Det behövs 30-40 större laddstationer för lastbilar längs motorvägstriangeln Malmö-Göteborg- Stockholm-Malmö och därför måste en rad åtgärder skyndsamt komma på plats, skriver företrädare för E.ON, Vattenfall, Scania, AB Volvo och Power Circle. Bland annat efterfrågar de ett tydligt ställningstagande om luftledningar som teknikval på högre spänningsnivåer.

Klimatutmaningen såväl som det försämrade säkerhetsläget visar att Europas beroende av fossila bränslen snabbt måste minska. För Sverige blir en viktig pusselbit att skyndsamt skapa förutsättningar för elektrifiering av tunga transporter. För att klara klimatmålet om en minskning av fossila utsläpp från inrikestransporter med 70 procent fram till 2030, eller 9 procent per år, är den tunga trafikens elektrifiering en avgörande framgångsfaktor.

Tunga elektriska lastbilar säljs redan idag och åkerierna vill ställa om men behöver veta att lastbilen kan laddas för att klara transportuppdragen – allt för att minska affärsrisken med den nya tekniken. För att inte bli en bromskloss, behöver utbyggnaden av laddinfrastruktur längs de tyngst trafikerade motorvägarna och kring de större städerna därför hålla jämna steg med utvecklingen. I ett första steg bör de viktigaste sträckornas och nodernas försörjning av laddinfrastruktur vid strategiska punkter vara på plats redan 2025.

Enligt statistik från Trafikverket är ”motorvägstriangeln” Malmö – Göteborg – Stockholm – Malmö den del av vägnätet som är mest trafikerad av tunga vägtransporter. En elektrifiering av majoriteten av dessa transporter med fossilfri el till 2045 möjliggör en betydande utsläppsminskning från tunga transporter. Förutsättningen är att elnäten förstärks så att laddinfrastruktur kan byggas ut i tid, på rätt plats och med tillräcklig effekt.

Inom ramen för Elektrifieringskommissionens arbete har AB Volvo, Scania och Power Circle tillsammans med E.ON Energidistribution och Vattenfall Eldistribution tagit fram en analys av behovet av laddstationer och nätförutsättningar längs motorvägstrianglen.  Behovet kan uppskattas till 30-40 större laddstationer som i takt med att lastbilsflottan växer måste kunna leverera tillräcklig effekt. Inledningsvis kan detta innebära ett effektbehov om ca 1000-2000 kW för att succesivt ökas upp mot 10 000 kW eller mer per station för att tex klara att ladda 100 nattparkerade elektriska lastbilar 2045. Kartläggningen överensstämmer i stora drag med EU-kommissionens lagförslag till utbyggnad av infrastruktur för laddning av tung trafik.

Möjligheten att ansluta laddinfrastruktur är relativt god på de flesta platser i elnäten. Förstärkning behövs på vissa platser och lokalt finns utmaningar, särskilt på kort sikt. För att möta behoven från elektrifiering av tunga fordon kommer utbyggnad av elnäten att krävas såväl som överbryggande lösningar tills förstärkning är på plats. För att ta höjd för den kraftiga ökning som väntas, ser vi att följande bitar behöver komma på plats. Förslagen ingår i regeringens elektrifieringsstrategi, och det är bra, men de behöver planeras och tidsättas för att skyndsamt kunna förverkligas.

– Förenkling av gällande regelverk så att elnätsföretagen får fler möjligheter att öka kapaciteten på kort sikt.
I vissa delar av Sverige finns i dag utmaningar med att tillgodose behoven av effekt till dess att framför allt det nationella stamnätet har förstärkts. Här behövs kompletterande lösningar såsom lokala energilager och flexibilitet så att elnätsföretagen får fler möjligheter att öka kapaciteten på kort sikt.

– Tidsbegränsade villkorade/flexibla anslutningsavtal för att förbättra förutsättningarna för snabbare anslutning av större effekter till laddinfrastruktur.
Med ett flexibelt avtal kan en kund nyttja sin abonnerade effekt fullt ut så länge det finns kapacitet i elnätet. I sällsynta situationer, när akut kapacitetsbrist riskerar att uppstå, tillåter kunden elnätsägaren att tillfälligt styra ned uttaget av effekt. Den sällsynta förekomsten av onormala driftsituationer gör att nedstyrning troligen inte ens kommer att förekomma tills elnätet förstärkts.

