”Det vi ser är en tipping point”

”Det vi ser är en tipping point”

Priskraschen kan få en mördande effekt för den fossila sektorn av energibranschen, tror Erik Brandsma, vd för Jämtkraft. Men för hans eget bolag kan utfallet på sikt bli positivt.

 Erik Brandsma blev känd för energi-Sverige som generaldirektör för Energimyndigheten 2012-2018. Många överraskades när han bytte sida och blev vd för Jämtkraft, ett av Sveriges stora energibolag med huvudkontor i Östersund. Skogsingenjören Brandsma har emellertid bytt sida förr, på meritlistan finns tjänstgöring på det nederländska miljödepartementet, OECD, FN, Eon i Düsseldorf och Vattenfall.

”Läget nu för elpriset är helt unikt”, säger han. ”Mild vinter, ovanligt mycket vind, välfyllda vattenmagasin, ovanligt mycket snö uppe i fjällen, och på köpet allt mindre ekonomisk aktivitet på grund av coronakrisen. Någon snabb uppgång i elkonsumtionen är heller inte i sikte”, säger han.

För elproducenterna har spotpriset på el de senaste två månaderna varit ett hårt slag mot lönsamheten, och det är svårt att tro på en snar vändning.

En ännu mer omvälvande förändring ser enligt Brandsma ut att vara på gång inom oljebranschen, som häromveckan osannolikt nog såg minuspriser. Med den plötsliga 30-procentiga efterfrågeminskningen globalt på olja skördas snabbt offer. Inte heller de stora i branschen verkar stå inför några sötebrödsdagar.

”Sett till de senaste fem åren har räntabiliteten för de fem största oljebolagen varit 8 procent och utdelningen strax över 5 procent. Och det före coronakrisen! Allt fler investerare kommer att fly branschen. Jag tror att vi globalt nu ser en tipping point. Det kommer att ta flera år innan branschen hämtar sig, vi kommer att få se konkurser, geopolitiska maktförändringar och minskad tillgång till kapital. Lägg till klimatdiskussionen, och jag är säker på att investerarna söker sig till något intressantare.”

Ökat fokus på förnybar elproduktion och bättre infrastruktur för eldistributionen ingår i ett första steg. Sedan öppnar sig vägen för vätgasen. Tekniken kommer snart att tillåta billig lagring av överskottsel i vätgas och med det styrning av effekt, tror Erik Brandsma.

”Man har länge sagt om vätgasen att den ligger 10-15 år framåt i tiden. Men med den utveckling vi ser tror jag att vätgasen på allvar tar plats om 2-3 år. Det nyligen annonserade samarbetet om bränsleceller mellan Volvo och Daimler är ett logiskt steg.”

En sannolik konsekvens av elpriskrisen är på kort sikt att elproduktions- och nättillgångar erbjuds till salu, säger Erik Brandsma. Som storaktör inom vatten- och vindkraften drabbas dock knappast Jämtkraft i någon avgörande grad. Till exempel avser bolaget fullfölja sina pågående vindkraftsinvesteringar enligt plan:

”Vi verkar i en långsiktig bransch med långa investeringscyklar och långsiktighet i marknadsbedömningarna.”

”Däremot dras mattan undan för tunga kapitalinvesteringar av den typ som krävs för kärnkraften. Den diskussion vi hade om kärnkraften ännu för bara några månader sedan tror jag är död i nuläget”, säger han.

Jämtkraft bygger fortfarande ut vindkraft storskaligt. Är det klokt med tanke på de flaskhalsar i stamnätet som redan nu hindrar elöverföringen söderut i Sverige?
”Det stämmer att flaskhalsarna är ett stort hinder, och dessvärre ett hinder vi lär få leva med under lång tid framåt. Men det finns en annan sida av saken. Den stora och säkra tillgången på grön el i Norrland är ett starkt argument för att förlägga energiintensiva industrier, datahallar och annat här uppe. Till exempel har vi här just nu halva elpriset jämfört med södra Sverige”, säger Erik Brandsma.

North Volt med dess enorma batterifabrik under uppförande i Skellefteå är det givna exemplet, men Brandsma låter förstå att intresset för en etablering i norra Sverige är stort också hos andra aktörer. Även Jämtkraft är inne i sådana etableringsdiskussioner. 

Så egentligen är det kanske en fördel för er om stamnätsutbyggnaden drar ut på tiden?
Nej, förstärkningen av det nordsydgående stamnätet i Sverige ska inte behöva ta 20-25 år, svarar Erik Brandsma och säger sig helt dela kritiken mot trögheten i det system som uppbärs av de involverade myndigheterna.

”Elsystemet i Sverige skulle kunna effektiveras på en rad olika sätt, om inte de rådande regelverken stod där som hinder”, säger han och tillägger: ”Det är för mycket diskussion om de olika energislagen och för lite diskussion om hur de kunde lira ihop bättre.”

Du var ju själv myndighetschef i många år. Vad beror trögheten på?
”Min teori är att det finns en för stor tilltro till att regelverken ska lösa problemen så att säga av egen kraft. Svenska myndigheter har en tradition av försiktighet. Men borde mer proaktivt fråga när regelverken börjar bli ett hinder för utvecklingen.”

