DEBATT
Det är märkligt att Svenska kraftnät anser att deras roll som svensk myndighet inte är att i första hand värna svenska elkonsumenters intresse, skriver Bengt Ekenstierna. Vem styr Svenska kraftnät egentligen, frågar han.
I tisdags (14/11) skrev Svenska kraftnät (Svk) en artikel på DI Debatt för att försvara den flödesbaserade kapacitetsberäkningsmetod som i förra veckan kritiserades av sakkunniga. Nu har Svk efter kritik fått parkera införandet för vidare utredning. Bra att någon beslutsfattare rutit till.
Bild: Svenska kraftnäts symbol.
Svk skriver bland annat i sin replik: ”Vår roll är dock att stödja rättvis och lika tillgång till överföringssystemet för alla marknadsaktörer i Sverige och andra länder”, som argument för den flödesbaserade modellen som systemoperatörerna i Europa har hittat på när de umgås under täckmanteln av ett EU-forum. Notera skrivningen: ”… i andra länder”:
Visst är det märkligt att Svk anser att deras roll som svensk myndighet (Affärsverk) inte är att i första hand värna svenska elkonsumenters intresse och tekniskt/ekonomiskt optimera det svenska överföringsnätets förmåga att transportera elen som produceras i Sverige till elkunderna i Sverige. Svk är en statlig inrättning som inte ska ”leka affärsmän” med det elnät som ska gagna användarna i Sverige och som användarna finansierat via elnätstariffer. I stället för EU’s regelverk, borde Svk luta sig på Kirchhoffs lagar och andra fysikaliska fenomen och teknik för att optimera överföringsförmågan inom ramen för en säker drift.
Svk har det senaste decenniet agerat mer för att i första hand optimera Sveriges elsystem för att vara en del i det euroepiska elsystemet, till för gagn för elproducenternas vinstgenerering. Svk:s tjänstemän (troligen inte deras styrelse) har varit fullt medvetna om att detta resulterat i extremt höga elpriser (förmögenhetsöverföringar) där Svk och elproducenterna delar på de oskäliga överdebiteringar som skett och sker (upp emot 300 miljarder kronor). Vilken annan verksamhet förutom Svk ökar sina intäkter i takt med att man inte utfört det uppdrag man är satt att sköta?
Svk:s uppdrag styrs av förordning och det är möjligt att denna behöver revideras av regeringen för att vi svenska medborgare och användare av stamnätets intressen ska värnas. Låt din röst höras till de som du gett förtroendet i vårt parlament.
Jag hör från Svk:s tjänstemän gång efter annan att det är mer spännande att vara en del av Europa, än att ta tillvara svenska elkunders intresse i form av bygga och driva stamnätet så att överföringsförmågan harmoniseras med dagens och framtidens efterfrågan i Sverige. Mitt budskap är: ”Svk – glöm inte bort er roll vad det innebär att vara en statligt ägd monopolist med uppgift att sköta stamnätet”.
Var är Svk:s huvudman i dessa frågor? Gång efter annan uttalar sig tjänstemän på Svk i dessa viktiga frågor (vi har dock inte längre tjänstemans ansvar inom myndighetssverige). Vem styr det mer och mer herrelösa Svk?
Sveriges elsystem består av det totala elnätet: Svk:s 400-220 kV transmissionsnät, 130-50 kV regionnäten och lokalnäten med 40 kV och lägre spänningar, produktionssystemet: vatten-, kärn-, vind-, sol-, biokraft mm produktionskällor, alla elkonsumenter samt utlandsförbindelserna.
Optimering av ett system, det må gälla för el, transporter, ekonomi mm, innebär att man försöker maximera eller minimera någon enskild faktor.
Någon totaloptimering av ovanstående svenska elsystem med existerande datorprogram sker inte idag.
Men sådana metoder används hos vattenkraftföretagen och möjligen också hos andra företag, men innebär då en suboptimering sett från det totala elsystemet.
Svk lade tidigare ned stora resurser för att med ett särskilt datorprogram i realtid minimera sitt eget näts aktiva förluster, men detta projekt övergavs.
Men sedan mycket länge upprätthåller man grovt sett denna målsättning genom att försöka hålla 400-220 kV nätspänningen så hög och jämn (plan) som möjligt.
Vidare bedriver man sedan länge en grov optimering tillsammans med elproducenter och nätföretag genom samordning av avbrott i respektive elsystem.
Det finns säkert också liknande samordningsrutiner mellan andra till varandra gränsande elföretag syftande till kostnadsminimeringar o dyl.
