Priset för att leverera el till nätet under starka soltimmar har kraschat vilket ökat intresset för så kallade energigemenskaper. ”Jag skulle vilja hävda att energigemenskaper till stor del drivs av att undvika skatt”, säger Per Everhill, ansvarig för Public Affairs på Tekniska verken.

Solceller må vara små, men de kan massproduceras och sättas upp i en rasande takt. Dessutom har de en hög maxeffekt vilket betyder att de kan producera betydande mängder el när förutsättningarna är gynnsamma.

Nollpriser eller till och med negativa elpriser har de senaste åren blivit i det närmaste regel under den kraftiga vårsolen medan priserna tenderar att vara mycket högre innan och efter solen haft sin gång.

Utvecklingen drivs av den kraftiga installationen av solenergi främst på kontinenten men även i Sverige. Länder som Tyskland har så mycket solenergi installerad att priset för att göra sig av med den nu kan bli riktigt omfattande under tillfällen då vårsolen steker på men konsumtionen är låg.

Söndagen den 26 april klockan 14.00-14.15 var exempelvis elpriset i Tyskland -480 euro per megawattimme enligt NordPool. Det kostade alltså drygt 5 kronor per kilowattimme att mata in el i det tyska nätet, åtminstone om man struntar i skatter, avgifter och subventionspolitik och bara tittar på råkraften.

Denna kraft exporteras förstås också till övriga länder inklusive Sverige vilket får priset att pressas även här. Det hela förstärks dessutom av Sveriges egna solenergi även om prisrasen inte blir lika tydliga här som i exempelvis Tyskland och Nederländerna.

Trots att det allt oftare och så tydligt finns ett så stort överskott av el när solen lyser fortsätter dock installationerna av solpaneler och en del i det handlar om så kallade energigemenskaper som kommer från EU och bygger på att man som konsument på lite olika fiffiga sätt kan dela den solenergi man producerar från sin egen anläggning.

Många hushåll och bostadsrättsföreningar installerar alltså solceller och letar efter sätt att använda elen mer lokalt, t ex genom att dela den inom fastigheten.

Men utvecklingen drivs i hög grad av fel incitament, menar Per Everhill, ansvarig för public affairs på Tekniska verken.

– Det låter fint med energigemenskaper, men i praktiken handlar mycket om att försöka undvika skatt och avgifter genom att bygga parallella elnät, säger han till Second Opinion.

Per Everhill, Tekniska verken

Bakgrunden är enkel, menar Per Everhill. Den som producerar solel och får ett överskott tvingas sälja ut det på elmarknaden – ofta till mycket låga priser.

– Mitt på dagen, när solen skiner som mest, kan spotpriset vara nära noll. Då får du i princip ingenting betalt för överskottet, säger han.

Det skapar ett starkt incitament att i stället konsumera elen själv alternativt hitta sätt att flytta den till någon annan utan att den går via elnätet.

– Kan du i stället använda elen själv slipper du både energiskatt och moms. Det är där drivkraften ligger.

Det har lett till en växande trend där bostadsrättsföreningar och fastighetsägare bygger egna, interna elnät – så kallade fysiska energigemenskaper.

– Man drar helt enkelt en kabel över innergården till grannhuset, säger Per Everhill.

Problemet enligt honom är att detta då innebär att man bygger parallell infrastruktur, trots att det redan finns ett fungerande elnät.

– Du bygger ett nytt nät som egentligen inte behövs, bara för att komma runt skattereglerna. På samhällsnivå tillförs ingen nytta och med ändrade skatteregler kan investeringen bli värdelös.

Nu diskuteras också så kallad virtuell energidelning, där el ”flyttas” mellan olika platser via det befintliga elnätet utan att fysiska kablar dras.

– Tanken är att du till exempel kan äga en vindkraftandel i Uddevalla och använda elen i din lägenhet i Linköping, säger Per Everhill.

Förespråkare för energigemenskaper lyfter ofta fram att lokal produktion av solenergi minskar belastningen på elnätet. Per Everhill håller inte riktigt med.

– Problemet är ju att man fortfarande måste dimensionera nätet för den högsta förbrukningen i februari, när solen inte lyser. De vill ju fortfarande behålla sin anslutning till nätet så att de kan konsumera el på kvällen mitt i smällkalla vintern.

Elnätet måste med andra ord dimensioneras för den högsta belastningen, som i Sverige brukar vara flera tusen megawatt högre under vintern jämfört med våren och sommaren.

– Om man har batterier i nätet så kan det minska effektbehovet något, men det kan man investera i utan att behöva en gemenskap.

Trots ambitionen att stärka kundernas roll på elmarknaden riskerar energigemenskaper enligt Per Everhill att i praktiken leda till mer komplexitet, snedvridna incitament och ineffektiva investeringar.

– Det är ett system som i stor utsträckning byggs för att undvika skatt, inte för att optimera elsystemet som helhet.