Våren 2025 nådde kritiken mot den nuvarande elprisområdesindelningen återigen stormstyrka efter att Svenska kraftnät (Svk) presenterade sin översyn och konstaterade att nuvarande indelning skulle ge bäst samhällsnytta, något som fick energiminister Ebba Busch (KD) att med orden ”Det skulle kunna jämna ut elpriserna i Sverige.” ge ett nytt utredningsuppdrag till Svk där även återinförandet att ett elprisområde skulle utredas. Men är det realistiskt?
När Svk presenterade sin slutsats att nuvarande indelning faktiskt ger bäst samhällsnytta var det många som upprördes och politiska företrädare från alla läger, inte minst i södra Sverige, protesterade. Samtidigt var exempelvis både kemiindustrins IKEM och företrädare för oppositionen inte nöjda med regeringens nya utredningsuppdag heller. De menade att problemen med höga elpriser och effektbrist kommer kvarstå även med förändrade områdesindelningar. De lyfte istället ut en förändrad användning av flaskhalsintänkterna som lösning. Istället för att bygga bort flaskhalsarna i näten, vilket visat sig gå mycket långsamt, ville de se att pengarna istället används för att få mer effekt på plats i södra Sverige, inte minst gasturbiner. Men som Svk konstaterar behöver även flaskhalsar i näten hanteras.
Allt började 2006
Hur har vi då hamnat här? Då behöver vi backa bandet ända tillbaka till 2006 då Dansk Energi på uppdrag av Danmark anmäler Sverige till Europeiska kommissionenför att Svk tillåts hantera interna flaskhalsar i det svenska elnätet genom att begränsa exportkapaciteten till Danmark. Det innebar att principen om en inre elmarknad, elmarknadsdirektiv 2003/54/EG och senare 2009/72/EG, underminerades.
Efter att Kommissionen i slutet av juni 2009 presenterar sin preliminära bedömning, de menar att detta kan strida mot unionens konkurrensregler, lämnar Svk in ett så kallat frivilligt åtagande om att dela in Sverige i två eller fler prisområden som ett sätt att inte begränsa exportkapaciteten, något som Kommissionen godkänner vilket gör åtagandet bindande. Mindre än ett år efter att Kommissionen presenterade sin preliminära bedömning fattar så Svk formellt beslut om att dela in Sverige i fyra elområden och detta träder sedan i kraft i november 2011.
Så indelningen i elprisområden initierades av EU och lösningen är framtagen av Svk. Riksdagen hade redan tidigare implementerat EU:s elmarknadsdirektiv i lagstiftningen och regeringen följde sedan upp med allmänna instruktioner till Svk att följa EU-lagstiftningen och interna marknadsregler. Det är bra att ha med sig när frågan om elprisområdena nu återigen diskuteras.
Flera elprisområden sågs om en bra kompromiss
Lösningen med flera elprisområden med olika prissättning innebar att den fria inre marknaden säkrades samtidigt som kapacitetsbegränsningarna i det fysiska elnätet, vilka fanns även då, fick hanteras med prisområdena. Denna lösning skulle även styra produktion och konsumtion geografiskt var tanken. Fortsatt utbyggnad och framtida investeringar ske helt enkelt ske med hänsyn till regionala behov. Intäkterna från överföring av el mellan områden skulle användas av Svk för att förstärka elnätet där flaskhalsar finns. På pappret ett närmast självspelande piano även om det var en kompromiss.
Så när priserna speglade den faktiska fysisk kapaciteten och regionala obalanser mellan produktion och konsumtion skulle det skapa rätt prissignal för investeringar, exempelvis mer produktion i södra Sverige om efterfrågan där är stor. Det var de flesta eniga om även om inte alla förespråkade just fyra elprisområden. Nätägaren, i detta fall Svk, skulle även få ekonomiska incitament att prioritera utbyggnad där det behövdes. Att det skulle blir regionala priskillnader var alla medvetna om, liksom att detta skulle upplevas som orättvist om skillnaderna blev för stora eller bestående. Såväl produktions- som bristande överföringskapacitet var väsentliga problem att lösa.
