Analysförslag för prisområden kritiseras

Analysförslag för prisområden kritiseras

Svenska kraftnät vill utreda om Stockholm borde bli ett eget elprisområde. Högre elpriser för stockholmarna kan då skapa mer kapacitet i elnätet. Idén möts av skarp kritik.

Svenska kraftnäts förslag till nya prisområden på den svenska elmarknaden har kallats provocerande, ett dåligt skämt och något som verkar vara ritat på en servett över en öl. Bakgrunden till uppståndelsen är ett nytt europeiskt regelverk som kräver att elområdesindelningen ska ses över mer regelbundet.

Bild: Från Entso-E:s rapport Alternative configurations of the Bidding Zone Review Region “Nordics” which are to be considered in the Bidding Zone Review Process.

De nordiska stamnätsansvariga transmissionssystemoperatörerna (TSO:erna) ska bland annat lämna förslag till analys av alternativa konfigurationer, i princip hur uppdelningen av nordiska elprisområden ska se ut. Niclas Damsgaard, marknads- och systemutvecklingsdirektör på Svenska kraftnät, tillbakavisar kritikerna.

– Det är viktigt att förstå vad dessa förslag egentligen är, nämligen förslag till analyser. Först efter att Energimarknadsinspektionen har godkänt analysförslagen kan vi börja själva analysarbetet som först därefter kan bli ett mer relevant förslag. Vi befinner oss därför väldigt tidigt i processen, säger Niclas Damsgaard.

Förslaget med Stockholm som eget prisområde presenterades i en rapport av ENTSO-E. Där beskrivs flera nya alternativ till uppdelning för Sverige och Norge medan danska och finska prisområden bedöms vara tillräckligt stabila. I Norge vill Statnett dela upp sitt norra prisområde och komplettera det med ett nytt sjätte område där man sedan länge har haft kapacitetsproblem på regionnivå.

I Sverige ser Svenska kraftnät istället ett behov för en sammanslagning av nuvarande södra prisområden SE3 och SE4, förutom det mest omstridda förslaget att upprätta ett nytt prisområde i Stockholm. Elnätets kapacitetsbrist kräver nytänkande, menar Svenska kraftnät, medan man väntar på̊ kommande nätförstärkningar.

Enligt rapporten kan de strukturella flaskhalsarna i Stockholm förväntas hålla i sig åtminstone fram till mitten av 2030-talet. Orsaken till kapacitetsbristen är dock främst ökad urbanisering och ändrade förutsättningar för lokal elproduktion som exempelvis nedläggning av kraftvärme.

I energibranschen har förslagen fått hård kritik. Elmarknadsanalytiker Magnus Thorstensson på Energiföretagen Sverige är mycket förvånad över Svenska kraftnäts utspel, som han menar orsakar onödig irritation. Thorstensson har bland annat svårt att se att det kan finnas tillräcklig mycket likviditet i Stockholmsområdet sett ur handelssynpunkt. Och ju fler prisområden ju svårare blir det att ha spotpriset som referens.

– Det mest häpnadsväckande är att Svenska kraftnät inte har haft dialog med marknadsaktörerna kring sina förslag, tycker Magnus Thorstensson.

Fortums vice koncernchef Simon-Erik Ollus, chef för handel och kapitaloptimering, håller med. Till nyhetsbyrån Montel uttalar han att ”förslaget ser ut som ett dåligt skämt”. Ur marknadssynpunkt ger ett separat prisområde för Stockholm ingen mening utan skickar enbart räkningen till konsumenterna, tycker Simon-Erik Ollus.

Mats Nilsson, nationalekonom med inriktning energisystem tycker det är vällovligt att de nordiska TSO:erna nu samarbetar om en gemensam elområdesöversyn. Bättre sent än aldrig fast man länge har duckat för utvecklingen. Därför är det förvånande, menar han, att den nya rapporten inte innehåller något underlag som stödjer förslaget om nytt prisområde för Stockholm.

– Det finns inget i själva texten som förklarar behovet av ett eget prisområde. Hela processen blir konstig. Man får intrycket av att förslagen har tagits fram mellan tummen och pekfingret, säger Mats Nilsson.

Det kanske märkligaste är att TSO:erna och Svenska kraftnät agerar så otydligt gentemot marknaden, menar han. Man håller korten till bröstet och involverar inga andra intressenter eller aktörer i arbetet.

– Det skapar självklart reaktioner och onödiga spekulationer när man bara släpper sina analysförslag som en ”nyhetsbomb”.

Om man nu tycker att kapacitetsbrist ska lösas med prisområden kan man också undra varför inte också Skåne delas upp så Malmö får ett eget prisområde, menar Mats Nilsson. Också där har elnätet stora kapacitetsproblem och skulle enligt Svenska kraftnäts logik behöva fler prisområden.

