Utbyggnaden av vindkraft i norr behöver en timeout så att transmissionsnätet hinner ifatt med mer kapacitet. Elsystemet kvävs av överproduktion utan tillräckligt med kraftledningar, varnar Per Norberg på Chalmers. – Sverige är på väg mot en prekär situation i elnäten.

Per Norberg föreslog nyligen vid ett webbsänt seminarium arrangerat av Ingenjörer för Miljön att utbyggnaden av vindkraft tillfälligt stoppas i norra Sverige tills elnäten är utbyggda och elförbrukningen har ökat. Anledningen till detta dramatiska förslag är att det svenska elsystemet är på väg in i kraftig obalans på grund av bristande kapacitet i stamnätet.

Bild: En del av Markbydgens vindkraftspark utanför Piteå. Fullt utbyggt skulle det kunna bli fler än 1 000 vindkraftverk i Europas största vindkraftprojekt, med en produktion på upp till 12 TWh per år. Foto: Svevind.

Per Norberg är adjungerad professor i elkraftteknik vid Chalmers tekniska högskola med lång bakgrund på bland annat Vattenfall Eldistribution och elkraftbranschens internationella samarbetsorgan Cigré. Han menar att om inte vindkraftsutbyggnaden nu stoppas så dras mattan också undan vattenkraften, som är stabilisatorn i den svenska elförsörjningen.

– Vi ser redan att pågående vindkraftsproduktion i de två norra elområdena SE1 och SE2 idag inte får avsättning för sin el om inte vattenkraften står tillbaka. Om överproduktionen fortsätter kan det få stora konsekvenser, säger Per Norberg.

Grundläggande brister
Längre söderut kan det kanske vara möjligt att få in 2–3 GW ny produktion om elmarknadens exportförbindelser till grannländerna fungerar, något de långtifrån alltid gör, men i SE1 och SE2 bör ny vindkraftsproduktion omedelbart stoppas, menar Per Norberg.

Per Norberg.

Sverige slog visserligen nytt exportrekord för el under 2019, men med dagens befintliga nordiska förbindelser har taket nåtts. Det svenska kraftsystemet får ironiskt nog hoppas på att Norge får ett torrår så man blir av med all el, konstaterar Norberg.

Hur Sverige har kunnat gå rakt in i en egentligen förutsägbar kapacitetsbrist i transmissionsnätet beror enligt Per Norberg på att energipolitiken under längre tid har satt grundläggande principer för kraftsystemplanering ur spel. Bakom utvecklingen ser han en övertro på marknadsfunktioner och regelverk som lever sitt eget liv.

Producenternas marknad
En paradox är till exempel att det finns stränga funktionskrav för uttag av el från nätet medan anslutningar av ny produktion inte regleras på samma sätt. Nya uttag tillåts aldrig på bekostnad av andra uttag, men för inmatning är det bara att köra på, påpekar Norberg. Det bäddar för överproduktion.

– Produktionsöverskott inom ett elområde får inte motivera till nekad anslutning. Nätägaren ska endast kolla att produktionen inte stör uttag av el och att det inte uppstår kapacitetsproblem på anslutande ledning, säger Per Norberg.

Mängden el förväntas istället marknaden hantera, till exempel genom att Svenska kraftnät gör motköp. Den som tror på mer produktion kan därför investera bäst man vill på egen risk och så länge elpriset är någorlunda positivt har framförallt vindkraftsaktörerna svårt att avstå.

Systemet slår tillbaka
Dagens marknadsbaserade regelverk bär därför mycket av skulden för den uppkomna situationen, tycker Per Norberg. Idag slår marknadssystemet tillbaka när både vattenkraftens och även vindkraftens framtid urgröps av systembrister och bottenpriser.

– Beslutsfattarna har fått för sig att vi har ett oändligt starkt elnät. Tidigare var det en självklarhet att behovet av elkraft skulle styra utbyggnaden, men med dagens marknadsmodell gör man tvärt om, säger Per Norberg.

Utmaningen är att den stora överproduktionen av vindkraft skapar ett tillsvarande stort effektunderskott när det inte blåser, kombinerat med att det underutbyggda kraftnätet inte kan ta hand om all el som tidvis behöver flyttas. Också Svenska kraftnäts systemutvecklingsplan till 2029 visar ett framtida stort effektunderskott vid höglast som om tjugo år har kommit upp i 10,5 GW, även inklusive import på 12 GW. Inte minst industrin hotas av ett sådant scenario, menar Per Norberg.

Teori och verklighet
Beräkningarna ger ingen trygg känsla, enligt Per Norberg. Svenska kraftnät har flera stödjande projekt på gång men utbyggnaden av kraftnätet sker alldeles för sakta. Samtidigt skapar byråkratin ständigt nya hinder. Förra årets nätkoncessionsutredning (pdf) som föreslog förenklingar räcker inte långt.

Sveriges idag viktigaste transmissionsprojekt är ombyggnad av de äldsta 400 kV-ledningarna i Snitt 2 till dubbelledningar, där kapaciteten ska öka från 7.3 GW till över 10 GW. I bästa fall kan det stå klart 2040, enligt Svenska kraftnät.

– Också en tredje förbindelse från SE1 till Finland är på gång, men här har Energimarknadsinspektionen i praktiken stoppat projektet genom att kräva att man redovisar ett detaljerat kabelalternativ, säger Per Norberg.

Det rör sig om en sträcka på hela 19 mil, något som gör kablifiering ”tekniskt helt otänkbart”. I sydöstra Sverige har Energimarknadsinspektionen också stoppat den viktiga HVDC-linjen kopplat till Norbalt och Baltikum, enligt Norberg på mycket tveksamma tekniska grunder.

Den politiska scenen
Framför kulisserna har de stora satsningarna på förnybar produktion främst satts igång av politiska skäl. Man har lyft fram den gröna produkten men inte lika detaljerat beräknat användningen och transporten dit.

– Den som gillar förnybar vindkraft måste lära sig att också älska transmissionsstolpar. Behovet för transmission och distribution har istället gravt undervärderats av energipolitiken, säger Per Norberg.

Vindkraftsutbyggnaden har till stora delar drivits fram av bidragsvillkoren, menar han, och då inte minst elcertifikaten. Många vindkraftsaktörer har också tagit på sig stora nätkostnader vilket aldrig skulle skett under mer normala förhållanden, tror Norberg.

Kommer inte undan
– Politikens stora uppgift framöver är därför att komma till insikt med att alla satsningar på förnybar el även innebär ett enormt behov av nätförstärkningar, säger Per Norberg.

Så vad föreslår du?

– Personligen vill jag se en rejäl HVDC-förbindelse från norr till syd, förslagsvis med 2–3 GW kapacitet från övre Norrland till norra Småland. Jag skulle också gärna sett en HVDC-linje till Finland i höjd med Umeå, säger Per Norberg.

– Under tiden behövs ett tillfälligt stopp för ny vindkraft. Det är tråkigt för vindkraftsbranschen men ansvaret ligger hos politiken som har förändrat spelplanen utan att se konsekvenserna för kraftsystemet, säger Per Norberg.

* * *

Kraftnät har lägre status än bilvägar. Ska Sverige lyckas med sitt elsystem måste behovet för kraftledningar överordnas alla andra intressen, menar professor Per Norberg. ”Alla kraftledningsprojekt större än 100 kV måste få samma status som när man bygger nya motorvägar.” Här ligger Per Norbergs illustrationer och fakta till Ingenjörer för Miljöns webbsända föredrag.