Nya effektbehov, bland annat beroende på väderberoende kraftproduktion, hanteras bäst lokalt, menar Fredrik Karlsson på Polar Capacity. Han avfärdar småskalig kärnkraft som ett sätt att kapa efterfrågetoppar då den höga kapitalkostnaden inte kan slås ut på tillräckligt många produktionstimmar, och förordar istället batterier och gasturbiner.

”Det blir de kommunala elbolagens revansch”, säger Fredrik Karlsson om hur hans bolag Polar Capacity kan hjälpa kommunala elbolag att både hålla nere elnätskostnaden och korta ledtiderna för etablering, vilket kan attrahera både hushåll och industrier.

”Vi kan hjälpa lokala elbolag och också många industriföretag att mer kostnadseffektivt hantera effekttoppar” förklarar Fredrik Karlsson, strategiansvarig på det för drygt två år gamla i företaget Polar Capacity som under det senaste året tecknat samarbetsavtal med Stockholm Exergi, Mälarenergi i Västerås och C4 Energi i Kristianstad.

Bild: Värtaverket i Stockholm. Lösningen på nya effektbehov finns lokalt, menar Fredrik Karlsson.

De tre kommunala energibolagen siktar på att tillsammans med Polar Capacity i ett första steg bygga ett antal batteriparker. För Stockholm Exergi och Mälarenergi handlar det om totalt 100 MW vardera och för C4 16 MW.

”Samarbetena skiljer sig lite åt vad gäller innehåll, men gemensamt är att batteriparkerna ska skapa nytta lokalt samtidigt som de levererar stödtjänster till Svenska Kraftnät”, säger Fredrik Karlsson. ”Det lokala perspektivet är dock gemensamt – och helt centralt”.

Polar Capacitys affärsidé är dock mer ambitiös än att bara bygga batteriparker. Utifrån scenariet att vår elkonsumtion snabbt är på väg att dubblas blir den stora frågan inte bara var och hur den ska produceras till så lågt pris per kilowattimme som möjligt, utan också hur den mest kostnadseffektivt ska nå konsumenten.

”Utvecklingen av elanvändningen till 2045 pekar entydigt på ett ökat underskott trots alla planerade produktionsökningar”, säger Fredrik Karlsson. ”Men den riktigt stora förändringen blir att effektvariationen ökar dramatiskt mellan timmar och mellan dagar”.

”Med det gamla sättet att tänka skulle svaret vara att bygga centraliserad kraftproduktion och storskalig transmission för att hantera hela det kommande konsumtionsbehovet” säger Fredrik Karlsson. ”Men det vore lika stolligt som att bygga motorvägar över hela landet för att slippa köer på Essingeleden till midsommarhelgen” menar Fredrik Karlsson. Om variationen mellan största överskott och största underskott ökar fyra eller fem gånger måste detta mötas med nya verktyg för att inte kostnaderna ska skjuta i höjden. Framför allt måste så mycket variation som möjligt hanteras så nära källan som möjligt.

Fredrik Karlsson, Polar Capacity.

Problemet är att samtidigt som konsumtionen dubblas blir den motsvarande produktionen alltmer oregelbunden genom den ökande andelen sol- och vindkraft. Sol och vind har inga rörliga kostnader för bränsle, vilket betyder att när vi har mycket sol och vind i systemet så går priset mot noll eller blir negativt, samtidigt som annan produktion förlorar budgivningen på marknaden. I grunden är det naturligtvis utmärkt att vi kommer att få alltmer energi till allt lägre kostnad, eftersom energi används till att skapa värde och nytta. Ju mer energi vi har till låg kostnad desto rikare kan vi bli som samhälle.

