppfattar det först som att nu sätter myndigheten ner foten när det gäller kapitalberäkningsmodellen av elnäten. Det visar sig när man tränger längre in texten dryga tio sidor in i deras presentation att detta bara gäller för elnät som byggs efter 2027, medan alla befintliga elnät fortsatt ska värderas med det som benämns nuanskaffningsvärdet av dessa. Därmed så blev det inte ens en tumme kvar!
Det är logiskt att värderingen av elnäten (kapitalbasen), vilket är grunden i framräkningen av avkastningsmöjligheterna, som i all annan affärsdrivande verksamhet utgår ifrån vad anläggningarna kostat att bygga en gång i tiden och traditionella bokföringsmässiga avskrivningar.
Avdrag för anslutningsavgifter
Vidare säger förslaget att anslutningskostnader som betalas av anslutande kund, inte får ligga till grund för beräkning av elnätsföretagens avkastning, då den anslutande kunden redan har betalt dessa kostnader. Kan tyckas vara en självklarhet och har påpekats av tongivande nationalekonomer i ett decennium.
Det har med andra ord skett en manipulation där nätbolagen getts möjlighet att ta betalt för samma kostnadsmassa två gånger – både från den anslutande kunden och därefter från kundkollektivet inom ramen för intäktsramen.
Myndigheten är en vindflöjel
Återigen så visar elnätsbolagen sitt inflytande, för att inte säga makt över elnätsregleringen, genom att motsätta sig sådana självklarheter som att elnäten i regleringsmodellen ska värderas på ett sunt och inom företagsekonomin vedertaget sätt. Just kapitalbasen är det mest graverade övertrampet och den som skapar möjlighet till de höga elnätsavgifterna och övervinster till elnätsbolagen.
Jag kan påstå detta då jag via underhandskontakter vet att Energimarknadsinspektionen under sitt arbete delat det synsätt som undertecknad och andra elmarknadsanalytiker hävdat i många, många år.
På vår kritik på deras lagda förslag, har Energimarkandsinspektionen svarat oss med vändande post: ”… har vi landat i slutsatsen att hanteringen som du förordar (dvs. där vi backar värderingen av befintliga anläggningar) inte tillgodoser EU-rättens krav på förutsägbarhet och stabilitet i regleringen.”
Ännu en gång så gömmer sig Energimarknadsinspektionen bakom märkliga regelverk signerade EU. Med stöd av dessa viker Energimarknadsinspektionen ner sig för man vågade inte ta en strid med elnätsbolagen likt man gjorde för tio år sedan och förlorade i högsta förvaltningsdomstolen
Om det nu mot förmodan är som Energimarknadsinspektionen säger, så är det väl så att EU i sin ambition att skapa en totalintegrerad marknad inom elområdet, tappat bort medlemsstaternas egna unika nationella förutsättningar för elförsörjning och marknader. Därmed har EU skapat teoretiska modeller och principer och sammanhängande direktiv och förordningar som passar vissa medlemsstater men lämpar sig sämre för andra.
Tyvärr har detta drabbat länder som Sverige och när de svenska politikerna och myndigheter sin vana trogen ”överimplementerar” direktiven och förordningarna i stället för att anpassa dem till svenska förhållanden, eller driver berättigade invändningar mot dem innan de utformas och antas. Effekterna för svenska elanvändare blir förödande och obegripliga. De blir då lätt för svenska politiker och myndigheter att hänvisa till EU-rätten när de inte vill åtgärda brister och fel i den gällande EU-rätten.
Jag skulle vilja se den juridiska konsekvensanalys som myndigheten förväntas ha gjort inför att de kapitulerar i en sådan här viktig fråga. Inför de beslut som regeringen förväntas göra på lagt förslag krävs att denna fråga utreds.
Risken är att tåget lämnat perrongen – fullastad med fortsatta övervinster till elnätsbolagen på elkonsumenternas bekostnad. Är det dags att förstatliga elnäten?
4 Kommentarer
4 Kommentarer
Lars-Göran Johansson
2 juni, 2025: 2:34 e mSveriges elkunder är anslutna till något av drygt 200 olika elnät. De som driver elnäten har ensamrätt, elkunden kan inte välja något annat elnät. Då blir det extra viktigt att de företag som äger elnäten inte tillåts ta ut oskäliga vinster. Att det finns ett fungerande regelverk som förhindrar detta.
Men så verkar det inte alls vara. Enligt senaste Nils Holgersson-rapporten, https://nilsholgersson.nu/rapporter/rapport-2025/el-2025/, så varierar elnätsavgiften 2025 mellan ca 70 och 190 öre/kWh för en typlägenhet på 2300 kWh/år. Sannolikt är variationen ungefär densamma för en större villaförbrukare.
En variation på nästan 1 till 3 mellan de billigaste och de dyraste avgifterna, ibland dessutom mellan likartade grannkommuner, är inte rimligt.
