Batterimarknaden kan nå 250 miljarder euro

Batterimarknaden kan nå 250 miljarder euro

Det finns stora möjligheter för den som vill bidra till Europas ekosystem för energilagring, skriver Bo Normark, tematisk ledare för smarta elnät och energilagring på InnoEnergy.

I juni i år beslutade Europas ledare om ännu en höjning av det bindande målet för förnybar energi inom EU: 32 procent fram till 2030[i]. Den höga ambitionsnivån gör Europa till ledare i världens omställning till ren energi.

Vi ser redan stora framsteg i resan mot renare energi, men för att de nya, förnybara energikällorna ska kunna integreras i elnätet krävs innovativa lösningar för lagring av elektricitet. Batterier är här en nyckelkomponent och Asien står i dag för en allt större del av världens ökade produktion. Men Europa kan vara en snabb följare och på sikt ta över ledningen. För detta krävs beslutsamhet och ett samlat agerande från alla aktörer längs hela värdekedjan.

Under de senaste decennierna har vi sett en utveckling bort från centraliserade system, där ambitionen varit att lösa utmaningarna inom energi på den allra lägsta nivån. Till exempel att enskilda hushåll och företag kontrollerar sin produktion och konsumtion – snarare än att man centralstyr på den regionala eller nationella nivån.

Allt fler konsumenter väljer att själva ta en ökad kontroll över sina energibehov, som med solpaneler på taket, lokala energilager och värmepumpar.

Parallellt med detta ser vi allt mer av integration mellan sektorer – vilket sker naturligt där det finns synergier – i det här fallet mellan energisektorn och bygg, transport, industri, värme och kylning. En nyckelfaktor som driver samverkan mellan energisektorn och andra sektorer är den ökade elektrifieringen av energisystemet som vi i dag ser inom alla de nämnda sektorerna.

Dessa förändringar innebär en systemomfattande transformation. Genom samverkan mellan olika sektorer skapas effektivare lösningar som på sikt kan skapa ett energisystem som är helt baserat på förnybar elproduktion.

Lagring av elektricitet i dagens Europa
En allt aktuellare fråga är hur kraftsystemet fortsatt ska kunna leverera med hög säkerhet och låga kostnader. Det är knappast någon hemlighet att pressen på elnätet bara ökar. Sveriges snabba befolkningstillväxt, upp till två procent per år i vissa stadsområden, samt ökat tryck på industriella etableringar skapar akuta kapacitetsproblem för elnätet. På nationell nivå kräver den växande andelen förnybara energikällor allt större flexibilitet av det redan överbelastade nätet. Energilagring blir en allt mer central lösning på dessa problem.

Lagring i olika former är helt nödvändigt för att värme, transport och förnybar kapacitet alls ska kunna integreras. Lagring skapar en jämnare energiförsörjning med ett flexiblare och effektivare nät där tillgång och efterfrågan kan balanseras. Genom lagring skapas även buffertar i produktionskapaciteten, som endast behövs under korta perioder samtidigt som energilagring i normalfallet kan leverera systemtjänster. Detta är en mycket effektiv metod jämfört med reservproduktion som bara används under korta perioder.

Och marknaden ser ut att hålla med. International Renewable Energy Agency förutspår en upp till 17-faldig tillväxt av batterilagring fram till 2030, i och med snabbt sjunkande batteripriser. Europa måste dock ändra inriktning för att bli en spelare på denna exponentiellt växande marknad.

InnoEnergy har gjort bedömningen att värdet av batterimarknaden, längs hela värdekedjan, kan nå upp till 250 miljarder euro 2025. I dagsläget motsvarar batteriproduktionen i Europa endast fyra procent av global efterfrågan[ii].

Givet den gigantiska marknaden, och för att på sikt skapa en bättre situation gentemot Asiens konkurrenter, tog kommissionen förra året under ledning av EU:s kommissionär Maroš Šefčovič initiativet att skapa European Battery Alliance, EBA. Denna allians har som mål att skapa en livskraftig industri för hållbar produktion av batterier längs hela värdekedjan. Initiativet har på bara ett år skapat ett ekosystem med 260 intressenter från industri, akademi, intresseorganisationer och politiska krafter på nationell och EU-nivå. InnoEnergy har uppdraget att samordna de industriella aktörerna och konkreta handlingsplaner har utvecklats som innefattar hur EU-kommissionen, medlemsländer och Industrin kan samverka för att göra Europa till en ”Fast Follower” och på sikt ”Leader” inom batterivärdekedjan.

Ytterligare ett initiativ för att stimulera utvecklingen har tagits av InnoEnergy genom att utlysa ett globalt pris på 100 000 euro till innovativa tekniker och affärsmodeller inom batteriområdet.

Sverige visar vägen
Sverige har en utmärkt position att gå i bräschen för transformationen av Europas energisystem, och samtidigt skapa ny industriell verksamhet. Jämfört med andra länder i Europa befinner sig Sverige i en avundsvärd sits.  Vi har kommit långt med att elektrifiera energisystemet, vi har bland de högsta försäljningssiffrorna för elbilar i världen, samt en etablerad gruvnäring med en kvalificerad mineralindustri som behövs för batteritillverkningen. Sverige har alltså redan mycket av den praktiska kunskap som krävs för att driva revolutionen inom energilagring.