Förändrade förutsättningar
Det som därefter hände kommande tioårsperiod var en kraftig utbyggnad av främst vindkraft i norra Sverige samtidigt som kärnkraft i södra Sverige togs ur drift, så skillnaderna mellan de norra och södra Sverige förstärktes därmed ytterligare istället för att byggas bort. Inte minst under 2021-2022 gjorde högprisperioderna hushåll och företag i SE4 mera utsatta, något som uppfattades som orättvist och företagen pekade på att det påverkade såväl konkurrenskraft som investeringsvilja. I norr var läget det motsatta, låga elpriser skapade möjligheter för vätgasbaserad industri inom den gröna omställningen att få lönsamhet i projekten. Däremot slog de lägre elpriserna mot elproducenterna samtidigt som handeln blev mindre likvid. Under tiden fortsatte Svenska kraftnäts flaskhalsintäkter att växa.
En skvader i omvärldens ögon
Så vad är då orsaken till att vare sig utbyggnad av produktions- eller överföringskapacitet skedde som alla hade förutsatt? Det finns flera orsaker, men en fråga som återkommer i debatten är det unika uppdrag som Svk har.
Svenska kraftnät är samtidigt ett affärsverk som driver kommersiell verksamhet (flaskhalsintäkter, marknadsplattformar, balansmarknader), en myndighet som utfärdar föreskrifter, beslutar om regler, skriver remissvar, gör konsekvensanalyser och är stamnätsoperatör och nätägare och därmed hanterar byggnation, drift, planering och investeringar av stamnäten. Det är en unik konstruktion.
Då denna rollblandning är närmast unik inom EU så skapar det även viss friktion gentemot de elmarknadsregler som kräver att nätägaren ska vara oavhängig och att reglering och marknadsutformning ska vara tydligt separerade från kommersiella intressen.
Det finns med andra ord en risk för målkonflikter när samma organisation både bestämmer reglerna och tjänar pengar på marknadens bristande funktion, kanske främst i form av legitimitetsproblem. Kritik i linje med detta har också förts fram i frågan om flaskhalsarna i näten där Svk får stora intäkter på den situation som den enligt myndighetsrollen är skyldig att lösa.
Kritik kopplat till de dubbla rollerna
Det kan bidra till en upplevd brist på transparens som gör att externa aktörer får svårare att förstå vilka beslut som är myndighetsbeslut – styrda av lag och regelverk – respektive beslut som är baserade på affärsmässiga prioriteringar. Ett sådant exempel är Villaägarnas kritik när Aurora Line driftsattes och dess effekt på elpriset, vilket bemöttes som just ett missförstånd.
Det har även förekommit att industrin i utspel menat att nätprojekt försenats eller nedprioriterats för att helhetsperspektivet hamnat i konflikt med investeringsbudgetar. Inte minst under 2021-2022 pågick en intensiv diskussion om varför Svk inte gjorde mer för att bygga bort flaskhalsarna, samtidigt som de tjänade miljarder på just flaskhalsintäkterna, medan hushållen betalade vad som beskrevs som rekordpriser. Kritiken som riktas mot Svk må vara i flera delar oförtjänt, men alldeles oavsett så är det rimligt att det påverkat Svks legitimitet. Inte minst när vi idag fjorton år senare fortfarande sitter med effektbrist och flaskhalsar i systemet som i praktiken gör det svårt att möta politikens krav på ett elprisområde utan större förändringar.
Finns det inga genvägar?
Så är energiminsterns nya uppdrag till Svk realistiskt, eller var det mer ett sätt att möta hushållens och industriers frustration?
Ett alternativ, att göra som Tyskland och hålla elpriset jämnt inom landet genom att betala producenter för att stänga ned eller öka produktionen är enligt en del elmarknadsexperter fullt möjligt – eller helt fel väg att gå enligt andra. Idag använder sig dock Svk redan av mothandel för att avlasta ansträngda delar av nätet och det är ett verktyg som flera andra europeiska länder använder sig av för att kunna upprätthålla ett prisområde.
Om Svk kommer att föreslå en sådan lösning kopplat till utredningsuppdraget om ett elprisområde eller inte återstår att se. Eftersom det handlar om en relativt stor förändring jämfört med idag, där ett elprisområde skulle påverka aktörer både positivt och negativt, beroende på vilket av dagens elprisområden de är verksamma i är det dock sannolikt att det kommer behövas en politiskt driven process snarare än en myndighetsdriven som var fallet 2009.
