”Centralt att marknadens aktörer kan prissäkra”

”Centralt att marknadens aktörer kan prissäkra”

Många marknadsaktörer har i vinter påtalat att de ser bristande risksäkringsmöjligheter på elmarknaden som ett stort problem. Att Svenska kraftnät auktionerar ut EPADs (terminskontrakt avseende prisskillnaden mellan elområdes- och systempris) skulle kunna medföra förbättrade risksäkringsmöjligheter, bättre marknadstransparens och en stor samhällsnytta, skriver Christian Holtz och Saara Hollmén på Merlin & Metis och Petr Spodniak på Compass Lexecon.

Med alltmer volatila elpriser är det centralt att marknadsaktörer kostnadseffektivt kan prissäkra sin framtida elanvändning/elproduktion. I vinter har vi sett oroande tendenser där allt fler elhandlare slutat att erbjuda exempelvis fastprisavtal till kunder i södra Sverige, bland annat orsakat av bristande likviditet på terminsmarknaderna.

Energimarknadsinspektionen (Ei) ansvarar för att utvärdera risksäkringsmöjligheterna på elmarknaden och ska i enlighet med artikel 30 i Europeiska kommissionens förordning (EU) 2016/1719  FCA GL artikel 30, minst vart fjärde år utvärdera ifall risksäkringsmöjligheterna i de svenska elområdena är tillräckliga.

Om utvärderingen visar på otillräckliga möjligheter till risksäkring i ett eller flera elområden ska de behöriga tillsynsmyndigheterna begära att de berörda systemansvariga för överföringssystemen utfärdar långsiktiga överföringsrättigheter, eller säkerställer att andra långsiktiga risksäkringsprodukter för överföring mellan elområden görs tillgängliga som ett stöd till elgrossistmarknadernas funktion.

I inledningen av 2021 presenterade Ei sin senaste utvärdering av risksäkringsmöjligheterna i de svenska elområdena. Utvärderingen konstaterade att det inte finns några tendenser till förbättrade risksäkringsmöjligheter i de svenska elområdena, tvärtom signalerar flera indikatorer försämrade risksäkringsmöjligheter. En försämring i risksäkringsmöjligheterna betyder inte med nödvändighet att det finns otillräckliga risksäkringsmöjligheter, men Ei bedömde ändå att fördjupad kunskap om åtgärder för att förbättra risksäkringsmöjligheterna behövdes. Det var i detta sammanhang vi på Merlin & Metis och Compass Lexecon tillsammans fick i uppdrag av Ei att analysera åtgärder för förbättrade risksäkringsmöjligheter på elmarknaden och de samhällsekonomiska konsekvenserna av dessa i jämförelse med långsiktiga överföringsrättigheter.

I vår analys har vi identifierat och studerat följande sex åtgärder för förbättrade risksäkringsmöjligheter:

– Förbättrad market making på EPAD-marknaderna

– Svenska kraftnät köper/säljer EPADs eller EPAD Combos

– Regionala EPADs

– Färre och större elområden

– Ny systemprisberäkning baserad på viktat medelvärde av elområdespriser

– Säkerställ att/ge incitament åt (stora) vertikalt integrerade energibolag till ökad handel med EPADs

Baserat på en litteraturstudie, intervjuer med flera intressenter och egen analys, valde vi ut de tre förstnämnda åtgärderna – Förbättrad market making på EPAD-marknaderna, Svenska kraftnät köper/säljer EPADs eller EPAD Combos och Regionala EPADs – för vidare analys.

För att utvärdera effektiviteten hos de tre åtgärderna ur ett samhällsekonomiskt perspektiv fokuserade vi på den viktigaste nyttan, det vill säga minskade kostnader för risksäkring. Kostnaden för risksäkring approximerades som differens mellan köp- och säljbud (bid-ask spread). Genom att analysera hur mycket ytterligare handelsvolym respektive åtgärd uppskattades stimulera analyserades hur den skulle kunna minska bid-ask spreaden och förbättra likviditeten. Därutöver kvantifierade vi också de kostnader som är förknippade med genomförandet av de tre analyserade åtgärderna. Kostnaderna är huvudsakligen av administrativ karaktär, så som kostnader för upprättande och drift för respektive åtgärd.

