Elnätföretagen är skyldiga att införa effektavgifter. Energimarknadsinspektionen har i hög grad lämnat till företagen att utforma dem. En återkommande kritik i debatten är att effektavgifter kan se olika ut beroende på nätbolag.
– Det har aktualiserat frågan om det kan behövas tydligare riktlinjer från tillsynsmyndigheten, säger Henrik Hagberg på Ellevio.
Från den 1 januari 2027 ska alla elnätsföretag i Sverige införa effektavgifter i sina nättariffer. Reformen innebär ett skifte i hur elnätsavgiften beräknas: från att främst handla om hur mycket el som används totalt till att i större utsträckning handla om hur hög effekt (kW) du använder vid ett eller flera tillfällen under månaden – när och hur du använder el avgör hur du belastar nätet, inte bara hur många kWh du totalt förbrukar.
Bild: Behövs tydligare riktlinjer från Energimarknadsinspektionen?
Reformen har sin grund i EU-direktivet ”Clean Energy Package”. Syftet är att göra elnätet mer hållbart. För att bättre kunna nyttja nätens kapacitet och undvika onödig utbyggnad av näten vill man uppmuntra konsumenter att kapa effekttoppar och på så sätt minska belastningen i näten när trycket är som störst. Ju mer nätutnyttjandet effektiveras, desto mindre kostnader för slutkunderna är argumentet.
Men samtidigt som effekttariffer ska effektivisera nätutnyttjandet, innebär det en stor förändring för husägare. Det pågår en diskussion i branschen om regelverket behöver justeras – och om Energimarknadsinspektionen kan behöva förtydliga ramarna, menar Henrik Hagberg, chef för prisfrågor på nätföretaget Ellevio.
– Det finns en skillnad mellan nätbolagens tariffmodeller. Det beror på att näten har olika belastning och därmed olika underlag för när tarifferna ska tas ut. Det i kombination med den allmänna osäkerheten kring den här reformen som har skapat kundreaktioner och debatt. Det har aktualiserat frågan hos oss på Ellevio om det kan behövas tydligare riktlinjer från tillsynsmyndigheten, säger Henrik Hagberg.
–En mer enhetlig modell skulle kunna öka jämförbarheten mellan de olika tariffmodellerna och därmed acceptansen hos kunderna, men det riskerar samtidigt att bli mindre träffsäkert ur ett nätperspektiv, fortsätter han.
En ny logik i elnätsavgiften
För att förstå varför effektavgiftsreformen skapar debatt och reaktioner måste man titta på hur det nuvarande nätavgiftssystemet är uppbyggt: Elnätsavgiften har historiskt bestått av en fast avgift kopplad till husets säkringstorlek samt en rörlig energiavgift.
Med effektavgifter tillkommer en tredje komponent där kundens högsta effekttoppar – alltså de tillfällen under månaden då elanvändningen är som störst – påverkar kostnaden. Den totala intäkten för nätföretaget ökar inte, utan fördelas om på dessa tre komponenter.
Syftet är att tarifferna ska spegla hur elnäten faktiskt belastas, när elproduktionen blir alltmer volatil samtidigt som elektrifieringen driver upp effekttoppar genom exempelvis elbilsladdning, värmepumpar och annan ny elanvändning hos hushållen och industrin.
För att förstå effektavgifterna är skillnaden mellan energi och effekt central. Energi (kWh) mäter hur mycket el som används över tid, medan effekt (kW) handlar om hur mycket el som används vid ett specifikt tillfälle.
Två hushåll kan därmed ha samma elförbrukning över en månad men olika nätavgift beroende på hur koncentrerad effektanvändningen är.
Begränsade beteendeförändringar hos kunderna
En central fråga i debatten är hur mycket kunderna faktiskt kan och kommer att anpassa sin elanvändning. Erfarenheter från införandet pekar på att förändringarna ofta är begränsade och varierar kraftigt mellan kundgrupper.
Vissa hushåll, särskilt de med elbil eller andra tydliga effektslukare, kan relativt enkelt flytta viss användning till kvällar och nätter. Andra har betydligt mindre flexibilitet i vardagen.
– Det finns kunder som har relativt stora möjligheter att sprida ut sin förbrukning, men i ett normalt familjeliv kan man ju inte undvika att laga mat, tvätta, diska och använda el samtidigt helt och hållet, säger Henrik Hagberg.
Detta innebär att effekttarifferna i praktiken ofta leder till marginella justeringar snarare än de stora beteendeskiften som reformen siktar på.