Att skapa en hållbar och tillförlitlig försörjningskedja för batterier betraktas i allt högre grad som en strategisk prioritet för Europas konkurrenskraft. Utvecklingen för NorthVolt, Europas största fabrik för litium-jon-batterier, ger en bra bild av hur Sverige utnyttjar sitt goda utgångsläge. Projektet, som är i storleksordningen tre miljarder euro, förutspås ge 2 500 arbetstillfällen och har väckt intresse och lockat internationell expertis till Sverige som kompletterar våra lokala kunskap. Projektet har vidare genererat investeringar från Siemens, ABB, Vestas och Volkswagen-ägda Scania, för att bara nämna några. Detta är ett exempel på hur samverkan längs värdekedjan växer fram.

Vertikal integration och kretsloppsekonomin
En del av idén bakom en hållbar försörjningskedja i Europa kommer från behovet av ett mer holistiskt perspektiv på batteritillverkningen – från utvinning till återvinning. NorthVolt har anammat detta synsätt genom att integrera processteg som innefattar materialbearbetning samt återvinning.

NorthVolts strategi går ut på att kunna granska produkten under hela livscykeln och skapa nästa generations hållbara batterier till ett rimligt pris. Genom att betrakta batteriet i hela dess livscykel identifieras möjligheter att minska behovet av jungfruligt material och öka användningen av återvunnet material.

Det finns starka incitament för att minska vårt beroende av sällsynta mineraler. Ett skäl är etiska frågor i samband med inköp från länder som till exempel Demokratiska republiken Kongo, men också på grund av de stora prissvängningarna. Denna osäkerhet kommer vara en konstant fråga för alla elbilstillverkare. Istället för att förbli helt beroende av externa leverantörer försöker industrin nu hitta vägar att dra ner på koboltanvändningen, och använda sig mer av lokala resurser.

Sverige och Norden framstår därför som en allt viktigare resurs för råvaruförsörjning. Samtidigt som gruvnäringen mattas av i många länder ökar antalet svenska prospekteringstillstånd snabbt, tack vare lagstiftning som möjliggör för globala aktörer att söka tillstånd. Många existerande gruvor ses samtidigt över och expanderas för en produktion som kan möta växande efterfrågan från marknaden för batterilagring. Sverige är inte det enda landet i Europa som besitter dessa naturtillgångar, men har ändå en stark position tack vare enkel tillgänglighet och befintlig expertis.

Den allra sista pusselbiten blir att elektrifiera också de stora maskiner som används under jord. De flesta av dessa gruvmaskiner drivs idag med diesel, vilket kräver enorma ventilationsanläggningar i gruvorna – en stor och viktig energitjuv. Epiroc har utvecklat batteridrivna gruvmaskiner som faktiskt minskar den elektricitet som krävs för hela processen. Dessa eldrivna maskiner kan användas för att bryta de mineraler som dess egna batterier tillverkas av. Ett sannskyldigt kretslopp.

Samarbete, innovation och nytänkande är nyckeln till att skapa en konkurrenskraftig försörjningskedja för energilagring i Europa, och behovet växer snabbt. Etablerade aktörer och investerare har historiskt sett varit ovilliga att skjuta till de resurser som sektorn behöver. Men vi ser nu en förändring där olika europeiska spelare, både stora och små, gemensamt samlas för att bygga en integrerad försörjningskedja i kretsloppsform. Naturligtvis finns det stora utmaningar även här, men ännu större framgångar väntar om alla kan arbeta tillsammans mot detta gemensamma mål.

 

[i] http://europa.eu/rapid/press-release_STATEMENT-18-4155_en.htm

[ii] https://www.ft.com/content/097ff758-cec3-11e8-a9f2-7574db66bcd5

2 Kommentarer
Bo Normark
Av Bo Normark
Tematisk ledare för smarta elnät och ellagring, InnoEnergy
Profil Second Opinion drivs på uppdrag av Energiföretagen Sverige. Läs mer

Vid publicering av en kommentar gäller följande regler:

– vi vill att alla som kommenterar ska vara identifierbara personer och vi vill därför för- och efternamn anges av den som kommenterar

– vi vill att diskussionen på Second Opinion ska hålla en god och respektfull ton och publicerar inte kränkande omdömen om enskilda personer.

Second Opinion förbehåller sig rätten att radera texter som bryter mot våra villkor och regler.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

*

  1. Johan Montelius skriver:

    Hur mycket av behovet för energilagring är politiskt motiverat? Om de politiska vindarna vänder och subventioner till sol, vind och elfordon upphör så kanske behovet inte blir så stort. Nu är det kanske inte så sannolikt att politiken skall nyktra till i brådrasket så storskalig satsning på energilagring kanske är ett säkert kort.. men vem vet?

  2. Magnus Thorstensson skriver:

    Den svenska minerallagstiftningen lämnar en hel del övrigt att önska, med anor från 1500-talet åsidosätter den inte minst äganderätten. Och etiska spörsmål torde även vara gällande i Sverige, vilket framgår av den diskussion som för närvarande pågår rörande prospektering på Österlen på attraktiv jordbruksmark. En förbättring av underjordisk gruvdrift väger inte heller så tungt när det gäller öppna dagbrott. Kontentan är väl att det inte finns några enkla svar.