Brådskar med uppgradering av elsystemet

Brådskar med uppgradering av elsystemet

Det traditionella sättet att planera om- och utbyggnad av elnäten är baserat på tesen att ”det tar tid att bygga och vi investerar på 40 – 60 års sikt”. Det tidsperspektivet fungerar inte längre! Vi måste därför utan dröjsmål gå från planering till handling. Det skriver Magnus Olofsson, expert inom smarta elnät, tekn. dr. i elektriska energisystem (KTH).

I SvD Debatt 25/12 föreslår Joachim Nordin vid Skellefteå Kraft att en kraftgeneral ska tillsättas för att klara det framtida elbehovet. Tanken är intressant.

Bild: Arbete på kraftledning. Foto: Svenska kraftnät.

Joachim Nordin cementerar dock ett felaktigt tänkande när han skriver: ”Det behövs en rejäl kraftsamling för att på 25 år bygga ett modernt, stabilt, miljömässigt och ekonomiskt hållbart elsystem. Det behöver ske snabbt för det är mycket långa ledtider att bygga ny produktion och ett nytt – eller förstärkt befintligt – elnät”.

Grundfelet är att påstå att ”det är mycket långa ledtider” i elsystemet. Saker händer i själva verket överraskande snabbt! Under perioden 2020 – 2023 väntar följande i det nordiska elsystemet:

– I Sverige plus Finland tas ca 7 000 MW ny vindkraft i drift.
– Ringhals 1 stängs (minus 900 megawatt) och Olkiluoto 3 körs igång (plus 1 600 megawatt).
– Norge ökar sin exportkapacitet ut ur Norden med 2 800 megawatt (som kan följas av ytterligare 1 400 megawatt till Storbritannien).
– Stora elanvändare stänger (pappersbruk) medan batterifabriker, serverhallar och eldrivna transporter tillkommer.

På kort tid innebär detta mycket stora förändringar i flödena av elektrisk energi i elnäten. Utmaningar finns i både tid och rum (geografiskt).

Vårt traditionella sätt att planera om- och utbyggnad av elnäten är baserat på tesen att ”det tar tid att bygga och vi investerar på 40 – 60 års sikt”. Det tidsperspektivet fungerar inte längre! Vi måste därför utan dröjsmål gå från planering till handling. Det gäller då att välja tekniska lösningar som går snabbt att bygga och som är flexibla, och att samtidigt och skyndsamt införa effektiva marknadslösningar.

För inom detta område lider vi av en föreställning att vi är föregångare, såväl tekniskt som gällande marknadsmodeller. Det var sant för 20 år sedan men definitivt inte nu. Många av de problem som vi i dag ser i det svenska elsystemet är redan lösta på andra håll. Det gäller såväl marknadsmodeller som teknik.

Följande bör göras inom cirka sex månader:

Till att börja med bör Sverige följa en av huvudrekommendationerna i IVA:s projekt Vägval El, det vill säga: ”Fastställ ett mål för leveranssäkerhet och utse en ansvarig”. Förslagsvis handlar det om Svenska kraftnät som ansvarig myndighet.

Regeringen bör utse en expertgrupp med stor internationell medverkan från länder som redan infört en rad tekniska och marknadsmässiga lösningar som kan göra nytta i Sverige. Till denna bör knytas en referensgrupp, i stil med det Joachim Nordin föreslår. Referensgruppen ska på begäran tillhandahålla fakta till den drivande expertgruppen. För arbetet bör ekonomiska resurser avsättas till konsulter för djupstudier. Det finns flera tänkbara sådana inom och utom landet.

Det finns en rad studier och rapporter om det svenska kraftsystemet att utgå ifrån, som Svenska kraftnäts marknadsanalyser, rapporter från Energiföretagen Sverige och Svenskt Näringsliv, Tillväxtverket som analyserat regionala konsekvenser av en framtida elbrist samt regionala och lokala studier (Stockholm, Skåne, Skellefteå etc.).

Expertgruppen bör kartlägga goda exempel på framtidsplaner från andra regioner och länder som Storbritannien, Irland och Australien. Exempelvis komplettering av värdefulla stödtjänster från generatorer med tekniska lösningar som är oberoende av elproducenter.

Uppdraget för expertgruppen ska vara att ta fram ett antal scenarier, varav minst ett ska vara särskilt nydanande, och definiera konkreta behov av insatser från regeringen, myndigheter, aktörer inom elbranschen och industrin. Förslagen ska innehålla tidsmässiga prioriteringar.

Det brådskar med uppgraderingen av elsystemet då elektrifiering är en alltmer ledande kraft i klimatomställningen. Ta chansen att tänka nytt genom att lära av andra.