– Dessutom är det långt ifrån alla hushåll som har elbil eller annan flexibel elanvändning, vilket gör att incitamenten slår olika, fortsätter Henrik Hagberg.
Elpris och effektavgift – två olika signaler
En viktig fråga som lyfts av branschen och debattörer är svårigheten att skilja mellan elpris och effektavgift. Spotpriset på el (kWh) speglar i första hand tillgången på produktion i förhållande till efterfrågan, inte hur hårt elnätet är belastat lokalt.
Det kan leda till situationer där elpriset är lågt – eller till och med negativt – samtidigt som nätbelastningen är hög.
Detta skapar i praktiken dubbla prissignaler till kunderna: ett lågt elpris kan uppmuntra ökad konsumtion samtidigt som effektavgiften införts för att dämpa effekttoppar.
Mats Nilsson, docent i nationalekonomi vid Södertörns högskola och elmarknadsanalytiker, menar att införandet av effektavgifter riskerar att upplevas som ytterligare en komplex dimension i ett redan svåröverskådligt system.
– Många hushåll har under de senaste åren vant sig vid att elpriset per kilowattimme varierar över dygnet och att det kan löna sig att anpassa sin förbrukning efter timpriset. Effektavgiften innebär att ytterligare en prissignal tillkommer, som inte nödvändigtvis sammanfaller med energipriset.
Han framhåller att energipriset och nätavgiften mäter olika saker och verkar på olika nivåer i systemet.
Henrik Hagberg håller med.
– De flesta tycker att timpris är jobbigt redan i dag, och nu måste kunderna hålla koll på två faktorer som inte alltid samverkar. Jag har stor förståelse för att det upplevs som komplext.
Mats Nilsson påpekar att det kan resultera i att konsumenterna inte agerar alls.
– Forskning visar att när det blir för komplext så tenderar flera människor att inte agera alls.
Lokala nät ger olika tariffmodeller
En återkommande kritik i debatten är som sagt att effektavgifter kan se olika ut beroende på nätbolag. Olika beräkningsmodeller skapar en svårförståelig logik för hushållen.
Men enligt branschen är variationen i stor utsträckning en följd av regelverkets konstruktion.
Energimarknadsinspektionens föreskrifter anger att effektavgifter ska införas, men lämnar samtidigt utrymme för bolagen att anpassa modellerna efter lokala nätförhållanden, belastningsmönster och investeringsbehov.
– Regleringen säger att vilka tider man betalar effektavgift ska spegla belastningen i det elnät man befinner sig i, och storleken på avgiften ska i sin tur relateras till de investeringar som krävs i nätet framåt. Det är en tydlig parameter i regelverket, säger Henrik Hagberg.
Det innebär i praktiken att höglasttider, effektpriser och beräkningsmodeller kan skilja sig mellan regioner och gör det svårare för kunder att jämföra avgifter mellan olika nätområden vilket riskerar skapa en upplevd orättvisa.
Ökad komplexitet för hushållen
Effektavgifterna är som sagt sprungna ur en EU-förordning. Mats Nilsson framhåller dock att EU-lagstiftningen ger ett visst tolkningsutrymme – och att införandet hade kunnat ske mer gradvis eller mindre strikt initialt. Enligt honom handlar det därför lika mycket om den svenska nationella tolkningen och hur Energimarknadsinspektionen valt att designa regelverket.
– EU-lagstiftningen säger att vi ska ha det här, men inte så specifikt som vi har infört det. Det finns nog ett tolkningsutrymme som inte är fullt utnyttjat, menar Mats Nilsson.
En reform kopplad till elektrifieringen
Den pågående branschdiskussionen tyder på att införandet av effektavgifter inte är en slutpunkt, utan snarare början på en justeringsfas – där regelverk, tariffdesign och kundkommunikation kan komma att utvecklas i takt med att erfarenheterna från reformen blir tydligare.
Detta pekar på ett möjligt vägval för Energimarknadsinspektionen. Antingen behålls den nuvarande modellen med stor flexibilitet för nätbolagen, eller så införs mer detaljerade riktlinjer för hur effektavgifter ska utformas.
15 Kommentarer
15 Kommentarer
Ingmar
27 februari, 2026: 7:45 f mOm du har en luft luftpump den går när det under temperaturen på dagen när solen lyser eller att det bli varmare på dagen så stannar pumpen. På kvällen när temperaturen går ner inomhus så startar pumpen då blir en effekt topp och så blir det varje dag. Om man har
Svaraett sommarhus ?????