Jag tycker att all sådan här samordnande driftplanering o dyl, det må gälla med datorprogram eller med manuella/organisatoriska o dyl metoder, i grunden är bra och något att sträva efter, eftersom det i allmänhet gynnar både samhällsnyttan (hög överföringskapacitet o dyl) och miljön (mindre nätförluster).
Men de presumtiva vinsterna med den föreslagna s k flödesbaserade kapacitetsberäkningen, vilken sker med moderna applikationsprogram, anser jag i första hand skall fördelas inom Sverige i form av högre NETTOtilldelning, efter aktuellt behov, än idag inom våra 4 elområden, i synnerhet till SE4 och SE3.
Nuvarande av EU pådyvlade 70 %-regel i nätsnitten för handel, måste överges och ersättas med en princip enligt ovanstående målsättning.
Här är det dags för Sverige att sätta ned fötterna ordentligt i den Brysselska stugvärmen. Vi måste sluta med att enligt vårt manér bara ge.
Det enda positiva jag kan se att vi som elkonsumenter hittills fått tillbaka är att ibland få effektstöd, förstås då helt avgörande för vårt elsystem, som mycket kraftigt försämrats av politiska åtgärder av tidigare S- och S+ MP-regeringar.
Det finns en ”Förordning (2007:1119) med instruktion för Affärsverket svenska kraftnät”. Där verkar elkunden överhuvudtaget inte nämnas utan den säger bl a i 1 § att:
”Affärsverket svenska kraftnät (Svenska kraftnät) har till uppgift att på ett affärsmässigt sätt förvalta, driva och utveckla ett kostnadseffektivt, driftsäkert och miljöanpassat kraftöverföringssystem, sälja överföringskapacitet samt i övrigt bedriva verksamheter som är anknutna till kraftöverföringssystemet.”
Med detta som bakgrund är det nog dessvärre svårt att klandra Svk för att de vill utnyttja det befintliga transmissionsnätet på ett mer optimalt sätt genom att införa ett flödesbaserat beräkningssätt. Speciellt som det finns ett EU-direktiv som också kräver det.
Däremot kan man, tycker jag, kräva att regeringen griper in och vidtar lämpliga åtgärder för att hålla elkunderna skadeslösa. I stället för att höja en redan alldeles för hög elskatt kunde regeringen t ex sänka elskatten så att elkunden kompenserades för de höjningar av spotpriset som en flödesbaserad beräkningsmetod kan leda till. Och räcker inte det kan regeringen även sänka elmomsen. Båda sakerna fullt tillåtna enligt EU.
Alternativt utfärda ett nytt direktiv för Svk!
Det låter ju jättebra, låt oss införa samma krav på Sveriges hamnar. De är ju i huvudsak ägda av vår kommuner och borde tänka på innevånarnas bästa. Det finns ingen anledning till att de skall tillåta export av varor innan varje svensk har fått köpa vad de behöver. Att Scania får exportera sina lastbilar och få ett högre pris än vad de skulle fått i Sverige kan väl inte vara till gagn för Sverige…. ?
Inför genast exportbegränsningar av alla varor och tjänster, svenska varor åt svenskar först!
PS.
Jag tror att vi kan rekrytera en kompetent tjänsteman från forna Albanien som har bra erfarenhet för att koordinera verksamheten.
🙂 Jo det är fel att skjuta in sig på exporten!
Lösningen ligger i att bygga mer produktion i södra Sverige (fr a basproduktion) OCH att Svenska kraftnät ser till att elen kan flöda norr-söder. Idag (den 21 november) saknas det 1000 MW i snitt 4 men just idag spelar det ingen roll eftersom priserna är höga i hela Sverige. Men många gånger spelar Svks begränsningar roll.
Och jo just det – ta bort elskatten!
Att det saknas överföringsförmåga i nord-sydlig riktning är väl knappast SvK:s fel. Det beror ju enl känd kraftsystemteknik (utom för politiker o media då) på den politiska avvecklingen av kärnkraft i söder.
I direkt produktion förlorade vi även i runda slängar en Luleälv (ca 4000 MW + div värmekraft) i södra Sverige.
Dessa fakta förtjänar tydligen att upprepas hur många gånger som helst eftersom det offentliga Sverige verkar totalt impregnerade mot dem.
Tycker jämförelsen stämmer inte. El borde undantas från regler som gäller varor som lastbilar. Billig el är grunden för att man överhuvudtaget kan producera konkurrenskraftigt. Vad händer om vi t.ex. dubblar överföringskapaciteten till andra länder? Hansa Power Bridge sattes i paus 2022, det var utmaningar i det befintliga elnätet. Så man måste ta hänsyn till egna marknaden alltså.
