En ny obalansavgift ska ge tydligare signal om balansmarknadens viktigaste uppgift. Nya avgifter ska bli mer rättvisa, inkludera förbrukningen och spegla balanskostnaderna bättre.

– Tanken är att obalansavgiften ska öka de balansansvarigas incitament att vara i balans inför drifttimmen, säger Anna Jäderström, enhetschef för Balansmarknad på Svenska kraftnät.

De traditionella rollerna i kraftsystemet blir allt mer ombytta. Det kräver ett nytt grepp om balanskraftavgiften. Från 1 november 2021 ska en ny avgiftsstruktur för obalanser i kraftsystemet ersätta uppdelningen i produktion och förbrukning. Hittills har balanskraftavgiften endast gällt obalanser i elförbrukningen.

Bild: Snabba väderförändringar kan vara en utmaning för balansen i elsystemet. Foto: Vattenfall.

Nu ska också produktionsobalanser avgiftsbeläggas. Den historiska uppdelningen i produktions- och förbrukningsobalanser har grundat sig på att all elproduktion tidigare var planerbar medan förbrukningen ofta blev vad den blev. Producenterna fick följa efter förbrukningen bäst de kunde.

Idag är det tvärt om: elproduktionen är ofta variabel och oplanerbar, medan elkundernas förbrukning har blivit styrbar och enklare att planera.

Balansens ansvar
Med mer intermittent vindkraftsproduktion ökar därför balansleverantörernas utmaning, något som egentligen inte borde vara ett problem. Regelverket är mycket tydligt kring ansvaret för frekvensbalansen: alla leverantörer är enligt ellagen skyldiga att hålla 50 Hz genom att ständigt leverera lika mycket el som deras kunder förbrukar. Punkt slut, åtminstone i teorin, men så ser inte verkligheten ut.

– Tanken är att obalansavgiften ska öka de balansansvarigas incitament att vara i balans inför drifttimmen, säger Anna Jäderström, enhetschef för Balansmarknad på Svenska kraftnät.

Nordisk dimension
Obalansavgiften ska baseras på den balansansvarigas obalans och bland annat täcka kostnader för upphandling av den automatiska frekvensåterställningsreserven (aFRR). Slutsumman kan påverkas av de balansansvariga själva, som är kvalificerade elproducenter och elhandlare. Vid avräkningen kan Svenska kraftnät se vem som har missat att följa upp balansen.

Obalansavgiften får en nordisk sats på 1,150 euro (cirka 12 kronor) per MWh. För Sveriges del ger det en ökning på ungefär 23 procent. Den nya avgiftsstrukturen tillhör den nya nordiska balanseringsmodellen (NBM) som kommer att implementera automatisk balanskontroll i varje elområde.

Enprismodellen införs
Obalansavgiften är en av tre delavgifter under paraplyet balansansvarsavgifterna. Här ryms också grundavgiften på cirka 9 kronor per MWh (0,85 euro). Den tredje avgiften är en mindre veckoavgift på 300 kronor.

Med NBM kommer också enprismodellen som nu ska ge samma villkor för produktionsobalans och förbrukningsobalans. Balansavräkningen ska baseras på nettopositionen, inte förbrukning och produktion var för sig. Grundavgiften ska vara lika för producenter och förbrukare och den balansansvariga ska möta samma obalanspris oavsett obalansens riktning.

Avräknas tillsammans
– Vilken portfölj som ligger i obalans ska inte längre spela någon roll. Avgifterna ska avräknas tillsammans istället för separerade på var sin portfölj, säger Anna Jäderström.

Balansregleringens kostnader kommer att fördelas mer rättvist med enprismodellen, enligt Svenska kraftnät. Också obalanspriset säkerställer en rättvis kostnadsfördelning, menar Anna Jäderström. Det blir i princip ett nollsummespel mellan dem som haft obalanser och de som agerar på reglerkraftmarknaden.

Socialisera kostnaderna
Obalanspriset motsvarar Svenska kraftnäts kostnader för reglerkraftmarknaden, främst den manuella återställningsreserven mFRR i drifttimmen, som är synonymt med den nya NBM-baserade energiaktiveringsmarknaden.

