Bristfälliga regelverk ökar belastningen på elnätet

Bristfälliga regelverk ökar belastningen på elnätet

De regelverk som driver utvecklingen av energisystemet styr mot ökad användning av el när elsystemet är som mest belastat. I förlängningen riskerar detta att hämma elektrifieringen av industri och transporter. Det skriver Erik Dotzauer, skatte- och styrmedelsexpert vid Stockholm Exergi.

Elektrifiering av transporter och industriprocesser är en effektiv och nödvändig åtgärd för att minska utsläppen av växthusgaser. Men omställningen till ökad eldrift innebär stora utmaningar. Ett problem som måste lösas är hur elbehovet ska tillgodoses när användningen är som högst. Risken finns att elbalansen inte går ihop under de kritiska timmarna.

Bild: Snösätra i södra Stockholm. Foto: Svenska kraftnät.

Svårigheter uppstår om det inte finns tillräckligt med produktion eller om begränsningar i elnätet gör att el inte kan överföras till användarna. Det kan också vara så att elanvändningen är omotiverat hög. En lösning är då att undvika att använda el där det finns andra hållbara alternativ.

I Stockholmsregionen är det kapacitetsbrist i elnätet som skapar problem. Det finns en begränsning i hur stor mängd el som Svenska kraftnät kan mata in till centrala Stockholm. Denna inmatning av el tillsammans med den elproduktion som sker lokalt i stadens kraftvärmeverk sätter gränsen för hur mycket el som stockholmarna kan använda.

Användningen av el är som högst under kalla vinterdagar. Förvisso används belysning mer under vintern när det är mörkt och kallt, men det är uppvärmning med el som påverkar användningen mest.

En effektiv åtgärd för att hantera problemet med kapacitetsbrist i Stockholms elnät är att i möjligaste mån undvika uppvärmning med el. Till exempel är det ur den aspekten bättre att värma byggnader med fjärrvärme än med eldrivna värmepumpar.

För att mildra problemet är det önskvärt att de regelverk som driver utvecklingen styr mot att begränsa elanvändningen vid låga utomhustemperaturer då elsystemet är som mest belastat. Men så är inte fallet.

Regelverken som påverkar bebyggelsen styr mot uppvärmning med el. Boverkets byggregler gynnar värmepumpar framför andra uppvärmningsformer. Detta slår sedan igenom i de frivilliga certifieringssystemen för byggnader, som till exempel Miljöbyggnad. En styrning som i sin tur förstärks av olika former av ”grön” finansiering där det krävs att byggnader certifieras.

Fastighetsägare får större utväxling av skattelättnaden för egenproducerad solel om man har hög elanvändning, vilket man får om man värmer byggnader med el. Eftersom solcellerna producerar sommartid och uppvärmning behövs vintertid förvärrar detta problemet med hög eleffekt. Skattelättnaden är en subvention som gör solceller i kombination med värmepump till en ekonomisk gynnsam lösning för fastighetsägare.

Även metoder för miljövärdering av energi leder till missriktad styrning. Med gängse metoder får man en grönare redovisning om man värmer byggnader med el jämfört med om man använder fjärrvärme.

Anledningen är att el ofta värderas som svensk eller nordisk elmix som har låg klimatpåverkan, medan fjärrvärme från fjärrvärmenät med avfallsförbränning anses ha sämre prestanda. Men mängden avfall som förbränns kommer inte att minska bara för att fastighetsägare väljer bort fjärrvärme. Risken är snarare att utsläppen av växthusgaser ökar, eftersom ökad användning av el kan innebära ökad elproduktion med fossila bränslen i andra länder.

Denna missriktade styrning stärks ytterligare för de aktörer som accepterar avtal om ursprungsmärkt el. Genom att avtala om ursprungsmärkt förnybar el får man en på papperet grön miljöredovisning även om man använder mycket el när elbalansen är ansträngd. Den goda klimatprestandan är dock en chimär eftersom systemet med ursprungsgarantier för el enbart är en procedur som omfördelar statistik och som inte påverkar den verkliga produktionen av el. Att avtala om ursprungsmärkt förnybar el minskar inte utsläppen av växthusgaser.

Många aktörer tenderar också att göra sina miljöberäkningar med årsdata, vilket inte fångar säsongsvariationer. Problemet med att avräkna energi på årsbasis är speciellt tydligt för så kallade plusenergihus. Ett koncept som ofta innebär att byggnaden genererar ett överskott av el sommartid och ett underskott vintertid.

De regelverk och metoder som beskrivs ovan styr mot ökad användning av el när elnätet är som mest belastat. Detta är ett strukturellt fel som måste åtgärdas om man långsiktigt ska komma tillrätta med problemet med hög eleffekt. Att minska denna snedvridning är en förutsättning för att kunna möjliggöra elektrifiering inom transportsektorn och industrin, där el gör större nytta än för uppvärmning.