Visst kan jag hålla med om att jämförelsen är dragen till sin spets men man skall vara klar över vad det är Ekenstierna förespråkar. Frihandel må ha sina sidor men i långa loppet så är det något mycket positivt, inte bara för Sverige utan för Europa.
Problemet i Sverige är inte hur många utlandskablar vi har utan en havererad energipolitik där man har monterat ner kärnkraft och lagt pengarna på vindkraft. Sverige skulle kunna haft tjugo reaktorer i drift, orörda älvar och ett landskap fritt från vindkraftverk. Vi skulle kunna ha varit världsledande på utveckling av nya mindre reaktorer där varje kommun hade en som levererade både el och värme. Istället skall vi lägga hundratals miljarder på att förvara utbränt kärnbränsle i hundra tusen år (som man skulle kunna ställa på en parkeringsplats i 300 år och sedan blanda ut med grus). Med rätt politik hade vi byggt Hansa Power Bridge och byggt ett kärnkraftverk bredvid som levererade el till tyskarna – med bra avans 🙂
För ordningens skulle vill jag ha sagt att jämföra elmarknaden exportdynamik med export av Scanialastbilar via våra hamnar saknar all relevans. Jag tror att Johan är medveten härom..
Det är skillnad på en lastbil och en kWh men planekonomi är planekonomi och det har mer råge bevisat sig inte fungera. Ingressen till artikeln skulle kunna lyda –
”Det är märkligt att Svenska kraftnät anser att deras roll som svensk myndighet inte är att i första hand införa planekonomi för att värna svenska elkonsumenters intresse.”
Men få hade kanske tyckt det var så konstigt.
Hej Johan
Jag har en mer respektfull inställning till elmarknadsfrågorna. Elektriciteten har sedan denna introducerades varit och är en nyttighet för industrin, företagande, samhällsutvecklingen, levnadsstandard mm. Elen är tveklöst en samhällskritiskinfrastruktur och kräver långsiktighet och ansvarsfullt beslutsfattande. Så har också skett i Sverige, men sedan debatten om kärnkraften vara eller icke vara, som härstammar från 50 år tillbaka, så har elektricitetfrågan blivit ett politiskt slagträ – mest för att profilera olika partiers position.
När vi ovanpå det, de senaste 20 åren i EU’s regi proklamerat om en än så lovvärd gemensam europisk elmarknad, så har mer kommersiella vinstintressen smuget sig in på elmarknaden. Frågan som svenska folket via våra valda riksdagsmän måste förhålla sig till är ifall svenska elkunder ska betala högre elpriser som en funktion av exportvolymerna ut från SE4, eller ska Sverige höja rösten och säga att visst ska vi exportera allt vi kan, men det får inte ske på sådana administrativa villkor som råder idag att prissättningsmodellen helt omotiverat och ologiskt straffar elkunderna/medborgarna, företrädesvis i södra Sverige, som överdebiterats med upp emot 300 miljarder kronor som hamnat hos elproducenterna och Svenska kraftnät.
Att åtgärda den havererade prissättningsmodellen är inte planekonomi, som du använder som ett skällsord i ditt inlägg – detta handlar om sunt förnuft och ett ansvarstagande hos de som bestämmer i kungariket Sverige.
Frågan till dig är ifall elproducenter med sina produktionsanläggningar(vattenkraftverk, Kärnkraftverk och vindkraftverk) i Sverige och Norge är fabriker för att tillverka el som ska säljas på den marknaden som betalar mest för denna produkten (likt din jämförelse med lastbilar)?
Vad gör Maja Lundbäck?
Har hon inte hunnit styra upp SVK? Hon har ju jobbat där så hon bör veta hur det missköts.
Hon är politisk sakkunnig på näringsdepartementet, hos Ebba Busch.
Kan förhoppningsvis styra upp Sveriges elförsörjningssystem därifrån.
Väldigt bra inlägg i debatten om Svk’s roll för planering och utbyggnad av elnätsstruktur med bl.a. stamnät.
Det tog ju 16 år att driftsätta Sydvästlänken en 400 kv ledning mellan Hallsberg och Hörby,,,,,,
Bra fråga..Vem styr och hur projektplaneringen ut för den närmsta 5-års perioden?
Beträffande Sydvästlänken valde man helt enkelt fel leverantör.
Enligt info inifrån SvK berodde förseningarna på interna konflikter om teknik mellan franska och amerikanska intressen hos leverantören.
T ex ABB eller Siemens hade säkert klarat leveransen bra mycket bättre.
Halva Sydvästlänken är alltså HVDC, inte 400 kV AC.
Det var den delen som var försenad.