Ungefär en tredjedel av Svenska kraftnäts flaskhalsintäkter 2024 kom från utlandsförbindelserna. En debatt pågår om planerna på att öka kapaciteten mellan Sverige och Danmark.
De flaskhalsintäkter som uppstår mellan de svenska elområdena tillfaller Svenska kraftnät, medan flaskhalsintäkterna som uppstår på utlandskablarna delas mellan de berörda ländernas systemansvariga TSO: er (Transmission system operator)
Toppbild: De två parallella likströmsförbindelserna Konti-Skan 1 och Konti-Skan 2 går mellan Lindome i Sverige och Vester Hassing på Jylland i Danmark. Från Wikipedia.
Av de drygt 20 miljarder kronor i flaskhalsintäkter som bokfördes 2024 kom 6,7 miljarder (cirka en tredjedel) från utlandsförbindelserna.
Tilldelade interna och externa flaskhalsintäkter mellan elområden. Källa: Svenska kraftnät.
Det är elkunderna i elområdet (landet) med det högre elpriset som står för flaskhalsavgiften, och den delas som sagt mellan de berörda ländernas systemansvariga.
De största beloppen för Sveriges del kom från de två förbindelserna mellan Södra Sveriges elområden SE3 och SE4 till Danmark 1 och Danmark 2 om totalt 2,1 miljarder (se bild). Finland-SE1 och SE4-Litauen stod för 1,1 respektive 1,2 miljarder kronor.
Tanken är att länderna tillsammans har ansvar för att öka överföringskapaciteten i form av förstärkta elnät och nya elkablar och på så sätt bygga bort flaskhalsen.
”Avseende kablarna till Danmark (Både SE3-Jylland och SE4-Själland) används flaskhalsinkomster sedan tidigare för att täcka kostnader för underhåll, nätförluster med mera i enlighet med elmarknadsförordningen. Dessutom användes flaskhalsinkomster för att betala nya kablar när SE4-Själland reinvesterades för några år sedan”, skriver Svk i ett mejl till Second Opinion.
Vidare påpekar Svk att medel från flaskhalsintäkterna använts för att hålla ner nätavgifterna.
” Flaskhalsinkomster från utlandsförbindelser används sedan flera år för att hålla nere nättariffen för Svk:s nätkunder. Hade inte flaskhalsinkomster använts skulle nätavgiften ökas samt investeringen gjorts med lån eller kassa”, skriver Svk.
Den senaste tiden har det uppstått en debatt om det kloka i att bygga ut överföringskapaciteten mellan Sveriges elområden och länder med högre elpriser, och projektet har kritiserats av branschorganisationerna SKGS och IKEM.
Danmark och Tyskland har i snitt över året högre elpriser än SE4 och SE3, vilket pressar upp elpriset i de elområdena när Sverige exporterar sin billigare el till kontinenten via DK1-SE3 och DK2-SE4.
Genomsnittliga spotpriser el för Tyskland, Danmark 1 och 2 samt Sveriges elområden2024. Källa Nord Pool.
Enligt EU:s regelverk, särskilt förordningen om transeuropeiska energinät (TEN-E), ska samarbetet mellan medlemsländer främjas i syfte att möjliggöra den gröna omställningen.
”Energiinfrastruktur är nyckeln till att uppnå EU:s energi- och klimatmål till lägsta möjliga kostnad. Sammanlänkad infrastruktur bidrar till att garantera trygg energiförsörjning, vilket hjälper till att hålla priserna under kontroll, och är avgörande för att integrera den ökande andelen förnybara energikällor i EU:s energisystem”, står det i förordningen.
Strävan efter en integrerad energimarknad finns även med i EU:s mål för den inre marknaden för energi som ger EU-ländernas övergripande tillsynsmyndighet för energi, ACER, ökade befogenheter för gränsöverskridande samarbete.
Det är de regelverken som Svk rättar sig efter och anledningen till att Svk ska uppgradera och öka överföringsförmågan i kablarna Konti-Skan 1 och 2 mellan SE3-DK1.