Dietmar Gleich
21 februari, 2026: 4:32 e mHur stor andel av befolkningen vet egentligen vilken effekt deras elprylar har? Vet de ens skillnaden mellan effekt och energi, eller att ”kilowatt” inte är en förkortning av ”kilowattimme”? Många erkänner att de inte ens förstår sin elräkning. Det är därför märkligt att effektpriset nu påstås utgöra en avgörande skillnad.
SvaraOm man vill reducera komponenterna i elnätspriset bör snarare energikomponenten slopas. Nätförlusterna följer nämligen energiflödet dåligt på grund av tomgångsförluster och effektoberoende driftel, samt det faktum att resistiva förluster ökar med strömmens – och därmed effektens – kvadrat.
De många som får en oförändrad eller lägre elnätsfaktura behöver inte fundera över sina konsumtionsmönster. Den relativt lilla grupp som får betala mer kan välja mellan att faktiskt betala för de kostnader de orsakar (och glädjas åt att de ofta under lång tid har betalat för lite) eller att genomföra förändringar som minskar effektbehovet under kritiska tidpunkter.
Per Norberg
21 februari, 2026: 1:09 e mNär det gäller effektavgifter så är de säkerligen motiverade i många EU-länder på kontinenten eftersom el historiskt bara varit till för belysning. Matlagning och uppvärmning har skett exempelvis via gas. Man brukade säga att hushållskundernas maxeffekt var 2 kW i dessa länder.
Så när nu el ersätter gas på många håll och elbilar skall laddas så får många länder enorma problem.
Visst måste Sverige också hantera ökande effektbehov men vi har ett helt annat utgångsläge – praxis i nätdimensioneringen på lägre spänningar har ofta utgått från att alla har elvärme och 25 A säkring.
En kund med elbil och 16 A säkring lär sig mycket snabbt att man kan inte ladda bilen och göra storkok på spisen samtidigt. Om fler i ett område vill höja säkringen från säg 16 A till 25 A så är detta en signal till nätägaren om att se över kapaciteten och det blir ju högre intäkter. Och kunderna torde inte höja utan att ha tittat på alternativen som exempelvis effektvakt.
Att införa effekttariffer får ses som rent trakasseri som förhindrar ett optimalt nyttjande av produktions-systemet.
SvaraMagnus B
20 februari, 2026: 10:45 e mSumma summarum med denna effektskatt måste vara att batteribilsägare är förlorare eftersom laddningen av dessa fordon ökar elanvändningen, även om den sker på natten.
SvaraJan Åke Jacobson
20 februari, 2026: 9:55 e mEU-direktiv och EI säger att tarifferna ska spegla verkliga kostnader och vara transparenta. Att ett av olika skäl högt effektuttag någon eller några timmar i en månad sätter effektavgiften för en hel månad, är ett enormt trubbigt verktyg och kan näppeligen spegla verkliga belastningskostnader i elnäten.
SvaraNumer mäts elflöden per kvart av en timme och medger handel av el (kWh) per timme. Samma mätvärden kan användas för att mäta effekt (kWh/h = kW) per timme.
Elnätsföretagen har uppdraget att hålla reda på alla mätvärden och rapportera dem till olika intressenter. Samtidigt speglar denna databas av mätvärden nätföretagens belastning i elnäten varje kvart. Att ur detta hitta ett pris/kW i den aktuella delen av lokal-, regional- eller stamnätet kan inte vara så svårt. Det leder till att el handlas i kWh som speglar tillgång på elgeneratorer och nätavgifter i kW (kWh/h) som speglar tillgången på kapacitet i elnäten.
De två komponenterna kan kunden i gemen hålla reda på. Ett pris för varan man köper och ett pris för att få hem den, vare sig man låter någon stå för transporten eller hämtar den själv. Det är redan idag möjligt att ladda elbilen på ett ställe och exempelvis köra den till fritidshuset och tömma en del av batteriet där och användas i symbios med fritidshusets solceller..
Detta är långt ifrån hur vi skulle lära oss tänka bortom två hål i väggen. Lika lite som tidigare generationer ens kunde förställa sig dagens mobiltelefoner, kan vi som är elanvändare idag i vår vildaste tankar ana hur el används av framtida generationer.