Utöver de tre åtgärderna för att förbättra den befintliga terminsmarknaden, studerade vi också genomförandekostnader, kapacitetsavgifter och auktionsintäkter för ett införande av långsiktiga överföringsrättigheter (FTR:er).

Analysen visar att åtgärden där Svenska kraftnät köper/säljer EPADs är det som skulle vara samhällsekonomiskt effektivast. Svenska kraftnät skulle kunna exekvera handeln med hjälp av en eller flera upphandlade marknadsaktörer via en auktionsplattform som tillhandahålls av tredje part. Den årliga samhällsekonomiska nyttan av en sådan åtgärd bedöms kunna överstiga kostnaden med över 50 miljoner Euro.

Christian Holtz

Åtgärden har flera fördelar. Svenska kraftnät skulle med denna åtgärd kunna bidra till att jämna ut den asymmetri som finns mellan köp- och säljintresse i flera av de svenska elområdena. Detta skulle åstadkommas genom att Svenska kraftnät primärt köper EPADs i produktionsdominerade SE1 och SE2 och säljer EPADs i SE4 där elanvändningen vida överstiger elproduktionen. En sådan ordning skulle i princip kunna ses som att Svenska kraftnät prissäkrar sina förväntade framtida flaskhalsintäkter där de flyttar el från norr till söder. En förbättrad marknadssymmetri kan också göra market making mer effektivt och vår analys visar på ett samhällsekonomiskt värde av en förbättrad market making på EPAD-marknaderna, finansierad av Svenska kraftnät, som överstiger kostnaderna.

Saara Hollmén

Parallellt med den svenska processen har den finska motsvarigheten till Ei, Energiavirasto, konstaterat att risksäkringsmöjligheterna i Finland är otillräckliga. Energiavirasto har därför begärt att långsiktiga överföringsrättigheter (FTR:er) ska introduceras mellan Finland och de svenska elområdena. Ei har opponerat sig mot detta, och då de berörda aktörerna inte kan enas går frågan till den europeiska samarbetsorganisationen Acer för avgörande. Acer söker nu inspel från marknadsaktörer i frågan och väntas därefter komma med sitt beslut i sommar, dock senast i september. Marknadsaktörer som vill tycka till i frågan bör komma med sina synpunkter inom en snar framtid.

Petr Spodniak

Trots de identifierade begränsningarna på marknaderna för elderivat har de europeiska regleringsinstitutionerna hittills återkommande varit ovilliga att genomföra någon form av intervention som syftar till att främja likviditeten. Vår studie åt Ei ger ett djupgående och transparent underlag avseende konkreta kostnadseffektiva åtgärder för att förbättra möjligheterna till risksäkring i de svenska elområdena. Med Svenska kraftnätss och ACER:s pågående publika konsultationer avseende åtgärder som stödjer elderivatmarknaden, är detta ett utmärkt tillfälle för en öppen diskussion mellan alla intressenter så att de regleringsåtgärderna med högst samhällsnytta kan genomföras.

***

Foto: Wikimedia commons

 

 

 

Av Christian Holtz, Saara Hollmén ochPetr Spodniak
Profil Second Opinion drivs på uppdrag av Energiföretagen Sverige. Läs mer

Vid publicering av en kommentar gäller följande regler:

– vi vill att alla som kommenterar ska vara identifierbara personer och vi vill därför för- och efternamn anges av den som kommenterar

– vi vill att diskussionen på Second Opinion ska hålla en god och respektfull ton och publicerar inte kränkande omdömen om enskilda personer.

Second Opinion förbehåller sig rätten att radera texter som bryter mot våra villkor och regler.

Kommentera

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Prenumerera på artiklar


Boken om Sveriges gasberoende

Läs boken om vad Sverige använder energigas till och hur sårbar den svenska gasförsörjningen är.

Boken om Sveriges elsystem

Det svenska elsystemet går i otakt med omvärlden och marginalerna krymper. I ett läge där vi behöver allt högre överföringskapacitet i elsystemet har denna i stället krympt och elpriserna har skjutit i höjden. I den här boken beskriver tre initierade ingenjörer hur trenden kan vändas.

Senaste artiklarna

Skriv på Second Opinion

Alla är välkomna att skriva på Second Opinion. Vi publicerar dels artiklar som fördjupar kunskaper om energifrågor dels aktuella debattartiklar.
Skicka in din text
Vara-amnen

Ur arkivet