Stöd till enskilda teknologier besynnerlig tanke

Stöd till enskilda teknologier besynnerlig tanke

Det är en egenartad tanke att nationella politiker skulle vara de bäst skickade till att hitta de rätta stödnivåerna för enskilda teknologier. En mer logisk idé är en fast kostnad för den som smutsar ner, skriver energiprofessorn Sanna Syri, som också slår ett slag för småskaliga kärnreaktorer för värmeproduktion.

Det krävs radikala förändringar av världens energisystem. I ljuset av IPCC:s fjolårsrapport borde Europa snabbt helt och hållet göra sig av med fossila bränslen, om kontinenten vill dra sitt strå till stacken för att hejda uppvärmningen vid 1,5 grader.

Vilka åtgärder vore då effektiva? Kan Europa snart få sin energi från vind och sol och hantera balanseringen av elsystemet med batterier? Till exempel Tyskland, den största förorenaren i EU, plågas av följderna av att avstå från kärnkraften. Man har inte lyckats minska utsläppen i enlighet med målet trots synnerligen stora ekonomiska satsningar på sol- och vindkraft. Inte heller det nyligen offentliggjorda ”klimatpaketet” visar på några övertygande och effektiva vägar mot en snabb utsläppsminskning.

Inom ramen för den stora omställningen av energisystemen har man i Europa alltför mycket siktat in sig på grön el och glömt den stora andel av energianvändningen som går till uppvärmning. Inte minst är Mellaneuropa i det avseendet mycket beroende av naturgasen från Ryssland.

Detta trots att det är fråga om en sektor som erbjuder enkla och billiga alternativ när det gäller att hantera de stora växlingarna i elbehovet. Till exempel kan man med värmepumpar tillföra värme i fjärrvärmenäten under perioder av överutbud av el. Värmemagasinering är en billig och erkänt välfungerande teknik.

Om batteriernas potential har även i den vetenskapliga litteraturen lanserats storskaliga visioner av energisystem som fungerar enbart med vind- eller solkraft. Batterier lämpar sig dock bara för korttidsreglering. Vi är långt ifrån ett läge där batterier skulle kunna vara ett kostnadseffektivt alternativ för energilagring räknat i terawattimmar.

I Finland gör sig flera trender gällande som vi kan vara stolta över. Bland annat är många finländska fjärrvärmebolag i färd med att förverkliga värmepumpar och värmemagasinering som viktiga delar av systemen.

Samma mekanism är användbar också för enskilda fastigheter. Det lönar sig att, med hjälp av intelligent automatisk styrning, leda den egna solcellselen eller billig el från nätet till en jordvärmepump eller till den egna varmvattenberedningen. Spillvärme från datacenter är en annan viktig källa till fjärrvärme. I min forskargrupp har nyligen färdigställts en doktorsavhandling på temat. Den kan läsas här.

En annan sak, som Finland enligt min mening skött väl, är en långsiktig och på fakta baserad kärnkraftspolitik. Opinionen i saken har varit positiv både hos politikerna och allmänheten. Tack vare detta har kärnkraftskunnandet behållits på en hög nivå både inom energibolagen och i utbildningen. Området attraherar i dag begåvade ungdomar.

Att omsorgsfullt hålla i gång och uppdatera de befintliga kärnkraftsreaktorerna i västvärlden är en kostnadseffektiv klimatgärning. I Finland finns också flera städer där man intresserar sig för nya modulära kärnkraftverk som ett alternativ för framtidens värmeproduktion. Här en ny analys av möjligheterna för en 300 megawatts reaktor, och lönsamheten för en sådan, med start i Helsingforsområdet omkring 2030.

Det vore angeläget för Europa att minska den splittrade styrningen av energisektorn och fokuseringen på stöd till enskilda teknologier. Tanken att nationella politiker, som ett eget ”hantverk”, ska lyckas hitta just de rätta stödnivåerna för enskilda teknologier är egenartad. Ändå har under ett årtionde tyngdpunkten i EU-ländernas energipolitik legat just där.

En mer logisk idé är en fast kostnad för den som förorsakar nedsmutsning, det vill säga den redan existerande handeln med utsläppsrätter. Under lågkonjunkturen sjönk priset på dessa utsläppsrätter så mycket att mekanismen rentav gynnade andra bränslen än de som förorenade minst. Lyckligtvis har priset nu stigit så att utsläpp av ett ton koldioxid redan kostar över 20 euro.

I fortsättningen är det viktigt att utsläppshandeln framstår som en trovärdig mekanism. Priset för att förorena bör ligga högt – alltid. Då vågar aktörerna investera och konkurrenskraften stärks för de mindre förorenande alternativen. Då skulle processen mot renare energi ske på marknadsbasis, utan stödåtgärder, vilka i ljuset av de analyser min forskningsgrupp gjort endast verkar splittrande på marknaden.