Elnätsavgifterna har dessutom tillåtits att stiga ungefär dubbelt så mycket som KPI under de senaste 20 åren. Och är i dag bland de högre inom EU.
Det som utmärker de dyraste och snabbast stigande elnätsavgifterna är att de är helt dominerade av vinstdrivna företag. Medan de elnätsavgifter som är lägst genomgående kommer från samhällsägda elnätsföretag.
Den kontrollmyndighet, Energiinspektionen, som skall hålla koll på att företag inte tar ut oskäliga elnätsavgifter verkar arbeta efter ett ganska så tandlöst regelsystem. Kanske blir det marginellt förbättrat efter 2027.
SvaraMen det yttersta ansvaret för att dessa excesser kan fortgå ligger väl egentligen hos våra politiker? T ex hos vår energiminister.
Kalle Andersson@Lars-Göran Johansson
3 juni, 2025: 9:05 f mNär räntan är 0% så var 2-3% avkastning redan så lågt. Nu är räntan signifikant högre. Lönsamhet på kapitalintensiva bolag mäts i räntabilitet, inte rörelsemarginal.
SvaraBengt@Kalle Andersson
3 juni, 2025: 10:17 f mAvkastningen ska ställas i relation till investerat kapital. Här utgår man från värdet på statsobligationer, då elnätverksamheten bedrivs under monopol är helt riskfri.
När kapitalbasen hamnar i nämnaren, så är det grundläggande att kvoten blir mindre ju större nämnaren är. Och det är därför så viktigt att storleken på nämnaren (kapitalbasen) blir korrekt och inte fiktiv som den är idag. De elnät som används ska värderas som maskiner etc görs i all annan industri.
Tokigheten med nuvarande värdering är att det saknas relevans vad dessa elnäten kostat att byggas. Dessutom uppmuntrar modellen till att bygga mer elnät än vad som behövs då det ökar upp tariffen.
Det rapporteras om att elnätsbolagen utrangerar funktionsduglig anläggningar då det är mer lönsamt att investera i nytt istället för att underhålla.
SvaraKalle Andersson@Bengt
4 juni, 2025: 2:28 e mLäsare till denna blogg känner till alt det där, även om jag borde bytt ut rörelsemarginal mot ordet vinst alternativ vinstmarginal.
Problemet är att ingen har någon alternativ som säkrar att elnätsbolagen inte underinvesterar. Vi vet vad som hänt på bostadsmarknaden där det varit underavkastning på fastigheter relativt andra investeringar och 50 år senare så … För de verkligt insatta så känner de till att inmatningstariffer för intermittent elproduktion under lång tid haft dolda subventioner. En oproportionerlig stod del av har räknats som systemkostnader. Nu ska Gotlandskabeln byggas med motivet säkerhet.
T.ex. så döljs de direkta kostnaderna för utlandskablarna under Östersjön under systemkostnader i SvKs redovisning.
Elnät ska inte byggas på spekulation utan baseras på verklighet behov.
Vad vi vet är att de fasta kostnaderna för elsystemet rusat i höjden sedan vi började bygga intermittent elproduktion. Mer elnät medför större känslighet för räntekostnader. Samtidigt har de rörliga kostnader inte alls sjunkit i motsvarande takt. Att detta då stigit med dubbelt mot KPI är väldigt väntat. Alla visste att det skulle bli så med en stor expansion av främst vindkraft. Det var så redan innan inflationen tog fart, sedan blev det stora förluster hos tillverkarna av vindkraft så de fick höja sina priser (innan inflationen tog fart) och de sista åren har priserna på elnät också stigit signifikant mer än inflationen. Bägge dessa effekterna har sedan länge varit väntade. Alla som följde de vindkraftsproducenterna som Vestas såg att de hade grova lönsamhetsproblem trots "hypen" och när sedan alla samtidigt ska bygga elnät så blir det även där grov oblanas mellan tillgång och efterfrågan vilket såklart leder till inflation. Detta späder på den totala kostnadsmassan. Ovanpå det kommer sedan stigande räntor.
Till detta kommer 10-15 år med aktivt jobbande med att gräva ned en hel del elledningar för att öka stabiliteten i elnätet så att problemen efter stormen Gudrun 2005 för att inte framtida stormar ska få lika stora konsekvenser för elnätskunder. Har själv inte räknat på de investeringarna men hade jag mellan tummen och pekfingret gissa skulle bara de medföra dubbel kostnadsökning jämfört med KPI.
"Det som utmärker de dyraste och snabbast stigande elnätsavgifterna är att de är helt dominerade av vinstdrivna företag. Medan de elnätsavgifter som är lägst genomgående kommer från samhällsägda elnätsföretag."