Elmarknadsanalytikern Mats Nilsson köper dock inte de argumenten.
”Sveriges hushåll och industri har byggt på idén om att vi har en konkurrenskraftig elproduktion i botten. Om vi börjar rea ut den till länder som har en dålig energipolitik, genom att öka överföringskapaciteten, så importerar vi deras politik och förstör för oss själva. Frihandel måste någonstans bygga på en win-win för båda parter. De finns de som tycker att jag är cynisk och nationalistisk, men jag tycker faktiskt att Tyskland och Danmark själva ska reda ut sina problem”, säger Mats Nilsson till Second Opinion.
Förra sommaren beslutade regeringen att avslå Svenska kraftnäts ansökan om koncession för projekt Hansa PowerBridge mellan Hurva station i Hörby kommun och Güstrow i norra Tyskland.
Det kunde regeringen göra eftersom man har det sista ordet för att ge tillstånd (koncession) för utlandsförbindelser för el.
”Vi kan inte koppla ihop södra Sverige, som har ett kraftigt underskott av elproduktion, med Tyskland där elmarknaden idag inte fungerar på ett effektivt sätt. Det skulle riskera att leda till högre priser och en mer instabil elmarknad i Sverige, uppgav energi- och näringsminister Ebba Busch i en kommentar till beslutet.
I en kommentar till regeringens beslut om att stoppa Hansa Bridge menade Svk att:
”Samhällsekonomiskt ser Svenska kraftnät stora nyttor av en ny elförbindelse till Tyskland i framtiden. Det handlar om en stärkt integration av den europeiska elmarknaden, om försörjningstrygghet och en ökad robusthet.”
12 Kommentarer
12 Kommentarer
Stefan Yard
13 mars, 2025: 1:28 e mFörst, blanda inte ihop begreppen inkomst och intäkt, det är lika fel som att blanda ihop begreppen energi och effekt. Flaskhalsinkomster rör det sig om, vilka sedan kan successivt fördelas som intäkter men det är nästa steg.
Hur mycket vi ska integrera elnäten i Europa är en politisk fråga. Dock är det viktigare att integrera inom länder så att det inte uppkommer elprisskillnader mellan olika elområden. Utbyggnad av utlandsförbindelser måste pareras med utbyggnad av det inhemska transmissionsnätet. Det är inte rimligt att förlita sig på att elproduktion automatiskt tillkommer i bristområden med högre elpris. Bristen är ofta konstruerad genom politiska beslut. Ett exempel är förbindelsen Nordbalt till Litauen som tillkom genom ett beslut på nationell nivå, skapa ökad integration och stötta Litauen efter nedläggning av kärnkraftverket i Ignalina. Men kabeln drogs från SE4 där det redan fanns ett produktionsunderskott. Konsekvensen blev ett ökat flaskhalsproblem, högre elpris i SE4 p g a flaskhalsinkomster. Varför ska beslut på nationell nivå ensidigt drabba kunder i de elområden varifrån förbindelser utgår? Ett minimikrav är att skapa konkurrensneutralitet och prisutjämning inom landet. Sedan är det en politisk fråga vilken integration och prisutjämning som ska skapas mellan Sverige och övriga Europa.
SvaraLars-Göran Johansson
13 mars, 2025: 1:08 e mSverige avviker från 90 % av EU´s medlemsländer genom att vi har infört interna svenska elområden. Dessa interna svenska elområden kostade det svenska elkundskollektivet ca 14.000 miljoner kr 2024! Per capita mest för de som bor i södra Sverige.
T ex blir genomslaget av höga köpbud från LT, PL, DE och DK extremt stort i SE4 pga att SE4 är så litet. Summan av dessa utländska köpbud på SE4´s auktioner kan uppgå till ca 3000 MW. Samtidigt som de inhemska köpbuden i SE4 oftast landar mellan 3000 och 4000 MW.
Dvs ca hälften av köpbuden kan vara höga utländska. Det ger ett stort genomslag uppåt på det s k priskrysset.