22 Kommentarer
22 Kommentarer
Björn Karlsson
13 januari, 2026: 1:23 f mTack för ditt intressanta svar L-G Johansson. Det gör mig lite klokare.
SvaraJag har försökt ta till mig Bengt J. Olssons artiklar som beskriver hur Euphemia fungerar, men de är svåra. Men jag känner mig lite tryggare när jag vet att det finns åtmindstone en kunnig person som förstår och godkänner Euphemias principer.
Jag menar att okunskapen om Euphemia är ett allvarligt demokratiskt problem! Algoritmen bestämmer elpriset, men väldigt få förstår hur den fungerar.
Björn Karlsson, Ordförande i kommunfullmäktige i Älvkarleby
Björn Karlsson
11 januari, 2026: 2:14 f mJag saknar en kritisk analys av hur algoritmen Euphemia fungerar. Ger den ett etydigt och korrekt svar som bestämmer elpriset?
SvaraBjörn Karlsson, Ordförande i kommunfullmäktige i Älvkarleby
Lars-Göran Johansson@Björn Karlsson
12 januari, 2026: 9:14 f mEuphemia bygger på en egen definition av begreppen ”elkundens nytta”, ”producentens nytta” och ”flaskhalsinkomster”.
Euphemia adderar sedan dessa siffror och beräknar ett max för summan.
Det elpris som ger detta max är vad elkunden i resp elområde får betala och vad en elproducent i samma elområde får i ersättning.
Det är alltså inte någon form av allmängiltig fysikalisk lag som används utan ett antaget ekonomiskt samband. Som naturligtvis också kan justeras.
Jag tror att Euphemia är ganska OK för handel mellan olika länder.
Men det spårar ur när man delar in ett enskilt land i olika elområden, som Svk har gjort med Sverige. Det leder till allt för många negativa konsekvenser. T ex följande två (det finns många fler):
Att två kraftstationer som båda ligger vid Dalälven kan få olika pris för varje såld kWh.
Älvkarleby (som jag tror ligger i SE3) fick under 2025 i snitt 51 öre/kWh medan Trängslet (som jag tror ligger i SE2) fick nöja sig med 18 öre/kWh. Rimligt?
Eller att vår unika indelning i olika svenska elområden under 2024 (senaste officiella siffror.) höjde Svk´s flaskhalsinkomster från 8,2 miljarder kr till 21,4 miljarder kr.
SvaraDvs de svenska elkunderna tvingades pga av våra svenska elområden att betala en extra inhemsk eltull under 2024 på 13,2 miljarder kr. Rimligt?
Dietmar Gleich
23 december, 2025: 11:41 f mSå länge två områden har signifikant olika priser är det befogat att priserna är olika. Priserna är tecken på obalanser, och de som orsakar obalansen bör betala: konsumenter i högprisområdet och producenter i lågprisområdet. Flaskhalsintäkter bör inte privatiseras utan investeras i förbättrad transmission mellan områden.
SvaraJu fler prisområden det finns, desto bättre fungerar marknaden. Den enda begränsningen är att områden inte bör vara så små att marknadsaktörernas likviditet blir ett problem.
Göran Fredriksson
23 december, 2025: 10:59 f mSverige har gjort fel från början när man lade sig platt för dansken och avvecklade Barsebäck vars ena reaktor i huvudsak försörjde Danmark utan att samtidigt "kapa" elkabeln som möjliggjorde den elexporten. "Kapa" kabeln fysiskt eller avtalsmässigt.
SvaraPaul-Frederik Bach
22 december, 2025: 11:08 e mFremragende forklaring på et dilemmafyldt tema. Jeg savner dog belysning af to vinkler:
Svara– I USA var man hele tiden opmærksom på den mulige interessekonflikt. Derovre hedder det ikke TSO (Transmission System Operator), men ISO (Independent System Operator). Uafhængigheden betyder bl. a. at en ISO ikke kan eje transmissionsnet. Jeg synes ikke, at interessekonflikten er tilstrækkeligt belyst i Europa.
