Kärnkraften skymmer de viktigaste frågorna

Kärnkraften skymmer de viktigaste frågorna

Energipolitiker måste ha modet att reformera elmarknaden, menar Markus Wråke, vd på Energiforsk. – Man kan inte ha konstant låga elpriser och samtidigt tro att nya smarta energilösningar ska växa fram. Idag skyms marknadsfrågorna av kärnkraften.

Svensk energipolitik kryllar av målkonflikter och teoretiska metadebatter. Man kan inte både vilja ha en integrerad europeisk elmarknad med aktiv gränshandel där vi fritt kan handla det vi vill, som till exempel export av vattenkraft till våra grannländer, och samtidigt säga att Sverige ska ha en industri som baserar sin konkurrenskraft på samma billiga rena vattenkraft.

– Det går inte ihop. Då lurar man elkunderna, i det här fallet industrin, säger Markus Wråke, vd på Energiforsk.

– Det är som att säga att vi ska ha en aktiv elmarknad med tjänster och flexibilitet som är bra för energisystemet i stort, samtidigt som man lovar småföretagare och villakunder at de alltid ska få låga och stabila elpriser, säger Markus Wråke. Det går inte heller ihop.

Elmarknadens natur
Energipolitiken måste därför se över elmarknadsmodellen så det blir tydligt att det går att tjäna pengar på systemtjänster, menar Markus Wråke. Dagens prismodell ger inte tillräckliga incitament åt den hårt efterlängtade flexibiliteten. Frågor om investeringar i nätkapacitet och hur ren elproduktion ska säkerställas är obesvarade.

– Vi behöver inte vända uppochner på den nordiska marknaden men vissa förändringar är helt nödvändiga. Politiken kan få mycket hjälp av forskningen men tar sällan chansen, säger Markus Wråke.

Energiforsk är en ledande forskningsorganisation inom nordisk och europeisk energisystemförståelse, och själv har Markus Wråke bred internationell erfarenhet från bland annat uppdraget som chef över IEA:s enhet Energy Supply Technologies i Paris.

Speglar inte behovet
Både elkunder och politiker måste lära sig att det ligger i den avreglerade elmarknadens natur att elprodukter har volatila priser. Det skapar utmaningar för både hushållsekonomins planering och partiernas röstsamlande, men systemets bristvaror måste få kosta, och bristen måste synas i priset, menar Markus Wråke. Idag är marknadsbaserade systemtjänster i princip gratis och osynliga men det skulle snabbt ge utrymme åt ny kapacitet i elnätet om elpriserna hade tillåtits spegla kundernas elbehov i realtid och ibland bli högre än genomsnittet.

– Om det däremot finns misstanke att politiken kommer gripa in när priserna blir höga kommer ingen vilja leverera de systemtjänster som vi vet kommer att behövas, säger Markus Wråke.

Alternativet vore att återgå till en strikt reglerad och mycket dyr statsstyrd elproduktion men det är en u-sväng som skulle kosta många miljarder kronor som ändå skulle hamna hos elkunderna och skattebetalarna. Också idag sätts elpriset nationellt snarare än lokalt och man ska leta med ljus och lykta efter energipolitiker som förespråkar prisskillnader i tid och rum – säsong eller geografi.

Politikens rädslor
Samtidigt förespråkar energipolitiken just ett avreglerat energisystem som ska präglas av kostnadseffektivitet och slimmade investeringar. Det går inte heller ihop, tycker Markus Wråke.

– Politikerna måste bestämma sig för vilken elmarknad vi ska ha. Vi närmar oss en punkt där politiken inte längre kan spela med flera agendor, säger Markus Wråke.

– Svensk energipolitik präglas idag mer av partipolitiska och retoriska hänsyn än djupare systemperspektiv. Politikerna söker helst lämpliga konfliktytor för att vinna generella poäng som de tror kärnväljarna tycker är viktiga.

Till detta kommer den politiska rädslan för att höga elpriser kan störa elkunder som senare ska gå och rösta, menar Markus Wråke. Och när energiöverenskommelsen omsider etablerades 2016 var elmarknaden en icke-fråga.

Borttappade sammanhang
Den riksdagsbeslutade avregleringen från oktober 1995 kom till stånd efter en längre periods diskussion i Europa då allt fler länder upptäckte att de gamla elmonopolen kostade extremt mycket i form av överinvesteringar och byråkrati. Alla länder byggde de elnät som behövdes, ett behov man hade full koll på, men det kostade.