Regering och riksdag har det övergripande ansvaret för att säkerställa att lagstiftningen blir effektiv och systemriktig. Men det räcker inte. Det handlar också om att tankemönster och vedertagen praxis hos berörda aktörer måste ändras. Det krävs en attitydförändring som innebär att man måste vara beredd att försöka förstå och beakta de komplexa samband som råder i energisystemet.

 

Artikeln är tidigare publicerad i Nordisk Energi nr 3, 2020

7 Kommentarer
Erik Dotzauer
Av Erik Dotzauer
Skatte- och styrmedelsexpert, Stockholm Exergi
Profil Second Opinion drivs på uppdrag av Energiföretagen Sverige. Läs mer

Vid publicering av en kommentar gäller följande regler:

– vi vill att alla som kommenterar ska vara identifierbara personer och vi vill därför för- och efternamn anges av den som kommenterar

– vi vill att diskussionen på Second Opinion ska hålla en god och respektfull ton och publicerar inte kränkande omdömen om enskilda personer.

Second Opinion förbehåller sig rätten att radera texter som bryter mot våra villkor och regler.

Kommentera

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

*

  1. Mikael Hietala skriver:

    Ja, men hur får vi kostnadsneutralitet i valet mellan fjärrvärme och bergvärme när de lokala fjärrvärmebolagen och nätägarna ständigt höjer priserna? I vår samfällighet får vi inte kalkylen att gå ihop med fjärrvärme.
    Styrningen bör inte ske genom ökad differentiering mellan hög och låglasttid. Det leder bara till ökade kostnader för småhusägare. Styrningen behöver utformas så att de lokala fjärrvärmebolagen och nätägarnas avgifter inte ökar.

  2. Pär Löfstedt skriver:

    Ett sätt att bidra till att ”kapa effekttoppar” samtidigt som man på riktigt utnyttjar solceller är att lagra sommarens överskott som t ex vätgas, och ta ut den som el när faktiskt behövs.

  3. Nils-Åke Sandberg skriver:

    Den enda effektiva tillrättavisningen de där regel och lagpåhittarna kan få, är en redig “black out” i elsystemet och ett långvarigt straff för den skada de åstadkommit. Det får man den dag alla följer reglerna och lagarna in absurdum.

  4. Anders Kjellström skriver:

    Lösningen på effektproblemet är smarta ”elbilsnättariffer” där nätbolagen kan ge styrsignaler till elbilar och värmesystem

  5. Per-Arne Jönebring skriver:

    Bra beskrivet! Det är topplasttimmarna som begränsar hela systemet. Jag gjorde en gång en beräkning på några stora nät. Och upptäckte att om vi inte använder el när vi gör frukost och middag, samt tillfälligt flyttar uppvärmning värsta dagarna på året någon timma framåt eller bakåt kan vi höja kapaciteten med tvåsiffriga procentsatser!! Men det var svårt att genomföra.

  6. Göran Fredriksson skriver:

    Bra inlägg. Att få producera sekunda el när det är billigt och flytta uttagen till tid när el är dyrare att producera liksom att få sälja s.k. miljömärkt el utan att produktionen sker samtidigt är dolda subventioner och symbolpolitik som både elkonsumenter och producenter av prima kraft får betala för.

    Det kommer knappast vara hållbart på sikt.

  7. Kenneth Ahlström skriver:

    Bra Erik!
    Jag är helt enig med dig när du beskriver situationen för elnätet och produktionen.
    Viktigt att lyfta fram den chimär som du kallar det med exempelvis s.k “Plusenergihus” och solceller. Det är bara en matematisk modell med mycket produktion sommartid som inte gör någon miljönytta och med marginell produktion vintertid. Detta hjälper alltså inte det verkliga problemet med effekt och kapacitetsbrist i elnätet utan ökar istället problemet.
    Det är ändå positivt att den nya byggnormen som gäller från september premierar fjärrvärme/kraftvärme och ställer hårdare krav på elanvändningen med de nya viktningsfaktorerna. Det finns hopp och som Erik säger ska vi ska inte använda högvärdig energi som el för att värma hus utan istället använda den till att ersätta användning av fossila bränslen i bilar och därmed göra riktig miljönytta.

Prenumerera på artiklar


Följ oss på Twitter

Senaste artiklarna

Skriv på Second Opinion

Alla är välkomna att skriva på Second Opinion. Vi publicerar dels artiklar som fördjupar kunskaper om energifrågor dels aktuella debattartiklar.
Skicka in din text
Vara-amnen

Ur arkivet