– Det har undret mig, at EU kunne presse Sverige for 15 år siden, men ikke Tyskland. Hvis Tyskland havde været delt i prisområder, havde problemerne været mindre for de nordiske lande. Flaskehalse og geografiske prisforskelle kan ikke undgås i et stort markedsområde, men forskellene kunne jævnes bedre ud.
Uanset hvilket system man vælger, skal der tages hensyn til nettets flaskehalse, og der vil være problemer ved både prisområder og modhandel. Prisområdemodellen er et kompromis. Det kan ses som en tilnærmelse til "nodal prising", som er bedre i teorien, men som mange steder vil give for lidt likviditet til en stabil prisdannelse.
Lars-Göran Johansson@Paul-Frederik Bach
23 december, 2025: 9:51 f mDu skriver: ”Det har undret mig, at EU kunne presse Sverige for 15 år siden, men ikke Tyskland.”
Men EU har ju inte alls pressat Sverige att införa elområden!
Alla officiella EU-dokument i den här historien är offentliga och ligger på nätet. Försöker du att hitta något dokument där EU har pressat Sverige att införa elområden så kommer du att misslyckas.
Det var Sverige, Svk och regeringen, som VILLE och därför högst frivilligt FÖRESLOG EU att Sverige skulle delas upp i olika elområden. Detta ACCEPTERADES sedan av EU.
Men initiativet kom alltså från Sverige självt!
Kanske för att medvetet få upp elpriset i södra Sverige och därmed också tvinga upp det danska importpriset från Sverige. Sverige tyckte antagligen att danskarna hade bråkat en gång för mycket. Först om Barsebäck som Sverige så småningom gav med sig och stängde. Och nu om problem med elimport från Sverige.
SvaraLars-Göran Johansson
22 december, 2025: 11:49 f mNågra tankar:
1. Vad menar Svk egentligen med sitt begrepp ”samhällsekonomisk nytta”?
Kan det var så att Svk bara har översatt det av datorprogrammet Euphemia tidigare använda uttrycket ”social wellfare”?
I dag använder Euphemia uttrycket ”economic surplus”. Men det betyder fortfarande samma sak. En maximering av summan ”Kundnytta + Producentnytta + Flaskhalsinkomst”.
Så i Svk´s värld är sannolikt en maximering av samhällsnyttan likvärdigt med en maximering av Svks flaskhalsinkomster!
2. EU- kommissionen gjorde egentligen inget annat än att de öppnade målet. Citat ur deras öppningsprotokoll:
”Att kommissionen har inlett ett förfarande innebär inte att det finns avgörande bevis för en överträdelse, utan bara att kommissionen kommer att behandla ärendet med prioritet. Företagets rätt att försvara sig kommer att respekteras fullt ut.”
Termen ”elområde” nämns överhuvudtaget inte i detta dokument!
3. När EU-kommissionen sedan så småningom accepterade Svks´s förslag den 14 april 2010 fanns där också en bindande tid med i villkoren. Citat:
”The Decision makes the commitments binding for 10 years from the notification.”
Den tiden har med god marginal passerats!
4. Artikeln säger slutligen att ett alternativ kunde var att göra som Tyskland. Och får det att låta lite misstänkt.
Men varför inte göra som Belgien, Bulgarien, Cypern, Estland, Finland, Frankrike, Grekland, Irland, Italien, Kroatien, Lettland, Litauen, Luxemburg, Malta, Nederländerna, Polen, Portugal, Rumänien, Slovakien, Slovenien, Spanien, Sverige, Tjeckien, Tyskland, Ungern och Österrike som samtliga har ett och samma elpris inom sitt eget territorium!
Det är Sverige som är avvikande.
SvaraLars-Göran Johansson@Lars-Göran Johansson
23 december, 2025: 5:54 f mError: Sverige skall naturligtvis inte finnas med i uppräkningen i näst sista stycket!
