Kapacitetsavgifterna styr helt fel och ger inget incitament till att bygga ut nätet som så väl behövs, skriver Jan Kjerstensson. Det är kunderna i områdena med högre priser som drabbas och ersättningen bör då gå till dem och inte till nätkollektivet i sin helhet, menar han.
I en tidigare artikel diskuterade jag hur EU-ETS drivit upp priserna och hur svenska elkunder får betala två gånger för energiomställningen: först genom att åtgärda den egna elproduktionen och sedan ett högt elpris genom avgifter inom EU-ETS systemet för utsläpp som andra bidrar med.
Kapacitetsavgifter
Det finns ytterligare en förklaring till de höga priserna som till största delen gäller de södra delarna av landet i form av SE3 men framför allt SE4. Förklaringen är begränsade överföringsmöjligheter som leder till olika priser i prisområdena. Dessa prisskillnader blir till intäkter hos Svenska kraftnät som brukar benämnas kapacitetsavgifter och uppgår till stora belopp ett år som detta.
Här menar jag att en översyn måste till. Avgifterna styr helt fel och ger inget incitament till att bygga ut nätet som så väl behövs. Det är svårt att räkna på exakt men till stor del blir funktionen att Svenska kraftnäts intäkter ökar när begränsningarna ökar och det torde inte finnas ett effektivare sätt än så att minska utbyggnadstakten.
Svenska kraftnät försöker försvara detta med att medlen, i framtiden, kommer kunderna till del genom minskade nätkostnader. Jag anser att det resonemanget inte håller. Det är ju faktiskt kunderna i områdena med högre priser som drabbas och ersättningen (eller minskade kostnaden om man så vill) bör då gå till dem och inte till nätkollektivet i sin helhet. Det är just de kunder som drabbas av de höjda elpriserna som tvingas vidta åtgärder för att hantera situationen och som även tvingas ta kostnader för åtgärderna och till det även tvingas ta kostnaden för de högre elpriserna. Det innebär alltså att man drabbas dubbelt och det kan inte vara rätt.
Jag förordar i stället ett system med en direkt återbetalning till kunder i de drabbade områden men på ett sätt som inte stör den styrande verkan priset ändå har. Går det att hitta ett sådant system? Jag tycker inte det borde vara omöjligt och skulle då ge betydligt bättre och rimligare effekter för de berörda.
Nätbegränsningar
Kapacitetavgifter uppstår alltså när det finns begräsningar i nätet. De har ökat på senare tid och det finns flera förklaringar till det. En orsak är nedläggningen av två kärnkraftsblock i Ringhals. Det innebär att effektbalansen i söder minskar motsvarande det båda blockens effekt men även ett bortfall av reaktiv kapacitet (för spänningsreglering) som innebär att överföringsförmågen på nätet även den minskar med typiskt 10 – 20% av blockens effekt.
Men kraftsystem är komplicerade saker och detta gäller nord-sydliga flöden som var det som diskuterades mest tidigare. Nu har frågeställningen i hög grad övergått till att gälla öst-västliga flöden, även där har Ringhals en roll (med sin placering på västkusten). Men rimligen spelar även tillkommande kablar med hög kapacitet från Norge till kontinenten in.
Jag vill här knyta an till en annan artikel på Second Opinion där marknadslösningar var uppe. Jag håller helt med om att dessa kan fungera bra för vissa delar av systemet som den dagliga driften/budgivningen på Nord Pool Spot mm. Men när det kommer till kraftsystemet i sin helhet (bestående av produktion, nät och förbrukning) så har vi bara ett system och då går det inte att hänvisa till en marknad. Den finns helt enkelt inte. Där krävs det att någon går in och tar ett övergripande ansvar för just kraftsystemet i sin helhet.
5 Kommentarer
5 Kommentarer
Bengt Hellman
3 november, 2021: 12:39 e mDe stora förlorarna på den bristande kapaciteten i elnätet är elproducenterna i Norrland, vattenkraft, vindkraft och biobränsleeldad kraftvärme, som får alldeles för lite betalt för elen när den stängs in i Norrland.
SvaraJan Kjerstensson@Bengt Hellman
3 november, 2021: 5:00 e mAbsolut, inget komplett utarbetat förslag detta utan det går att utveckla vidare. Själv tänker jag på vattenkraften i norr med sin stora systemnytta som vi bör värna. Beaktat de låga priser vi haft misstänker jag att vi t.o.m haft ”spill” i vatten (tror inte det finns redovisas i statistiken) och det kan ju vara tveksamt inte minst ur miljösynpunkt.
SvaraHanjo nilsson
3 november, 2021: 10:38 f mKan formuleras annorlunda också,
Det finns ytterligare en förklaring till de låga priserna som till största delen gäller de norra delarna av landet i form av SE1 och SE2. Förklaringen är begränsade överföringsmöjligheter som leder till olika priser i prisområdena.
Fortfarande har vi låga elpriser i hela Sverige jämfört större delen av EU
SvaraMagnus Thorstensson
3 november, 2021: 9:48 f mElmarknadsförordningen bestämmer hur kapacitetsavgifterna får lov att användas och i första hand är det att upprätthålla befintlig kapacitet. Detta gäller såväl i den ”fysiska” marknaden men faktiskt även den finansiella, vilket framgår genom kopplingen till den s.k. Forwardkoden som fastslår att TSO:er som utgångspunkt ska utfärda långsiktiga överföringsrättigheter. Dels bidrar detta till att reducera marknadsaktörernas riskpremier i områden med stora obalanser, dels skapas ett skarpt incitament för TSO att upprätthålla kapaciteten.
SvaraMed de prisskillnader som varit under de senaste två åren är det relevant att ställa sig frågan vad kostnaden för möjliga förmildrande åtgärder varit i jämförelse med de samhällsekonomiska kostnaderna av överföringsbegränsningarna.
Jan Kjerstensson@Magnus Thorstensson
3 november, 2021: 4:39 e mMåste erkänna att jag inte är insatt i detaljer så men å andra sidan bör reglerna ha tillkommit i samband med att prisområden infördes och nu har Ygeman givit i uppdrag åt SvK att göra en översyn av dessa. Inte orimligt att göra en justering i den här delen då.
SvaraI den finansiella handeln utgår en ersättning och det är ju bra. Man får väl helt enkelt kompensera återbetalningen till kunder med denna ersättning så att SvK inte tvingas återbetala två gånger.
Absolut att man ska lägga samhällsekonomiska aspekter på detta. Tidigare erfarenhet tycker jag ändå talar för att så länge det bara rör sig om ekonomiska överväganden så är det inget större problem utan att det som tillkommit är tillståndsdelarna som drar ut på tiden.