– De senaste 20 åren har ambitionen varit att bygga ett effektivt elnät till så låg kostnad för elkunderna som möjligt, men på bara något år har diskussionen svängt dramatiskt i takt med att trängseln i elnäten blivit värre, säger Markus Wråke.

– Nu kan man ibland få intrycket att det är ett stort misslyckade att varje kommun inte har möjlighet att när som helst kunna bygga en ny batterifabrik. Kapacitetsbristen är en utmaning vi måste hantera men att Svenska kraftnät avkrävs ansvar i alla lägen där en kommun vill etablera en ny verksamhet blir orimligt.

Elefanten i riksdagen
Och just det är energipolitikens onämnbara elefant, menar Markus Wråke, att man innerst inne hoppas att elmarknaden inte ska synas, att kraftlinjerna i skogen ska bli som andra transportvägar och elpriset glömmas bort som en vägavgift. Det kommer inte att ske, enligt Wråke. Den tiden är över och det är bättre att jämföra elpriset med priset på bensin som går upp och ned efter hur världen mår.

– Det är inte längre praktiskt möjligt att elnätets utmaningar omedelbart ska kunna lösas utan att det ska märkas för elkunderna att vi har brutit upp det vertikala monopolet, säger Markus Wråke.

En fördel med den gamla vertikala organiseringen var att alla funktioner fanns i samma bolag. Det innebar att bolaget också satt på en helhetlig kompetens och systemförståelse som med avregleringen har spridits för vinden. När samhället samtidigt snabbt ändrades (vindkraft, digitalisering) fick därför politiken svårt att hänga med i det nya teknologiska systemtänket. Kärnkraftsfrågan låg emellertid kvar som energipolitikens ständigt våta filt.

Minns elfolkhemmet
Därför kan svensk energipolitik ibland lida av en form för nostalgisk självreglering som tenderar att hålla systemförståelsen och besluten kvar i gamla föreställningar om elfolkhemmet, menar Markus Wråke.

– Det finns säkert ett par dussin frågor som idag är viktigare än det som faktiskt präglar dagens politiska energidebatt, säger Markus Wråke.

– Ta frågan om hur vi ska elektrifiera transportsektorn. Det är en fantastiskt positiv förändring men får stora konsekvenser för våra lokala energisystem. Och ska varje kommun förberedas för ny elektrifierad industri? Är det vettig industripolitik? Om inte, hur ska vi då välja ut de platser som passar för nya serverhallar, batterifabriker eller bagerier?

Kärnkraft som energitjuv
Kärnkraften tar nästan all uppmärksamhet och har länge sugit musten ur energipolitiken, tycker Markus Wråke. Genom att ensidigt lyfta fram kärnkraft skymmer man många viktigare energifrågor.

– Om det ska heta fossilfritt eller förnybart är givetvis en relevant diskussion om man är en ideologiskt driven politiker men det är ingen akut fråga, säger Markus Wråke.

Det är inte heller särskilt akut att få veta vad eventuell ny kärnkraft efter 2040 kan kosta. Även beslut om förlängd livstid av existerande reaktorer ligger säkert 15 år bort och tillhör dem som då äger kraftverken, menar han.

– Det mest akuta är vad man ska göra med de reaktorer som just nu stängs ned men det är en affärsmässig fråga som politiken inte behöver lägga mycket kraft på, enligt Markus Wråke.

– Det kan vara intressant att veta att forskningen inte ger stort stöd till hypotesen att elsystemet kommer att kollapsa utan kärnkraft. Vi kan alltså lägga ned all kärnkraft ur systemsynpunkt men ska då veta att det kan bli extremt dyrt.

Smiter från forskningen
Markus Wråke har märkt hur svensk politik på senare år har dragit sig allt mer undan forskningen. Det finns idag ett svagare stöd för den delen av forskningen som lyfter fram systemfrågorna.

Det är en oroväckande utveckling, tycker han då politik utan forskning lätt blir ytlig retorik. Marknaden kan till exempel hantera många utmaningar kring flexibilitet om elpriserna tillåts spegla bristen på nätkapacitet, menar han.

– Energiforsks forskning visar att det finns stora outnyttjade värden i ökad integration mellan el- och värmesystemen. Kombinationen kraftvärme, värmepumpar och värmelager så man kan få bättre växling mellan elvärme och termisk värme har enorm potential, säger Markus Wråke.