– Istället vill Svenska kraftnät gå åt motsatt håll och slå ihop SE3 och SE4 till ett prisområde, säger Mats Nilsson.

– Varför slår man inte istället ihop SE1 och SE2 som har haft minimala prisskillnader? Är det för att områdena i norr har mer produktion och mindre förbrukning? Ligger här rent av en politisk vinkel?

Man kommer inte bort ifrån att det politiska trycket kring elnäten generellt och Stockholm och Skåne speciellt på senare tid har ökat, påpekar Mats Nilsson. Att föreslå ett eget prisområde kan därför – avsiktligt eller ej – konkretisera den politiska problematiken.

– Att lyfta fram Stockholm som eget prisområde kan ha en psykologisk effekt. Det kan vara nyttigt för stockholmarna att se kopplingen mellan kraftledningar och elkostnader, säger Mats Nilsson.

Den typen av problematik hör ihop med den så kallade nimby-effekten (not-in-my-backyard) som generellt är en stor utmaning for elnätsutbyggnad i tätbebyggda områden. Redan i Svenska kraftnäts årsredovisning för 2010 påpekade dåvarande generaldirektör Mikael Odenberg på att nimby­problematiken skulle komma att bli allt mer påtaglig framöver.

”Insikten om detta grundläggande faktum är fortfarande begränsad såväl i energibranschen som i politikens värld”, skrev han i februari 2011. Utbyggnaden av överföringsförmågan kommer att bli ”framtidens främsta gränssättande faktor”, menade Mikael Odenberg. Enligt Mats Nilsson är vi nu framme vid den tiden.

– Mellan raderna blir Svenska kraftnäts besked till stockholmarna att om de inte hjälper till med infrastrukturen så får Stockholm högre elpriser än andra områden, säger Mats Nilsson.

Enligt Niclas Damsgaard är TSO:ernas analysförslag endast början på en lång process där inget har beslutats och inga slutsatser dragits. Vad gäller situationen i Malmö har Svenska kraftnät gjort preliminära analyser men funnit att nya elområden inte är rätt väg att gå, delvis för att Skåne har kortare tid fram tills nätförstärkningar är på plats.

Inom förhoppningsvis överskådlig framtid kommer dessutom Sydvästlänken att förstärka stamnätet i södra Sverige, något som kan göra det relevant att ha kvar elområdesindelningen mellan SE3 och SE4. Angående Norrland kan man kanske behöva se över snittet vid SE1 och SE2.

Till Montel säger Niclas Damsgaard att Svenska Kraftnät hittills inte vägt in hur förslagen påverkar marknad och prissättning, men det kommer. Varför marknadsaktörerna inte varit delaktiga i rapporten förklarar han med att arbetet delvis har fått utföras med ”kort varsel” men att aktörerna kommer att konsulteras innan förslag om ny indelning lämnas till regleringsmyndigheterna, som är Energimarknadsinspektionen och regulatorernas europeiska samordningsmyndighet Acer.

När Acer godkänt rapporten ska beslut om ändringar av elområdesindelningar kunna fattas innan 2021. För Stockholm kommer dock målet alltid vara att området på sikt ska ingå i SE3, menar Niclas Damsgaard, oavsett om det under en begränsad övergångstid kommer att vara ett eget prisområde.

– Det är viktigt att förstå var vi befinner oss i den här processen. Vi föreslår nu vad som ska analyseras och det är inte det samma som skarpa förslag till ny indelning av prisområden, säger Niclas Damsgaard.

 

* * *

 

Stockholm som eget prisområde är ett analysförslag i rapporten Alternative configurations of the Bidding Zone Review Region Nordics which are to be considered in the Bidding Zone Review Process (Alternativa konfigurationer av budgivningszon Norden som ska beaktas i granskningsprocessen) utgiven 28 augusti 2019 av TSO:ernas intresseorganisation ENTSO-E (European Network of Transmission System Operators for Electricity). Elområdesöversynen görs enligt den nya EU-förordningen 2019/943/EU som Svenska kraftnät skriver om här.

 

Morten Valestrand
Av Morten Valestrand
Second Opinions skribent
Profil Second Opinion drivs på uppdrag av Energiföretagen Sverige. Läs mer

Vid publicering av en kommentar gäller följande regler:

– vi vill att alla som kommenterar ska vara identifierbara personer och vi vill därför för- och efternamn anges av den som kommenterar

– vi vill att diskussionen på Second Opinion ska hålla en god och respektfull ton och publicerar inte kränkande omdömen om enskilda personer.

Second Opinion förbehåller sig rätten att radera texter som bryter mot våra villkor och regler.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

*