Kostnader för framtida nätförstärkningar ska inte betalas av nuvarande kunder. De ska finansieras av engångs anslutningsavgifter från nya producenter eller konsumenter.
fredrik bruno
20 februari, 2026: 11:33 f mdet har jag skrivit om tidigare på Second Opinion och det är att Ellevio har en effektavgift som inte tar hänsyn till när man har effekttopparna på för- resp. eftermiddag. Det är ju de tiderna som måste skyddas. Det syns ju på Nordpool vilka tider som är mest belastade, och det är ju ungefär samma timmar varje dag.
Det verkar då vettigare med ett högre KWh-pris just för de timmarna. Alla har ju timavläsning, även i de fall där man sedan vid faktureringen smetar ut förbrukningen över hela dagen.
Ellevios prismodell slår hårt mot de kunder som sätter ner värmen över helgen när de är ute på sommarstugan och sedan slår på värmen igen för fullt när de kommer hem på söndagskvällen. Då är det ju inte meningsfullt att slå till med en häftig effektavgift när alla elementen slås på för att få upp värmen efter helgen. Det är ju medelvärdet för alla kunder som måste ner under just de kritiska tider när förbrukningen är som störst.
SvaraAndré Nilsson
20 februari, 2026: 9:43 f mAlla vet att dessa "Effektavgifter" är ett desperat försök från vindindustriella komplexet att i efterhand försöka med hot om våld och höga nätavgifter tvinga in småhushållen till någon form av efterfrågeflexibilitet (omskrivning för elransonering). Det fungerar dåligt därför att människor tänker inte sluta värma upp sitt hus när det är -13 grader i Skåne bara för att det just då är hög efterfrågan.
SvaraDietmar Gleich@André Nilsson
21 februari, 2026: 12:58 e mAtt verklighetsanpassa elnätspriset gör på inget sätt vindkraften mindre olönsam. Effektavgifter är snarare ett sätt att göra prissättningen mer rättvis; de som orsakar hög belastning på nätet betalar lite mer, medan övriga betalar mindre. De som i dagsläget inte gör rätt för sig är främst de med eluppvärmda villor, elbilar, solceller på taket eller de som bor i glesbygd.
SvaraIngen förbjuder någon att värma sitt hus när eller hur mycket man vill, men man måste vara beredd att stå för sina egna kostnader och inte snylta på andra. Det handlar inte om ransonering, utan om rättvisa. Givetvis är det de som även fortsättningsvis vill sko sig på andra som nu ropar högst – och de når kanske framgång, till hela landets skada.
John@Dietmar Gleich
25 februari, 2026: 12:35 e mDet var precis därför vi hade en rörlig överföringsavgift (per kWh) som huvudmodell tidigare. Ju mer el du använde, desto mer betalade du, eftersom du bevisligen nyttjade nätet mer. Kostnaden var aggregerad och logisk.
Med de nya effekttarifferna kan en hushåll i teorin ha en extremt hög total elförbrukning (slösa med energi), men så länge de plattar ut sin kurva och håller effekttopparna nere, betalar de mindre än någon som är extremt energisnål men råkar laga mat och tvätta samtidigt. Elnätsbolaget har flyttat en del av sin nätplanering till kunderna.
Verkligheten är att folk varken har tid eller teknisk möjlighet att detaljstyra sina liv efter nätets mikrosekunder. Det enda systemet leder till i praktiken är inte rättvisa, utan onödig och stressande komplexitet för vanliga konsumenter
SvaraDietmar Gleich@John
25 februari, 2026: 6:53 e mAtt betala för elnätet i proportion till hur mycket energi som överförs framstår som logiskt bara för den som inte är insatt i hur nätet fungerar. De flesta kostnader i elnätet är dock fasta. Det enda sättet att faktiskt spara pengar är att minska behovet av nätutbyggnad, och hur mycket nätet behöver byggas ut beror främst på den maximala effekten som ska överföras.
Följaktligen är det rimligt att elnätspriset består av en fast del och en rörlig del baserad på den högsta effektöverföringen under tider och på platser där det råder kapacitetsbrist. Inom en monopolverksamhet är det extra viktigt att priserna speglar kostnaderna så nära som möjligt. Då sjunker totalkostnaderna och de flesta får betala mindre. Endast de som lever på andras bekostnad får betala mer – och det är givetvis de som skriker högst.
”Elnätsbolaget har flyttat en del av sin nätplanering till kunderna.” Det är ett fullständigt orimligt argument! Elnätsbolagen har inga problem med att investera mer i nätet för att få en högre intäktsram och därmed kunna höja nätavgifterna för alla. Det är inte bolaget som blir lidande när kunder inte tar hänsyn till sitt uttag; det är alla andra skötsamma kunder som får betala notan när effektuttaget inte optimeras där det råder kapacitetsbrist.