Välkänt sedan länge då dessa bolag kan slå ut investeringar rent bokföringstekniskt å andra sätt. Däremot är varken räntabiliteten eller balansomslutningen särskilt överdrivna.
Alternativet som t.ex. med vatten- och avlopp där vissa kommuner har en utbyttstakt på långt över 100 år för system som har 50 års tekniskt livslängd. Detta för att kortsiktigt pressa kostnaderna och skjuta underhållet på framtiden.
För mig ser det ut som så att det är främst de som genom åren kraftigt förespråkade extremt kostnadsdrivande intermittent vindkraft som nu står där och försöker påtala att det i förväg välkända resultatet att elnäten utsätts för kostnader som vida överstiger KPI av just den vindkraften.
De/vi som räknade på detta för 20 år sedan sa att exakt detta blir slutresultatet och t.ex. Danmark hade redan då för 20 år sedan ett elsystem med exakt dessa kostnadställen som drivande för nya kostnader på systemnivå. Resultatet har varit välkänd sedan länge. Att i efterhand skrika högt för att man inte lyssnade på de som räknade är liksom ingen direkt ursäkt.
"Dessutom uppmuntrar modellen till att bygga mer elnät än vad som behövs då det ökar upp tariffen."
Måste vara därför det är effektbrist och kapacitetsbrist i stå stora delar av landet. För att elnätsbolagen överinvesterat. Alltså, man undrar på hur du tänkte när du skrev detta. Det är snarare det omvända. Elbolagen har vetat om att vindkraften är kostnadsdrivande för elsystemet, och för att dölja dessa skenande kostnader så har man mycket medvetet hållit nere på investeringar av rent politiska orsaker och risker. Det är också därför som stora delar av Sverige ligger 10-20 år efter med kapacitet medan Tyskland som helhet ligger ännu mer efter. Det är över 10 år sedan vi visste att R1 och R2 skulle stängas av politiska skäl och in i det sista väntade regeringen Löfven/Andersson med att ge SvK uppdraget att bygga mer nord-sydlig kapacitet. Först sommaren 2022 kom de direktiven. Det var minutiöst noga med att valet 2018 hålla inne SvKs rapport om 50% högre systemkostnader till efter valet när (s) gick på val på sänkta nätavgifter. Så tyvärr. Jag uppfattar ditt inlägg som mest politiskt nonsens och en riktigt dålig efterhandskonstruktion. Det enda som på 20 år förvånat är att det tog nästan 15 år innan räntan återvände till ett mer normalt ränteläge. Ingen trodde på allvar att räntan skulle förbli ungefär 0 över 15 år.
"Det rapporteras om att elnätsbolagen utrangerar funktionsduglig anläggningar då det är mer lönsamt att investera i nytt istället för att underhålla."
Vilken tur då att Lennart Söders förslag om att byta elmätare på alla hushåll vart 5 år istället för vart 15:e år inte gick igenom. För när MW ska justeras i tid några timmar är 10-tals miljarder i extra kostnader inte för mycket pengar. Snart kommer 15 minuters handeln inte vara tillräckligt utan det kommer behöva justeras till 5 minuter, för att handeln i 15-minuters intervall kommer inte leva upp till de önskade effekterna. Alla vet vilket som kommer bli nästa byråkratiska förslag. Att korta ned handelsintervallen och försöka göra lokala 100 000-tals lokala små optimeringar där besparingarna avrundas till MW istället för att bygga ett robust system.
Sammanfattningsvis. Kostnadsökningarna har varit kända och är en direkt konsekvens av förd energipolitik och tillhörande subventioner och politiska prioriteringar. Det finns kostnader i systemet som vida överstiger dessa avrundningar på % som beslutas via EI och ofta domstolar. Men ingen vill tala om dessa andra extremt kostnadsdrivande val vi gjort, för det är inte politiskt sexigt eller motiverat.
I 20-25 år har vi haft denna strategi och nu står vi där med det förväntade resultatet. I realiteten är det samma antikapitalister som i 25 år fört väsen om intermittent sol- och vindkraft som nu står där och försöker göra väsen över kostnaderna i elnätet, som är en direkt konsekvens av era egna tidigare förslag och förda politik. Nu försöker ni maskera konsekvenserna genom att skylla ifrån er på "marknaden", eller "modellen". Samma modell som ni använt er av i 20 år för att aktivt dölja kostnaderna via grova underinvesteringar i elnätet. När det väl ska börja byggas sker det samtidigt som övriga världen (som inte de heller längre kunde förneka sanningen) och det blir därmed global brist på komponenter och priserna skenar.
Och ja, de lokala elnätsbolag som grävt ned eller redan hade stormsäkrat stora delar av sitt elnät innan Gudrun har såklart inte haft kostnaderna för att gräva ned kablar. Visps har du på bara 1 punkt en prisskillnad på 1kr/kWh mellan två grannkommuner, trots snarlika geografiska förutsättningar.
Svara