– Smart laddning och annan flexibilitet för att utnyttja elnätet resurseffektivt
För att proaktivt minska risken för effekttoppar som överstiger elnätets kapacitet behöver den laddning som kan, flyttas till timmar med lägre effektuttag. Detta gäller framför allt då fordonen står parkerade under en längre tid i depå eller under dygnsvilan, men kan även handla om att optimera tidpunkten för publik laddning under dagtid. Därför behöver det ställas krav i alla statliga stöd till ny laddinfrastruktur att den ska kunna kopplas upp och styras smart på distans. Det måste dock alltid vara kundens val om den väljer att ladda eller inte. Nätägare behöver även ges bättre ekonomiska förutsättningar inom elnätsregleringen för att kunna arbeta med flexibilitetstjänster som komplement till nätutbyggnad.

– Kortare och effektivare tillståndsprocesser
Tillståndsprocesserna för att bygga elnät behöver effektiviseras och förkortas radikalt. Detta innebär att lagar och regler behöver anpassas så att utbyggnaden underlättas och stimuleras, samtidigt som arbetssätt och resurser till prövningsmyndigheterna behöver utvecklas. För att möjliggöra en snabbare utbyggnad skulle ett tydligt ställningstagande om luftledning som förordat teknikval  på spänningsnivåer över 130 kV i regionnät och transmissionsnät ge ett säkert, tillförlitligt och effektivt elnät.

– Reformerad elnätsreglering
För att möta behovet och den ökade efterfrågan av el så behövs en långsiktig, stabil och framåtblickande elnätsreglering. Intäktsregleringen ska ge rätt styrsignaler och incitament till investeringar. Proaktiv nätutbyggnad behöver ges en tydlig plats i regleringen, och inte endast baseras på osäkra möjligheter till undantag som proaktiv nätutbyggnad gör idag. När behovet av att bygga för tillväxt stiger kraftigt, riskerar kostnader som hamnar hos lokala elnätskunder annars att lamslå omställningen. Proaktiv nätutbyggnad ska baseras på väl grundande prognoser med nätutvecklingsplanerna som utgångspunkt.

– Stärkt kompetensförsörjning
Redan idag utgör kompetensbristen ett hinder för elektrifieringen. I en tid av stora investeringar och kraftigt ökad utbyggnad av elnätet behövs en kraftfull prioritering på kompetensförsörjning i samhället. För att fler ska kunna arbeta i dessa framtidsbranscher behövs därför kompetensutveckling, yrkesväxling och utökade utbildningsplatser både på KY och högskolor/universitet. En grov uppskattning visar på att för varje investerad miljard tillkommer minst cirka 300 direkta arbetstillfällen.

– Stärkt samverkan och samordningSamordning med beställare, inom t ex transport och logistiksektorn, bidrar till att utbyggnaden av laddinfrastruktur i god tid kommer in i ordinarie nätanslutningsprocess. Nätutvecklingsplaner där väl grundade prognoser över kommande elbehov utgör grund för elnätsförstärkningar och som tas fram av elnätsföretagen i dialog med andra samhällsaktörer kommer också att vara ett viktigt verktyg.

Vi är positiva till elektrifieringsstrategins förslag att inrätta ett nationellt handlingsprogram för laddinfrastruktur men i väntan på detta får inte redan pågående och planerade åtgärder stanna upp.

Som del av Elektrifieringskommissionen ser Sveriges ledande elnätsföretag Eon Energidistribution och Vattenfall Eldistribution tillsammans med AB Volvo, Scania och Power Circle fram emot att samverka med kunder, organisationer och myndigheter så att vi tillsammans kan bidra till att Sverige möter sina klimatmål. Med ovanstående förslag på plats kommer utsläppen från tunga transporter kunna stå för ett avsevärt bidrag till detta.

***

Martin Höhler
vd E.ON Energidistribution

Annika Viklund
vd Vattenfall Eldistribution

Karin Svensson
SVP & Head of Group Public Affairs AB Volvo

Jennie Cato
Head of Public Affairs and Partnership Scania

Johanna Barr
vice vd Power Circle