”Myndigheter ska naturligtvis se till att de rättsliga reglerna följs, men inte så att en dialog med omvärlden kvävs. De frågor vi står inför borde proaktivt tas om hand av myndigheter, branschaktörer och politiker i en lösningsorienterad anda som också avspeglar sig i regelverken.”

”Jag är väl medveten om att många pusselbitar måste falla på plats, men samtidigt… varför ska det vara så svårt! Sveriges konkurrenskraft står på spel.”

Vem kan få en dialog till stånd?
”De stora aktörerna borde jobba ihop mer systematiskt för att åstadkomma ett ramverk som smidigare anpassar sig efter det som faktiskt händer. Det verkar också tydligt att Svenska kraftnät borde ges ett ökat ansvar.”

Erik Brandsma var själv med och initierade den nationella planen för omprövningarna av vattenkraftens miljövillkor och den fond på 10 miljarder kronor som nio av Sveriges stora vattenkraftföretag grundat, för att finansiera de åtgärder som omprövningarna föranleder.

”Vi såg en risk för oskäliga processer i den avvägning som måste göras mellan miljö- och energiintresset. Ingen ägde med självklarhet frågan, men genom att vi på två myndigheter [Energimyndigheten och Havs- och vattenmyndigheten] gemensamt tog ett initiativ till dialog mellan olika intressenter kom vi också framåt.”

”Nu kan vi via moderna tillstånd visa att energi och miljö kan gå hand i hand. Vi har fått långt bättre förutsättningar att investera i åtgärder som samtidigt ökar effektuttaget och förbättrar miljön i den befintliga vattenkraften. Men någon måste driva dialogen för att förverkliga den potential som finns. På Jämtkraft är vi gärna med”, säger Erik Brandsma.

3 Kommentarer
Svenolof Karlsson
Av Svenolof Karlsson
Second Opinions skribent
Profil Second Opinion drivs på uppdrag av Energiföretagen Sverige. Läs mer

Vid publicering av en kommentar gäller följande regler:

– vi vill att alla som kommenterar ska vara identifierbara personer och vi vill därför för- och efternamn anges av den som kommenterar

– vi vill att diskussionen på Second Opinion ska hålla en god och respektfull ton och publicerar inte kränkande omdömen om enskilda personer.

Second Opinion förbehåller sig rätten att radera texter som bryter mot våra villkor och regler.

Kommentera

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

*

  1. Mats Olin Sivert Göthlin skriver:

    Världens energibehov år 2018 täcktes till 85% med fossila bränslen. Därav utgjorde oljans del 34% De förnybara kraftslagen bidrog sammanlagt med 4%. Under corona-krisen har oljepriset rasat till följd av obalans på marknaden och tvister mellan de tre stora producenterna. Kriser på oljemarknaden är inget nytt och priset har alltid stabiliserats efter en tid. Så kommer att ske även nu. På de senaste sju dagarna har priset stigit 40%. Att därför tala om en tipping point är helt fel. Det måste vara ett önsketänkande.

    Elprisets kollaps i vinter beror på överetablering an vindkraft. Utbyggnaden fortsätter trots att vi redan har ett exportöverskott på 20%. Elförbrukningen har inte heller ökat på snart 30 år och någon snabbare ökning är inte att vänta. Det låga elpriset kan därför komma att bestå under lång tid. Detta måste vara en mardröm för alla ägare till nyare vindkraft. Risken är stor för företagskonkurser och stoppas vindkraft i förtid blir det kanske markägarna som får lida mest. Avsättningarna för återställande av den nyttjade marken kommer inte att räcka till.

    Förstärkning av stamnätet norr-söder är även en ekonomiskt tveksam investering. Denna skulle bli färdig ungefär samtidigt med att dagens vindkraftverk är skrotfärdiga. Vem vill då återinvestera med erfarenheter av tidigare dålig lönsamhet?

  2. Klas Roudén skriver:

    “Vi har fått långt bättre förutsättningar att investera i åtgärder som samtidigt ökar effektuttaget och förbättrar miljön i den befintliga vattenkraften.”
    Det vore intressant att få veta hur detta skall gå till. Kanske något trolleritrick med “moderna tillstånd” som gör även en tillhörande ökad korttidsreglering mindre skadlig?

  3. Bernd Stymer skriver:

    Det finns bara en fråga som måste ställas till Erik Brandsma.
    Varför skall vi elkonsumenter genom lag tvingas betala utbyggnaden av Jämtkrafts vindkraftverk när dessa alltid ökar landets utsläpp av CO2 och aldrig minskar det så som regering och riksdag ville rädda klimatet 2009 med el som inte ryms i landets stora överskott av CO2-fri el från gängse kraftverk?

Prenumerera på artiklar


Följ oss på Twitter

Senaste artiklarna

Skriv på Second Opinion

Alla är välkomna att skriva på Second Opinion. Vi publicerar dels artiklar som fördjupar kunskaper om energifrågor dels aktuella debattartiklar.
Skicka in din text
Vara-amnen

Ur arkivet