7 Kommentarer
Av Magnus Olofsson
tekn dr i elektriska energisystem
Profil Second Opinion drivs på uppdrag av Energiföretagen Sverige. Läs mer

Vid publicering av en kommentar gäller följande regler:

– vi vill att alla som kommenterar ska vara identifierbara personer och vi vill därför för- och efternamn anges av den som kommenterar

– vi vill att diskussionen på Second Opinion ska hålla en god och respektfull ton och publicerar inte kränkande omdömen om enskilda personer.

Second Opinion förbehåller sig rätten att radera texter som bryter mot våra villkor och regler.

Kommentera

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

  1. Lars Blomqvist skriver:

    Nej, Magnus Olofsson, något mål för leveranssäkerheten behöver inte fastställas. Det finns redan i regelverket för affärsavtal. Varje balansansvarig leverantör ska göra det han åtagit sig, fram till dess att yttre omständigheter gör att ett friskrivningsvillkor kan tillämpas.En elleverantör har inget ansvar för elsystemets kapacitet, bara för löftena till egna kunderna. När alla gör det de ska så får alla sin el, sommar som vinter.

    Och någon internationell expertgrupp som ska utreda i ytterligare ett par decennier behövs inte heller. All nödvändig kunskap finns inom landet, men har aldrig utnyttjats. Det är samma regelverk som gäller, vare sig man köper el eller något annat. Leveranssäkerheten är en avtalsfråga, inte en prisfråga.

    Det är bl a vad jag försökte säga med min debattartikel den 18 december ”Slutför elmarknadsreformen” . Vi måste komma bort från fixeringen till det ekonomiska tänkandet. Ekonomin har sin plats, men den får inte blunda för att det finns andra .

    Det är verkligen dags för Energimarknadsinspektionen att träda fram och redogöra för de regler som gäller för elhandeln.

  2. Nils-Åke Sandberg skriver:

    Det som bestämmer hur nätet ska se ut är el-konsumtionen, vi ska inte ha massor av linjer som går på tomgång nu eller i framtiden. Vindkraften har tjänat ut om 20 år om den inte byggs ny igen. Risken är stor att ledningarna dit måste plockas ner när vindverken är uttjänta och kraven på dem radikalt ökat tex. krav på svängmassa.

  3. Bengt Hellman skriver:

    Svenska Kraftnät har varit handlingsförlamade alldeles för länge. 2023 har det byggts nära 12 GW vindkraft tillsammans i elområde 1 och 2. Samtidigt har flera reaktorer lagts ner i i södra Sverige. Kapaciteten söderut i snitt 2 har inte utökats och kommer att utökas rejält först om något decennium. Regeringen måste röja i regelverket och se till att byggandet kommer igång skyndsamt. Eftersom det är klart vad som ska byggas borde det inte behöva utredas ytterligare ett decennium innan det blir byggt.

    Sverige kan lära av bl a Finland som får en ny Nord-Sydlig förbindelse klar 2022 https://www.fingrid.fi/sv/sidor/aktuellt/nyheter/2019/finlands-stamnat-90-ar–en-okning-av-fornyelsebar-energi-kraver-att-natet-standigt-utvecklas/

  4. Bo Diczfalusy skriver:

    Bra rutet Magnus!

    1. Magnus Olofsson skriver:

      Tack Bosse!

  5. mats nilsson skriver:

    Att lära av andra är bra! Men jag tycker också att det viktigaste bidraget inte är scenarierna så mycket som de konkreta åtgärderna som måste till. Se till att vi får ett stamnätsbolag med fokus på att bygga och utveckla stamnätet

    1. Magnus Olofsson skriver:

      Det är musik i mina öron att elmarknadsdocenten slår ett slag för byggande (teknik alltså…)! Alldeles utmärkt för visst behövs det byggas mycket och det snabbt för nu brådskar det. Tack för kommentaren alltså Mats!

Prenumerera på artiklar


Boken om Sveriges gasberoende

Läs boken om vad Sverige använder energigas till och hur sårbar den svenska gasförsörjningen är.

Boken om Sveriges elsystem

Det svenska elsystemet går i otakt med omvärlden och marginalerna krymper. I ett läge där vi behöver allt högre överföringskapacitet i elsystemet har denna i stället krympt och elpriserna har skjutit i höjden. I den här boken beskriver tre initierade ingenjörer hur trenden kan vändas.

Senaste artiklarna

Skriv på Second Opinion

Alla är välkomna att skriva på Second Opinion. Vi publicerar dels artiklar som fördjupar kunskaper om energifrågor dels aktuella debattartiklar.
Skicka in din text
Vara-amnen

Ur arkivet