Undervärderade systemtjänster
– En annan fråga man kunde diskuterat men som man inte gör är om kärnkraftens systemtjänster har samhällsvärden som inte omhändertas av en normal affärsmodell, och då är man tillbaka i elmarknadens utformning, säger Markus Wråke.

Generellt är infrastrukturinvesteringar med väldigt långa livstider svåra att räkna hem med en typisk företagsekonomisk värderingsmodell, menar Wråke. Politiska, tekniska och marknadsmässiga risker blir betydande.

– Om det dessutom är oklart om man ens kommer att få betalt för sina systemtjänster så är det inte orimligt att tro att kärnkraften, liksom andra stora investeringar av den karaktären, kan vara undervärderad i rent affärsmässiga beslut.

Borde lyssna bättre
– Det är viktigt att politiken utnyttjar forskningen och ser vilken resurs den är för de politiska besluten, men energipolitiken har inte tagit till sig forskningens bidrag i speciellt stor utsträckning, säger Markus Wråke.

– Från statens sida har man blivit mer skeptisk till akademisk forskning som inkluderar industrin, och jag förstår ambitionen att myndigheter ska vara försiktiga i sin marknadsstyrande roll då samhällets forskning inte ska ägas av företag med stora resurser, men just nu riskerar politiken att missa viktiga perspektiv, säger Markus Wråke.

– Till exempel hur man genom marknadsreformer hade kunnat vara mer förberedd på att förebygga brister i nätkapaciteten. Energiforskningen kan hjälpa politiken, men då måste politikerna lyssna, säger Markus Wråke.

 

* * *

 

1 Kommentar
Morten Valestrand
Av Morten Valestrand
Second Opinions skribent
Profil Second Opinion drivs på uppdrag av Energiföretagen Sverige. Läs mer

Vid publicering av en kommentar gäller följande regler:

– vi vill att alla som kommenterar ska vara identifierbara personer och vi vill därför för- och efternamn anges av den som kommenterar

– vi vill att diskussionen på Second Opinion ska hålla en god och respektfull ton och publicerar inte kränkande omdömen om enskilda personer.

Second Opinion förbehåller sig rätten att radera texter som bryter mot våra villkor och regler.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

*

  1. Nils-Åke Sandberg skriver:

    Vi har redan stora överskott på elkraft och med lamprevolutionen har redan 3 av 4TWh sparats och 5-6 TWh ytterligare när lysrören också ersatts. Mer än 6 % besparing med dagens elförbrukning. Södra delen av syd-väst länken, som ännu efter flera år inte driftsatts p.g.a. skarvfel, borde vara ett praktiskt forsknings objekt.

    Påhittad målkonflikt och meta debatt orsakas av att kärnkraften som ren el-källa, fått en hord av miljöpartister att vilja lägga ner dem. Man vill helt enkelt inte minska koldioxid utsläppen. Ur militär synpunkt är serietillverkade Generation IV verk lämpliga att sprida ut i noder så att man inte får stora militära mål som lätt kan slås ut.

    Infrastruktur snabbtåg, elektrifiering av transporter mm. sköter riksdagen om och ledamöter byts ut vart 4 de år, för att inte bli korrupta. För målet är väl att de går i forskarnas ledband utan att förstå syftet?

    Det är inte naturligt med höga Elpriser, vattenkraften har stått i 100 år och gör det i 100 till. Det genererar stora överskott som inte får sölas bort modell Vattenfall, som köpte all nedläggningshotad elproduktion i Europa och blev grundlurade. (Ekonomisk forskning?)
    Staten snuvades i vart fall på flera 100 milliarder som kunnat användas bättre i Sverige.

    Kapacitetsbrist kallas det när teoretiker lägger upp en batterifabrik på fel ställe, där inget överskott råder. Riksdagen får anvisa plats om marknaden inte klarar av, så enkla saker.

    Vätgastillverkningen för järnmalmsreduceringen i full skala, kräver ett generation IV verk som direkt producerar vätgas. Det går att styra och behöver inte ett gaslager av bautastorlek. Med flera verk och den intermittenta vindkraften blir det dessutom redundans i systemet. Blykalla reaktorer Stockholm AB kan man söka på, om någon är nyfiken på vad som finns i tuben.

Prenumerera på artiklar


Följ oss på Twitter

De senaste kommentarerna

Senaste artiklarna

Skriv på Second Opinion

Alla är välkomna att skriva på Second Opinion. Vi publicerar dels artiklar som fördjupar kunskaper om energifrågor dels aktuella debattartiklar.
Skicka in din text
Vara-amnen

Ur arkivet