SvaraDietmar Gleich@Lars-Göran Johansson
23 december, 2025: 11:17 f mBorde vara enkelt att förstå. Det är bara Sverige, Tyskland och Italien som är geografiskt stora länder med stark geografisk obalans i elsystemet. Frankrike och Spanien är också stora, men med mindre problem, men kanske kommer Spanien ikapp problemländerna. Finland har behållit och till och med byggt ut stabil kraftproduktion nära befolkningscentra. Sverige och Italien är uppdelat i många elprisområden. Tyskland betalar dyrt för sin vägran att låta priserna spegla den verkliga marknadssituationen. Spanien kanske kommer att göra det snart, om de inte klarar att behålla kärnkraften. Inom de mindre länderna är det mycket billigare att bygga bort flaskhalsar på grund av korta avstånd från en landsända till en annan landsända. Det går helt enkelt åt mycket mindre ledning.
SvaraDet är beklämmande att många vill att Sverige ska bli lika dysfunktionellt som Tyskland.
Lars-Göran Johansson@Dietmar Gleich
25 december, 2025: 1:35 e mUngefär lika logiskt som att säga att ett kg socker borde kosta 4 gånger så mycket i norra Sverige som i södra Sverige. Det är ju en väldigt stor obalans på var socker produceras i Sverige. Men nu går det ju att till ett hyfsat pris transportera socker från t ex södra Sverige till norra Sverige så i den mån det ens är någon skillnad i pris på socker i norra Sverige och södra Sverige så är den minimal.
Och så skall det naturligtvis vara.
På samma vis är det de facto inga problem med att transportera tillräckligt med el till södra Sverige. Ja, ledningarna räcker t o m till att exportera el söderut till andra sidan Östersjön ytterligare ungefär lika mycket till som SE4 förbrukar.
Men ledningarna kostar ju pengar. Ja visst gör de det, men det tar också Svk betalt för. Svk´s högspänningstariffer är högre ju längre elen behöver transporteras. Och det är helt OK.
Men flaskhalsinkomsterna är något som sedan tillkommer utöver högspänningstarifferna. Och är baserad på en separat budgivning i små konstgjorda marknader via datorprogrammet Euphemias algoritmer.
Finns det någon annan vara än just el som prissätts på samma sätt via intern budgivning i små konstgjorda marknader inom ett och samma land?
Det normala är ju att all budgivning sker på internationell basis. T ex är råoljepriset ganska likvärdigt över hela klotet.
PS: I Italien tillämpas ett prisutjämningssystem så där betalar ändå elkunderna samma elpris oberoende av var i Italien som de bor.
SvaraDietmar Gleich@Lars-Göran Johansson
26 december, 2025: 11:01 f mSocker och råolja är relativt billiga att transportera i förhållande till sitt marknadsvärde. Dessutom kan dessa produkter lagras till en låg kostnad. El är däremot förhållandevis dyrt att transportera och extremt dyrt att lagra. Det är därför det finns ett enhetligt världsmarknadspris för guld, silver och koppar. Prisnivån på olja skiljer sig något mellan kontinenter, medan gaspriset varierar ännu mer (fossilgas är också dyrt att transportera och lagra). Elpriset varierar följaktligen kraftigt i både tid och rum.
SvaraSockerpriset skiljer sig faktiskt mellan glesbygd och städer på grund av distributionskostnader; det saknas ofta stormarknader i glesbygden och konkurrens från aktörer som Lidl lyser med sin frånvaro.
Huruvida överföringskapaciteten för el är tillräcklig eller inte förändras från sekund till sekund, beroende på utbud och efterfrågan. Om överföringskapaciteten mellan norra och södra Sverige vore tillräcklig vid alla tidpunkter skulle inga prisdifferenser uppstå. Det naturliga för elmarknaden vore nodal prissättning, det vill säga att varje transformatorstation utgör en egen priszon. Att via lagstiftning tvinga fram samma pris i hela länder, delar av länder eller hela kommuner (vad gäller elnätsavgifter) är däremot konstlat.
Om man på konstgjord väg skulle tvinga in hela Sverige i en enda priszon, skulle elpriset i nuvarande SE4 kanske sjunka en aning, i SE3 förbli ungefär detsamma, medan det skulle öka kraftigt i SE2 och SE1. De stora vinnarna skulle vara ägarna av vattenkraft i Norrland, som skulle bli extremt förmögna, samt vindkraftsägare som skulle slippa konkurs. Svenska kraftnät skulle samtidigt tappa en stor del av sina flaskhalsintäkter, vilket skulle tvinga dem att antingen avbryta nätutbyggnaden eller höja nätavgifterna kraftigt.