Blev Sverige som den stora majoriteten av EU´s medlemsländer ett gemensamt elområde så skulle genomslaget på spotpriset av vår svenska elexport, som i och för sig är positiv, minskas.
Vi skulle sannolikt då få ett spotpris som ligger ganska nära dagens spotpris i SE3.
Och våra utländska flaskhalsinkomster, ca 7.000 miljoner kr 2024, räcker väl till för de investeringar som Svk gör. Dessutom är det normala, även för Svk, att investeringar lånefinansieras!
Men de flesta verkar utgå från att det i just Sverige är nödvändigt med interna elområden. Inte ens näringslivet i SE4 verkar ifrågasätta våra unika elområden. Märkligt!
SvaraDet finns ju inget som tekniskt skulle förändras om vi gick över till ett enda elområde. Vi har de transmissionsledningar och de produktionskällor vi har. Dessa skulle inte ändras om vi blev ett enda elområde.
Klas Roudén
13 mars, 2025: 9:38 f mDet är ingen självklarhet att flaskhalsar i elnätet skall avhjälpas med ökad nätutbyggnad.
SvaraElkrafttekniskt och med tanke på vårt akuta behov av planerbar basproduktion är det vettigare att använda flaskhalsintäkterna för utbyggnad av sådan elproduktion i områden med risk för aktiv eller reaktiv effektbrist, vilket ju skapar flaskhalsarna.
Det är otvivelaktigt framför allt avvecklingen av 6 st kärnkraftsreaktorer, med totaleffekten ca 4000 MW med tillhörande stora reaktiva reglerresurser, som markant ökat flaskhalsproblematiken i snitt 4 och snitt 2, vilken ytterligare förvärrats av en okontrollerad vindkraftsutbyggnad norr om snitt 1-2 utan koordination med nätutbyggnad söderut.
Utbyggnad av basproduktion i områden med risk för effektbrist är samhällsekonomiskt en sundare lösning än en ensidig nätutbyggnad, inte minst ur nätförlustsynpunkt.
Därför bör Svk:s och Statens flaskhalsintäkter huvudsakligen användas för finansiering av ny kärnkraft.
Det är för närvarande Elmarknadsinspektionen (Ei) som avgör hur dessa medel får nyttjas.
Bengt Hellman@Klas Roudén
13 mars, 2025: 11:35 f mAtt bygga ny kärnkraft med medel från flaskhalsavgifterna är inte bara olämpligt utan olagligt. Det strider mot EU:s regler för den fria elmarknaden. De 4 GW effekt som Roude’n vill få från från 6 nya kärnkraftverk kan fås från effektutbyggnader och pumpkraftverk i vattenkraften i Norge och Norrland. Att bygga enormt dyr kärnkraft som till större delen ska betalas med skattemedel är en dålig lösning som förstör elmarknaden.
SvaraKlas Roudén@Bengt Hellman
14 mars, 2025: 11:07 e mMed 4000 MW nedlagd kärnkraft syftar jag förstås inte bara på effekten som sådan utan också på tillhörande energiproduktion, vilket väl flertalet läsare fattar.
SvaraMed tidigare använd kapacitetsfaktor 0.84 för de 6 äldre nedlagda reaktorerna så var deras årliga energiproduktion uppskattningsvis drygt 29 TWh, vilken alltså försvann vid nedläggningen.
Dina effektutbyggnader i vattenkraft kommer energimässigt endast att bidra med en bråkdel därav, om ens något alls, eftersom pumpkraft ger ett garanterat minus o övrig vattenkraft med oförändrad vattenvolym vid effektutbyggnad inte sällan energimässigt också kan bli negativ p g a att man frångår körning med bästa verkningsgrad vid max.effekt-körning o dyl.
Sedan får du gärna peka ut lämpliga lägen för ny pumpkraft i Sverige.
Och all ökad kortidsreglering vid ökad effektutbyggnad ger ytterligare skador i älvarna; ekologiskt, i fisket, med erosion, socialt och estetiskt.
Jan F Westling@Klas Roudén
15 mars, 2025: 10:39 f mKlas!