Styrmekanismerna behöver vara, förutom kraftfulla, även geografiskt tillräckligt omfattande. Mellan- och Sydeuropa är för sin el- och värmeproduktion mycket beroende av fossila bränslen. Vill vi på ett effektivt sätta närma oss nollutsläpp bör hela Europa, förutom att öka mängden solceller och vindkraft, även satsa på kärnkraft och lagring av koldioxid inom industrin och kraftproduktionen.

Kan vi på ett effektivt sätt öka mängden utsläppsfri el, bidrar vi också till att minska utsläppen inom andra sektorer, i takt med att sådant som värmepumpar och elbilar blir allmännare.

 

6 Kommentarer
Av Sanna Syri
Professor i energiteknik och energiekonomi vid Aaltouniversitetet.
Profil Second Opinion drivs på uppdrag av Energiföretagen Sverige. Läs mer

Vid publicering av en kommentar gäller följande regler:

– vi vill att alla som kommenterar ska vara identifierbara personer och vi vill därför för- och efternamn anges av den som kommenterar

– vi vill att diskussionen på Second Opinion ska hålla en god och respektfull ton och publicerar inte kränkande omdömen om enskilda personer.

Second Opinion förbehåller sig rätten att radera texter som bryter mot våra villkor och regler.

Kommentera

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

  1. Patrik Söderholm skriver:

    Det är inte helt lätt att hänga med i resonemanget. Enligt författaren ska vi å ena sidan ha teknikneutrala styrmedel (t.ex. EU ETS) men vi ska samtidigt ”satsa på kärnkraft och lagring av koldioxid inom industrin och kraftproduktionen.”

    1. Sanna Syri skriver:

      Hej!
      Jag svarar till Partik Söderholm: om vi har ett högt pris pä CO2 utsläpp, det och bara det behövs. Men priset måste vara trovärdigt (steady and increasing price), annars finns det för mycket risk for företag att göra stora investeringar. Med vänliga hälsningar, Sanna S.

  2. Johan Montelius skriver:

    Reaktorerna i Lovisa driftsattes 1977 och -80 och har tillstånd till 2027 och -30 dvs 50 års drift.

    Reaktorerna som stängts ner i Sverige O1 och O2 driftsattes 1972 och -75 och stängdes 2017 och 16 dvs efter 45 och 41 år. R1 och R2 sattes i drift 1976 och -75 och stängs 2019 och -20 dvs efter 43 och 45 år. Tror att alla reaktorerna ursprungligen konstruerades för 40 års drift.

    Om vi inte hade subventionerat vindkraften så hade de säkert fortsatt i drift till sin femtioårsdag

  3. Sivert Göthlin skriver:

    Observeras bör den helt olika synen på kärnkraft i Finland och Sverige. I texten står bl a ”Att omsorgsfullt hålla i gång och uppdatera de befintliga kärnkraftsreaktorerna i västvärlden är en kostnadseffektiv klimatgärning.” Här stoppas i stället nu fyra reaktorer i förtid för att ersättas med vindkraft.
    Finlands två äldsta reaktorer finns i Lovisa. Dessa hade 2018 en tillgänglighet på 90,9 resp. 85,9% (större revision gjordes). Detta är bland de högsta värdena i världen för tryckvattenreaktorer. Finns någon uppgift om hur länge reaktorerna beräknas kunna drivas vidare?

    1. Sanna Syri skriver:

      TVO ägar Olkiluoto 1 och 2, som är ungefär lika gamla som Loviisa 1 och 2. TVO fick tillståndet att fortsätta med Olkiluoto 1 och 2 till året 2038. Fortum har ännu inte sagt i publik vad Fortum ska göra i Loviisa. De har gjort många moderniseringar och bade Loviisa 1 och 2 är i bra skick.

  4. Johan Montelius skriver:

    Mycket bra artikel.

    Tack för länken till utredningen om fjärrvärmeverk. Har alltid sett fjärrvärme som en möjlig sidoprodukt, att se kalkylen för ett värmeverk var mycket intressant.

Prenumerera på artiklar


Boken om Sveriges gasberoende

Läs boken om vad Sverige använder energigas till och hur sårbar den svenska gasförsörjningen är.

Boken om Sveriges elsystem

Det svenska elsystemet går i otakt med omvärlden och marginalerna krymper. I ett läge där vi behöver allt högre överföringskapacitet i elsystemet har denna i stället krympt och elpriserna har skjutit i höjden. I den här boken beskriver tre initierade ingenjörer hur trenden kan vändas.

Senaste artiklarna

Skriv på Second Opinion

Alla är välkomna att skriva på Second Opinion. Vi publicerar dels artiklar som fördjupar kunskaper om energifrågor dels aktuella debattartiklar.
Skicka in din text
Vara-amnen

Ur arkivet