SvaraJohn@Dietmar Gleich
26 februari, 2026: 10:31 f mDu verkar blunda för en av elnätets kanske viktigaste: sammanlagring.
Nätbolagen plussar givetvis inte ihop hundra kunders 25 A-säkringar och bygger nätet efter den teoretiska maxeffekten. Nätet är dimensionerat utifrån den högsta medeleffekten över en viss tid, baserat på den statistiska verkligheten att grannar inte maxar sin förbrukning i exakt samma sekund. Våra individuella toppar plattas ut kollektivt av sig själva.
Att kalla det orimligt att hävda att nätplaneringen har flyttats till kunderna, men det är ju exakt vad effekttarifferna gör. Historiskt har det varit nätbolagets uppgift att dimensionera och planera ett robust nät som tål samhällets naturliga dygnsrytm och drar nytta av just sammanlagringen. Med effekttariffer skjuter man över ansvaret för 'peak shaving' och lastbalansering på privatpersoner. Man kräver att den enskilda konsumenten ska agera nätplanerare och anpassa sitt liv i detalj för att parera nätets kapacitetsbrist.
Problemet är att hushåll inte är fabriker. Att en barnfamilj måste laga mat, tvätta och värma huset klockan 17:30 är inte att 'leva på andras bekostnad' – det är ett helt vanligt livspussel. Konsumenter har sällan den extrema flexibilitet eller dyra tekniska utrustning som krävs för att agera nätbalanserare. I stället för att nätet tjänar samhället, måste samhället i detalj anpassa sig efter nätet.
Ironin är dessutom att om effekttarifferna fungerar som tänkt, och alla hushåll skaffar smarta styrsystem som slår på värmepumpar och elbilsladdare exakt när det är som billigast på natten – då tappar nätet sin naturliga sammanlagring. Då har nätbolagen istället skapat helt nya, massiva och synkroniserade effekttoppar. Att försöka lösa nätets brister genom att straffa folks vardag är i praktiken varken logiskt, rättvist eller särskilt effektivt.
SvaraJohn@Dietmar Gleich
27 februari, 2026: 7:55 f mEtt viktigt detalj i hela diskussionen är sammanlagring.
Nätbolagen plussar givetvis inte ihop hundra kunders säkringar och bygger nätet efter den teoretiska maxeffekten. Nätet är dimensionerat utifrån den högsta medeleffekten över tid, baserat på den statistiska verkligheten att grannar inte maxar sin förbrukning i exakt samma sekund. Våra individuella toppar plattas ut kollektivt av sig själva, eller de adderas.
Det är inte orimligt att hävda att nätplaneringen har flyttats till kunderna, men det är ju exakt vad effekttarifferna gör. Historiskt har det varit nätbolagets uppgift att dimensionera och planera elnätet som klarar av samhällets naturliga dygnsrytm och det drar just nytta sammanlagringen. Med effekttariffer skjuter man över ansvaret för "peak shaving" på privatpersoner. Man kräver att den enskilda konsumenten ska agera nätplanerare och anpassa sitt liv i detalj för att parera nätets kapacitetsbrist.
Problemet med din logik är att hushåll inte är fabriker. Att en barnfamilj måste laga mat, tvätta och värma huset klockan 17:30 är inte att leva på andras bekostnad – det är ett helt vanligt livspussel. Konsumenter har sällan den extrema flexibilitet eller dyra tekniska utrustning som krävs för att agera nätbalanserare.
Det intressanta är om effekttarifferna fungerar som tänkt, och alla hushåll skaffar smarta styrsystem som slår på värmepumpar och elbilsladdare exakt när det är som billigast på natten, då kommer nätbolagen istället skapat helt nya synkroniserade effekttoppar på natten. Att försöka lösa nätets brister genom att straffa folks vardag är i praktiken varken logiskt, rättvist eller särskilt effektivt
SvaraDietmar Gleich@John
1 mars, 2026: 10:57 f mDu vet (eller borde veta) att det inte handlar om att laga mat. Det handlar främst om när man laddar elbilen, hur man styr sin värmepump (eller direktverkande el) och solcellerna på taket. Det är givetvis så att man planerar nätutbyggnad efter statistiska sannolikheter, men dessa har ändrats i och med elbilsladdning och solceller. Om inte elnätet prissätts kostnadsriktigt kommer elanvändningen alltmer att ske i takt med 15-minutersintervallen, beroende på elpriset.