Att slå ihop elpriszonerna i Sverige skulle vara det näst dummaste beslutet i svensk energihistoria, näst efter tvångsnedläggningen av sex kärnkraftsreaktorer.
Dessutom: Vad är egentligen problemet med att elen är billigare i norra Sverige? Oavsett vad man gör – förutom att äntligen slopa elskatten – kommer elen i södra Sverige inte att bli billigare. Det är kostsamt att bygga ut såväl överföringskapacitet som ny elproduktion. Det är väl positivt att åtminstone en del av Sverige kan konkurrera om etableringar av energiintensiv industri?
Lars-Göran Johansson@Dietmar Gleich
27 december, 2025: 10:51 f mDu frågar vad det egentligen är för problem med att elen är billigare i norra Sverige än i södra Sverige.
Ett svar kan man läsa i ett dagsaktuellt debattinlägg från Företagarna i södra Sverige.
https://www.nsk.se/debatt/elomradena-krossar-konkurrenskraften/
De är inte direkt glada!
SvaraLars-Göran Johansson@Lars-Göran Johansson
28 december, 2025: 2:16 e mSorry, men Norra Skåne verkar av någon anledning ha plockat bort det här debattinlägget. Det finns fortfarande i deras E-tidning för 27/12 men jag antar att du inte kan logga in där.
Men samma debattartikel ligger även på några andra ställen. Bl a här:
https://www.barometern.se/debatt/elomradena-krossar-konkurrenskraften-i-sodra-sverige/
Svaraoch här
https://www.mariestadstidningen.se/2025/12/03/elomradena-krossar-konkurrenskraften-i-sodra-sverige-78b91/?fbclid=IwY2xjawO-GGpleHRuA2FlbQIxMABicmlkETB1RGltNUhOT2lublNmNnZ1c3J0YwZhcHBfaWQQMjIyMDM5MTc4ODIwMDg5MgABHoeE-sLmcZ7ZpTPlo9JCr8DojeQNjy7yYX-8jtxZEOLOCyhb0yxszrxcFOzx_aem_JGo9t1pqqaFcQWCIQICzIA
Dietmar Gleich@Lars-Göran Johansson
28 december, 2025: 4:48 e mNu ligger artikeln bakom tidningen Norra Skånes betalvägg. Men det är självklart att människor i södra Sverige inte är glada över situationen. De borde ha protesterat på riktigt innan man ställde till med problemet genom att tvinga fram nedläggningen av nästan 4 GW väderoberoende effekt. Det borde vara en självklarhet att massiv kapitalförstöring inte förblir utan följder.
SvaraNu är förstörelsen fullbordad och konsekvensen oundviklig. Man kan bara välja mellan höga elpriser i södra Sverige eller höga elpriser i hela Sverige. Det finns ingen möjlighet att ha låga elpriser i hela landet. Elprisområdena är inte grunden till problemet; de är en del av försöken att mildra konsekvenserna av det.
Att tvångsavveckla stora delar av södra Sveriges kärnkraft tillhör utan tvekan de mest korkade besluten i Sveriges nutidshistoria. Att slå ihop elprisområdena och konstlat tvinga Skånes höga elpriser på hela Sverige skulle bara spä på idiotin. Kan någon förklara vad Skånes näringsliv skulle ha för nytta av att göda Norrlands vattenkrafts- och vindkraftsägare?
Det enda sättet som verkligen skulle gynna södra Sveriges (ej elintensiva) näringsliv och privata elkonsumenter vore att (nästan) slopa elskatten. Så varför inte kämpa för det i stället för att propagera för att göra Sveriges elmarknad ännu mer dysfunktionell?
För övrigt anser jag att nodprissättning bör vara obligatoriskt i hela EU.
Lars-Göran Johansson@Dietmar Gleich
30 december, 2025: 10:04 f mSer du verkligen inga problem med att att ha ett system som medvetet gynnar det ena, men inte det andra, av två svenska företag som tillverkar samma produkter och konkurrerar på samma marknad?
T ex Polarbröd i SE1 jämfört med Pågens i SE4. Bakugnar är ju ganska så elintensiva.