SvaraInstämmer till 100% i Ditt resonemang!
Lennart Nilsson@Klas Roudén
15 mars, 2025: 5:57 e mÅterigen ett lysande inlägg av Klas byggt på kompetens och lång erfarenhet.
Vindkraftbranschens egen "Bagdad-Bob" tar knappast någon på allvar, inte på denna site där kunskap om kraftsystemet trumfar ideologiska önskedrömmar.
SvaraBengt Hellman@Klas Roudén
18 mars, 2025: 9:12 f mDe som vill bygga ny och kraftigt olönsam kärnkraft i Sverige motiverar ofta felaktigt detta med att den skulle behövas för att det ska finnas tillräcklig effekt. Att staten skulle låna ut gigantiska belopp och skattebetalarna stå för halva elkostnaderna för att producera tillräckligt antal TWh är befängt när det finns en fungerande elmarknad som kan se till att kostnadseffektiv produktion kommer till.
SvaraKlas Roudén@Bengt Hellman
19 mars, 2025: 3:42 e mNär fixar den "fungerande elmarknaden" den "kostnadseffektiva produktionen" med helt nödvändiga stödfunktioner för driftsäker drift; dvs med rotationsenergi, reaktiv effekt, frekvensreglering i tillräcklig mängd och dessutom med en hög tillgänglighetsfaktor?
SvaraOch om denna elproduktion också antas vara fossilfri.
Bengt Hellman@Klas Roudén
14 mars, 2025: 1:00 e mSvenska Kraftnät har monopol på utbyggnad av transmissionsnätet. Det är Svenska Kraftnät som ska hålla koll på vad som händer på elmarknaden och förutse behov av elnätsutbyggnad. Kordinationen med elmarknaden är Svenska Kraftnäts ansvar. Avvecklingen av de äldsta och minsta kärnkraftverken beslutades för länge sedan. Riksdagen beslutade om nedläggning av Barsebäck för 30 år sedan. Ägarna till Ringhals 1 och 2 och Oskarshamn 1 och 2 beslutade om nedläggning för tio år sedan. Svenska Kraftnät måste anpassa sig till verkligheten. Annan elproduktion har byggts upp som har ökat Sveriges elproduktion. Elen måste kunna föras till konsumenterna. Det är Svenska Kraftnäts uppdrag att bygga elnät. Att använda flaskhalsitäkterna istället för att bygga ny kärnkraft är olagligt och strider mot EU:s beslut om en fri marknad för el.
SvaraJan F Westling@Klas Roudén
17 mars, 2025: 4:25 e mKlas!
SvaraHåller med till 80% i Ditt resonemang, men att bygga Kärnkraft för hundratals
miljarder kronor som inte kan vara tillgängligt förrän tidigast 10-15 år är
en stor belastning för konungariket Sverige.Sverige behöver göra andra stora investeringar i infrastruktur och totalförsvar!
Det är viktigt att reglerkraft egenskaperna utökas väsentligt innan bygge av
ny kärnkraft startas samt stopp bygge av större vind o solkraft anläggningar.
-Systemstärkande åtgärder bör prioriteras under alla omständigheter i SE4!
Bengt Hellman
13 mars, 2025: 9:22 f mSvenska Kraftnät har underinvesterat i decennier. Kapaciteten i transmissionsnätet är för låg både i nord-sydlig riktning och i öst- västlig. Resultatet är de enorma flaskhalsarna som hanteras genom elområdesindelningen och flaskhalsitäkter till Svenska Kraftnät. Flaskhalsintäkterna skulle kunna liknas vid Trumps tullar på stereoider. Mellan elområde 2 och 3 tas numera ut en tull på el som kan vara 1000 procent. Eltullarna gör att huvuddelen av Sveriges elproduktion som sker i Norrland har lönsamhetsproblem. Det är svårt att få till nyinvesteringar trots att vi kommer att behöva elen. Vattenmagasinen i Norrland planerar att spilla vatten förbi kraftverk samtidigt som den el de kunde ha producerat istället produceras med fossila bränslen.
Svara