Men billig energi från variabla kraftkällor leder till andra bekymmer. Solen kan illustrera den nya situationen.  ”Trots att solkraften inte står för mer än knappt 2 procent av dagens elproduktion kommer den med nuvarande tillväxttakt på 50 procent årligen att om fyra fem år svara för uppemot 80 procent av effektbehovet. Inte hela tiden, men under soliga vår- eller sommardagar när den producerar som mest samtidigt som efterfrågan är låg”, säger Fredrik Karlsson. ”Men för att systemet ska fungera måste vi ha reglerbar produktion som är beredd att öka sin produktion kraftigt, med kanske 10 000 MW, på några få timmar på kvällen”. Liknande situationer, om än inte lika extremt, uppstår också på vinterhalvåret när det blåser mycket och vinden därmed har lägst produktionskostnader. Det handlar alltså om att kunna variera effekten för att kunna möta produktionsförändringar.

Gemensamt för dessa extremsituationer är att våra traditionella centraliserade lösningar riskerar att fördyra systemet i stället för att göra det billigare och mer effektivt.

”När energin allt oftare blir allt billigare gäller det att samtidigt undvika att systemkostnaderna skjuter i höjden. Om de sista 1000-5000 MW kapacitet enbart behövs under 800 timmar per år i stället för helårets drygt 8000 timmar blir kapitalkostnaden 10 gånger högre per timme de används. Det är en företags- och samhällsekonomisk katastrof att för dessa 800 timmar bygga storskalig kraftproduktion och göra dyra nätinvesteringar eftersom de bygger på hög nyttjandegrad”, säger Fredrik Karlsson. Därmed avfärdar han också småskalig kärnkraft som ett sätt att kapa efterfrågetoppar då den höga kapitalkostnaden inte kan slås ut på tillräckligt många produktionstimmar. ”Kärnkraft – storskalig eller småskalig -bygger på att den körs hela tiden för att fördela de stora investeringarna på många timmar. Det är motsatsen till att hantera effektproblem under delar av året”.

Att lösa efterfrågetoppar med import är heller ingen lösning då våra grannländer normalt sett  har samma väder och vind som oss och därmed motsvarande efterfrågetoppar. Är det kallt och vindstilla i hela Sverige så är sannolikheten stor att det är likadant i hela norra Europa. Är det varmt och soligt i hela Sverige har våra grannländer typiskt sett samma väder.

Hans lösning är att i stället hantera effektproblemen lokalt. Då hamnar fokus på så låga investeringskostnader per MW som möjligt kombinerat med mycket tillgänglig och flexibel effekt. För att hantera effektunderskott som uppstår under 10-20 procent av tiden är det centrala att ha låg kostnad per MW. Används en anläggning 90-100 procent av tiden är det i stället låg kostnad per MWh som är det viktiga.

Lösningen som han jobbar med i Polar Capacity är dels lagring, dels tillförsel. Lagring bygger framför allt på batterier, medan tillförsel handlar om gasturbiner eller gasmotorer som placeras ut i lokalnät eller hos industrikunder där konsumtionen sker. ”Att de drivs med förhållandevis dyr biogas spelar mindre roll då den låga investeringskostnaden gör att totalkostnaden blir lägre – särskilt systemmässigt”, säger han.

För ett kommunalt elbolag skulle lagring och tillförsel betyda att man kan minska sitt fasta effektabonnemang från överliggande nät och ändå garantera leverans till sina egna kunder. Om de sista 5-10 procenten av den abonnerade effekten används under enbart några tiotal timmar per år , gör en lokal lösning på marginalen att man undviker framtida chockhöjningar av elnätskostnaden från regionnät och stamnät – samtidigt som man ökar den lokala rådigheten” konstaterar Fredrik Karlsson. ”Kommuner kan välkomna etableringar utan att vara i händerna på de stora elnätsbolagens köer och ställtider. Det innebär en lokal rådighet som förmodligen är ännu mer värd än infrastrukturen i sig. Det är det jag menar med att vi står inför de kommunala energibolagens revansch, eftersom de både har vilja och verktygen att skapa konkurrenskraft till en låg kostnad”.