DEBATT
Omprövningen av vattenkraftens miljötillstånd riskerar att medföra oacceptabla skador på det svenska elsystemet där vattenkraftens förmågor är vitala, skriver Gustaf Hellström, ordförande i Svensk Vattenkraftförening. Sverige har genom sin tolkning av EU:s vattendirektiv försatt sig en ohållbar situation, menar han.

Den 27:e mars förlängde regeringen ånyo pausen för omprövningen vattenkraften. Det var den andra förlängningen på pausen som inledningsvis var på 12 månader. Det kan tyckas vara lång tid för att justera regelverket för omprövningen. Faktum är dock att Sverige genom sin tolkning av EU:s vattendirektiv försatt sig en ohållbar situation. Det som skulle bli en enkel process har utvecklat sig till ett administrativt monster utan slut. Omprövningen riskerar dessutom att medföra oacceptabla skador på det svenska elsystemet där vattenkraftens förmågor är vitala. Av de 14 vattenkraftanläggningar som fått sin dom (januari 2024) har 11 landat i utrivning. Det parti som motsätter sig erforderliga regeländringar vill inte ha kvar någon småskalig vattenkraft.

Av vattenförvaltningsförordningen framgår att vid fastställande av miljökvalitetsnormer (MKN) skall vattenmiljön vägas mot andra samhällsnyttor. Det görs inte med den tolkning som myndigheterna tillämpar i dag. Fastställda MKN främjar varken elproduktion, reglerförmåga, effekttillräcklighet eller elberedskap. De sätts dessutom med liten eller ingen hänsyn alls till andra samhällsnyttor. För att det skall gå att ta hänsyn till andra samhällsnyttor i normsättningen fordrar nuvarande regelverk ett mycket avancerat och omfattade underlagsmaterial. Detta underlag finns inte. Slutligen finns i nuvarande regelverk regler som gör att även om erforderligt underlag tas fram så kan det ändå inte resultera i en norm som avvägs mot elsystemnyttor och andra samhällsnyttor. Exempel på viktiga samhällsnyttor förutom elsystemnyttor och elberedskap är motverkande av översvämning, vattenförsörjning (motverka torka), bevarande av kulturmiljöer samt rekreation. I nuläget ställs inte ens miljönyttor mot varandra utan fiskväg ska fram oavsett annan miljökonsekvens, t ex att utriven damm leder till en uttorkad bäck med påföljd av massdöd av rödlistade musslor, eller till förlust av habitat för övervintring av ål.

En stor del av Sveriges sjöar är reglerade. Detta är av vital betydelse för att minska konsekvenserna vid höga flöden i vattendragen. Det har under senare år blivit väldigt tydligt att extremväder inträffar allt oftare och med högre magnitud. I debatten hörs ofta att detta kan hanteras genom att återställa fler våtmarker. Det är inte fel att göra det, men i förhållande till sjöarnas reglerförmåga hjälper det lite. Sedan 1990 har det i Sverige återställts våtmarker med en sammanlagd yta på 137 kvadratkilometer. Det motsvarar 3,4 promille av ytan av Sveriges sjöar. I detta läge är det oklokt att riva ut dämmen och ta bort sjöregleringar utan att beakta konsekvenser för samhället i stort.

Förutom ändringar i regelverket behöver även processen för genomförandet förbättras. Hanteringen av äldre rättigheter och samverkan fungerar inte i dag. Detta resulterar i utdragna och tidskrävande förhandlingar i domstolarna, som i sin tur resulterar i att det finns en uppenbar risk att de fonderade pengarna för omprövningen inte kommer att räcka. Vi behöver se till att vi använder fonderade medel till att genomföra kostnadseffektiva miljöåtgärder, inte träta bort dem i domstolarna. Svensk Vattenkraftförening motsätter sig inte att genomföra miljöåtgärder. De skall dock göras där de gör biologisk nytta, inte på grund av summariskt satta miljökvalitetsnormer. Hur kan det till exempel vara så att länsstyrelsen kräver ett fiskväg med maximal lutning på 3% förbi en dammvall, när det finns ett naturligt fall 100 meter nerströms i ån med en lutning på 26%?

Slutsatsen blir att politiken behöver ta ett krafttag och göra nödvändiga förändringar av regelverket för att nå vattendirektivets syfte med integration med andra samhällsintressen. I annat fall kommer omprövningen behöva pausas igen. I arbetet behöver även den nya omvärldsbilden med krig i vår närhet och EU:s förnybarthetsdirektiv vägas in. Slutligen är det av vitalt intresse att  omprövningen av vattenkraften genomförs på ett rättssäkert sätt, där respekten för äganderätten säkerhetsställs. Detta är inte fallet idag.

Foto: Wikipedia