Grundavgiften baseras på den balansansvarigas totala ansvar för produktion och förbrukning och ska ”på ett rättvisande sätt socialisera de kostnader” som inte kan påverkas. Det kan gälla allt från personalkostnader till teknik och avskrivningar. Frekvenshållningsreserven FCR finansieras delvis genom balansansvarsavgifterna.

Storförbrukare gynnas
Avgiften höjs mest för produktionsdelen som hittills haft en lägre avgiftsnivå än förbrukning. Totalt sett blir avgiftshöjningen för en balansansvarig därför inte nödvändigtvis en chock.

Anna Jäderström, enhetschef för Balansmarknad på Svenska kraftnät.

– Faktum är att den nya prismodellens kan innebära en sänkning för balansansvariga med stor förbrukningsportfölj. Traditionellt har den delen av avgiften varit dubbelt så hög som produktionsavgiften, säger Anna Jäderström.

Genom att avgiftsbelägga både förbrukad och producerad MWh enligt enprismodellen får de balansansvariga en konkurrensneutral och relativt kostnadsriktig avgift som samtidigt genererar förutsägbara intäkter för Svenska kraftnät.

Kan finnas nackdelar
Enprismodellen kan också ha avigsidor. I teorin kan obalanserna bli fler med den nya balansavräkningen, konstaterar Svenska kraftnät i ett arbetsdokument. Utmaningen är att möjligheten för självreglering ökar vid övergång till enpris på produktion, ”vilket vid ett överutnyttjande kan leda till en försämrad driftssäkerhet”.

Förutom incitamentfunktionen får obalansavgiften därför även den viktiga uppgiften att säkerställa att ”kostsam självreglering som riskerar driftsäkerheten begränsas”. Samtidigt får den inte vara så skarp att den förhindrar aktörer och tekniker att agera.

Avgifterna ökar
Det är emellertid inte enkelt, menar Anna Jäderström, att fördela exakta kostnader på rätt kollektiv när det gäller stabiliteten i elsystemet. På vilket sätt kostnaderna vidareförs till elsystemets slutkunder blir en fråga för de balansansvariga att ta ställning till men med ett allt mer volatilt elsystem vill kostnaderna för balansering öka än mer.

– Vi behöver öka utbudet på marknaderna för stödtjänster för att kunna upphandla dessa kostnadseffektivt. Det kommer att bli synligt via kommande avgiftshöjningar, säger Anna Jäderström.

Speglar marknaden
På frågan varför tyska balansavgifter under året har blivit så höga svarar Anna Jäderström att det är kopplat till den tyska höga prisnivån på el och bränsle. Generellt återspeglas el- och bränslepriserna i obalanspriset, och så ska det också vara, menar hon. Enligt Svenska kraftnäts kraftbalansrapport vill kommande vinter 2021/2022 bli lika utmanande som den förra, med ett importbehov i ansträngda situationer. Det kan påverka svenska priser.

– Givet att det är ansträngt i de andra importländerna kan deras eventuella höga prisbild också återspeglas i Sverige. Det harmoniserade regelverket eller den förändrade balanseringsmodellen är inte drivande i prisutvecklingen, men det är av vikt att obalanspriset kan spegla situationer med brist och på sikt bli högre än dagens nivåer, säger Anna Jäderström.

* * *

Från 1 november 2021 ska nya avgifter för obalanser ersätta uppdelningen i produktion och förbrukning. Se Svenska kraftnäts föredrag och beskrivningar av hur den nya balansavräkningen ska fungera. De vanligaste stödtjänsterna är frekvenshållningsreserven FCR (Frequency Containment Reserves) med FCR-N för normaldrift och FCR-D för störningar. Återställningsreserven FRR (Frequency Restoration Reserves) har automatisk (aFRR) eller manuell (mFRR) aktivering. Den nya extrasnabba FFR (Fast Frequency Reserves) ska hantera snabba och djupa frekvensförändringar och situationer med låg rotationsenergi. Second Opinion har tidigare skrivit om frekvensens balansutmaning.