Eller Hylte pappersbruk som tvingades att varsla 60 anställda för att deras elkostnader blev ca 200 miljoner kr högre än motsvarande konkurrenters i norra Sverige?
Borde det inte råda konkurrensneutralitet mellan olika företag inom ett och samma land? I detta fallet inom Sverige.
SvaraBengt J. Olsson@Lars-Göran Johansson
27 december, 2025: 12:14 e mBara en detalj, det är ett missförstånd att EUPHEMIA försöker maximera flaskhalsavgifter. Rent algoritmiskt är det Konsumentnytta (U), dvs vad kunden är beredd att betala, minus Producentkostnad (C) för att producera elen som maximeras. Alltså welfare W = max(U-C). Flaskhalsintäkter förekommer inte i objektivet för maximeringen. Däremot uppstår flaskhalsavgifter för att U – C blir större om vissa zoner producerar mer (exporterar) eller mindre (importerar), än vad motsvarande konsumtion är i zonen.
När max(U-C) har bestämts kan man, ex post, dela upp den i konsumentöverskott + producentöverskott + flaskhalsintäkter, men de senare är en konsekvens (pga restriktioner i nätet) av nyttomaximeringen, inte en bidragande orsak till den.
Hela denna modell bygger på vedertagna marknadsekonomiska principer, och i princip alla avvikelser från modellen betyder någon form av reglering av priserna i förhållande till pris bestämt av tillgång och efterfrågan. (För att få ännu mer "marknadsbaserad" prissättning skulle man iofs behöva gå från zon till nodprissättning, som man gör i USA, då zoner "slår ihop" en manssa noder och på så sätt reglerar priset till samma över dessa noder).
Blev lite akademiskt, men kan vara bra att veta…
SvaraLars-Göran Johansson@Bengt J. Olsson
28 december, 2025: 2:01 e mDu kan säkert hur Euphemia fungerar bättre än jag. Men så här står det i alla fall på sid 5 (och några ställen till) av: https://www.nordpoolgroup.com/globalassets/download-center/single-day-ahead-coupling/euphemia-public-description.pdf
”……… such that:
• The economic surplus (consumer surplus + producer surplus + congestion rent across the regions) generated by the executed orders is maximal.”
Och visst är väl ”congestion rent” detsamma som flaskhalsinkomster?
SvaraBengt J. Olsson@Lars-Göran Johansson
29 december, 2025: 8:46 f mMan ska nog tolka det som står som att clearingen av köp och säljordrar (genom maximering av U-C) medför att summan CS + PS + CR blir maximal. Jag har försökt göra en beskrivning av detta här:
https://www.linkedin.com/posts/beos_welfare-maximization-and-flow-based-electricity-activity-7411307564073861121–4DX
SvaraLars-Göran Johansson@Bengt J. Olsson
30 december, 2025: 9:46 f mImponerande teoriarbete!
Men till slut så hamnar man ändå i den praktiska verkligheten. Och den kan t ex se ut så här:
Snittet från SE3 till SE4 har en kapacitet på 6200 MW och är inte någon fysisk begränsning. Kapacitetsmarginalen är god, ca 30 %.
Så den el som produceras på annat håll i Sverige har inte svårare att ta sig till SE4 än till SE3. Man kan t o m exportera nästan lika mycket el söderut från SE4 som SE4 själv förbrukar.
Men eftersom Sverige nu har valt att dela in sitt land i olika interna elområden så leder alltså den här ekonomiska optimeringen till att elkunderna i SE4, pga elexporten ut från SE4, tvingas att betala storleksordningen 5 miljarder kr extra per år för sin el jämfört med elkunderna i SE3.
Här stämmer uppenbarligen inte kartan (den ekonomiska optimeringen) och den krassa verkligheten överens. Då borde man, dvs våra bestämmande politiker, låta verkligheten styra!
SvaraOch åtminstone slå ihop SE4 med SE3.
mats nilsson
22 december, 2025: 10:06 f mBra men Svk har redan meddelat att de inte kommer att ge förslag på nya elområden. "det ingår inte i uppdraget"…
SvaraPatrick@mats nilsson
31 december, 2025: 1:56 e mVarför har Svk överhuvudtaget börja utreda, om man redan från början bestämt sig för att det inte ska utredas? Slår man inte knut på sig själv då?
Svara