SvaraMan kan givetvis säga att det får elnätsbolagen lösa, samtidigt som man förbjuder dem att ta betalt av dem som orsakar kostnadsökningen. Det är dock inget problem för nätbolagen, utan för samhället. Då måste nätinfrastrukturen byggas ut och det kostar – antingen för elkunden eller för skattebetalaren.
Givetvis behöver effektpriset bli dynamiskt på sikt. Apparater med hög effekt, främst laddare, uppvärmning och solceller (inte matlagning eller belysning), kan styras automatiskt för att minimera totalkostnaden för både el och nät.
Det är en ideologisk fråga: ska vi ha socialism där hela samhället blir fattigare, eller ska individen få göra som den vill, så länge man betalar för sina egna kostnader? Jag vill att friska vuxna gör rätt för sig; John verkar däremot förespråka socialism.
John@Dietmar Gleich
3 mars, 2026: 8:58 f mTappar du argument, att du drar epiteter?
För det första: Elnätet är ett naturligt monopol. Att ett monopol, med statligt garanterade intäktsramar, vältrar över ansvaret på fastlåsta kunder och tvingar dem att anpassa sitt livspussel efter nätets brister – det är motsatsen till en fri marknad. Det påminner snarare om planekonomi. En fungerande marknad bygger på att leverantören bygger bort flaskhalsar för att möta kundens behov.
För det andra: Du bekräftar ju exakt min tidigare poäng! Du har helt rätt i att spotpriserna styr in folk på att maxa förbrukningen under dygnets billigaste timmar. Men vad tror du händer med nätet när alla smarta elbilsladdare drar igång på maxeffekt exakt klockan 02:00? Sammanlagringen raderas ut och nätbolagen får panik. Kunderna hamnar alltså i en omöjlig rävsax: elmarknaden skriker "använd el nu!", medan elnätet hotar med straffavgifter om de gör det. Det visar att politekerna inte har tänkt till ordentligt.
För det tredje: Effekttariffen skiljer inte på smart elbilsladdning och en vanlig familjs tvättmaskin eller spis. Det är en otroligt trubbig metod som införs innan den automatiserade tekniken finns i var mans hem. Konsekvensen blir inte att 'friska vuxna gör rätt för sig', utan att de som har råd med dyra, smarta styrsystem optimerar bort sina nätavgifter, medan vanliga hushåll som bara försöker få vardagen att fungera får plocka upp notan för det monopol du försvarar.
SvaraDietmar Gleich@John
3 mars, 2026: 7:32 e m1) Elnätet är en dyr infrastruktur. Att bygga bort alla nätets begränsningar är ekonomiskt oförsvarbart. Detsamma gäller väg- och järnvägsnätet. Det handlar om att använda infrastrukturen på ett optimerat sätt. Den som vill betala betydligt mer för ett obegränsat elnät får gärna säga till – och öppna plånboken. Jag ser hellre att elnätet blir billigare totalt sett, och effektavgifter styr åt rätt håll.
Svara2) Livet handlar om att optimera efter flera parametrar. En resa planeras ofta efter pris, tidsåtgång, tid på dygnet, säkerhet och bekvämlighet – hela fem parametrar. Att hålla koll på endast två parametrar gällande el bör inte överstiga de flesta människors kapacitet. Det är svårt att ens komma över 2 kWh/h vid matlagning. Vad elen och nätet kostar just när man lagar mat kan man med gott samvete strunta i, då det knappt märks i plånboken. De som verkligen bör bry sig om effektpriset är storkonsumenter och producenter; alltså främst de med eluppvärmda hus, elbil eller solceller. Givetvis måste effektpriset på sikt bli dynamiskt för att undvika elprisinducerade effekttoppar. Storanvändare kommer sannolikt inte att kunna undvika automatiserad styrning, medan de flesta andra kan fortsätta som nu utan större kostnadsförändringar.
3) Att införa en effektkomponent i elnätspriset är i genomsnitt prisneutralt. För vanliga elkonsumenter är prisskillnaden minimal, både uppåt och nedåt. För storkonsumenter utgör automatisk styrning endast en liten del av den totala systemkostnaden. Det är för samhället MYCKET billigare att styrsystem installeras där de gör mest nytta, än att bygga ut elnätet onödigt mycket. Ineffektivitet betalas inte av "någon annan" eller av "monopolet" – den betalas av alla som bor i Sverige.