Nya tider för gamla gasturbiner

Nya tider för gamla gasturbiner

Svenska kraftnäts dotterbolag Svensk Kraftreserv vill bli mer aktivt på reservmarknaden med fler nätrelaterade tjänster.
– Vi som jobbar med gasturbiner ser ett stort behov av deras funktioner och teknologi i ett elsystem med ökande intermittent elproduktion och allt mer kraftelektronik inkopplad. Som koncept är gasturbiner idag mycket underskattat, säger Jonatan Hellborg på Svensk Kraftreserv.

För ett par, tre år sedan började man på Svenska kraftnät se behovet av att positionera sina gasturbiner tydligare inför den framväxande nya marknadssituationen runt reservkraft. Det tiotalet gasturbiner som sedan flera decennier har använts i kraftsystemets störningsreserv hade hittills ägts av dotterbolaget Svenska kraftnät Gasturbiner AB. Ett steg längs den nya vägen var att våren 2023 byta bolagets namn till Svensk Kraftreserv AB.

Enligt Svenska kraftnät skulle namnbytet signalera en ”tydligare självständighet gentemot ägaren” (pdf). Det nya namnet skulle också indikera att bolaget fortsättningsvis också skulle kunna utvidga sin portfölj med fler och andra typer av tjänster och förmågor än att enbart vara kraftsystemet sista reserv när elproduktion oplanerat faller bort.

Fler nätrelaterade tjänster
Borttagandet av ordet gasturbiner från bolagsnamnet var en signal om att dotterbolaget framöver ska kunna agera friare på marknaderna för ”nätrelaterade tjänster,” som Svenska kraftnät formulerar sig i det nya ägardirektivet. Svensk Kraftreserv ska ha möjligheten att framöver kunna utveckla produkter och tjänster som varken begränsas till gasturbiner eller enbart stödtjänster.

– Vi jobbar för att bli mer självständiga även inom andra områden. Det är vår övertygelse att Svensk Kraftreserv framöver kommer att kunna ta en mer aktiv roll i elsystemet, säger Fredrik Hermann, vd på Svensk Kraftreserv.

Kan ge gasturbiner ny energi
En öppnare och mer flexibel strategi kan säkra användningen av de gamla gasturbinerna även på lång sikt. Det är långtifrån hugget i sten vilken roll och position Svensk Kraftreserv ska ha vad gäller marknadsplacering och teknikinnehav framöver, och till exempel kan batterier och gasturbiner vara en oslagbar kombination. En batterianläggning kan öka förmågan att pendla mellan olika elmarknader, som exempelvis reservkraftens huvudmarknad mFRR och de snabbare stödtjänsterna.

– Generellt är batterier en stor möjliggörare på marknaden för stödtjänster, och i synnerhet får man stora synergier och miljövinster i kombination med gasturbiner. Vi har däremot i dagsläget inga konkreta planer på inköp av batterier, säger Jonatan Hellborg, marknadsansvarig på Svensk Kraftreserv.

Den seglivade marknadsmyten
Ökad självständighet från Svenska kraftnät innebär emellertid inte att Svensk kraftreservs gasturbiner kommer delta oftare på den dagliga elmarknaden där det sedan länge finns ett ökande behov för planerbar baskraft. Det handlar både om pengar och teknik.

Då spotpriset alltid sätts av den sista och dyraste leveransen så hade elpriset blivit flera kronor per kilowatt under den timme gasturbinerna vore avropade, påpekar Jonatan Hellborg. Som Second Opinion också tidigare har beskrivit står många gasturbiner inför betydande utmaningar att inom dagens marknadsreglering hitta sin plats i kraftsystemet.

Flygderivat i framtiden
På frågan hur länge Svenska kraftnät kan tillåta sig att vara ägare till en åldrande flotta av särpräglade flygderivat som kräver ökande reinvesteringar och underhåll blir svaret att frågan egentligen är felställd. Flygderivaten har inget bäst före-datum så länge underhållet sköts och gasturbinerna inte används till saker de inte är ämnade för.

– För våra flygderivat ser vi ingen problematik med service på lång sikt, säger Fredrik Hermann, med brasklappen att man pratar om rätt elmarknad.

Hör hemma på reservmarknaden
Svensk Kraftreservs gasturbiner spelar i en egen division, anpassade för att köra några få timmar per år. En uppgradering till nytt körmönster med mycket upp och ner-körningar enligt spotmarknadens behov hade resulterat i mycket slitage, krävt grundligare renoveringar och ökat underhållskostnaderna betydligt.

Flygderivatens körsätt på reservmarkaden kräver mindre service. Deras återkommande starter sliter inte lika mycket på materialet. Enligt Fredrik Hermann är de gamla gasturbinerna mer kostnadseffektiva än motsvarande nya industrigasturbiner under samma körsätt med begränsande starter och timmar. Mätt i omräknad jämförbar drifttid kommer en enaxlig industriturbin snabbare fram till stora underhållsåtgärder än ett flygderivat.

En ägarfråga
Med allt mer reservkraft utlagd på mFRR-marknaden kan Svenska kraftnäts behov för att själv äga produktionsanläggningar bli betydligt mindre på längre sikt. Kommer då Svensk Kraftreservs ökande självständighet att resultera i en avknoppning från moderbolaget?

Det finns det idag inget svar på, åtminstone inte hos Svensk Kraftreserv. Det är istället en ägarfråga som kanske mognar efter att regeringen våren 2025 har mottagit pågående elmarknadsutredning.

Kan gasturbiner försvinna?
Vad som kommer att hända den dagen störningsreservens gasturbiner enbart har FRR-marknadens handelsplats att förhålla sig till är också en svårbesvarad fråga. En given förutsättning är at det måste finnas köpare som ser nyttan av en snabb och tillfällig resurs, påpekar Jonatan Hellborg.

Om de systemansvariga operatörerna enbart kommer att köpa reserver och effekt som vilken marknadsprodukt som helst så kan gasturbinerna förlora i konkurrensen gentemot andra aktörers mer kostnadseffektiva lösningar. Då försvinner kanske en viktig systemdimension som inte är lika lätt att placera på en kortsiktig marknad, menar Jonatan Hellborg.

– Vi som jobbar med gasturbiner ser ett stort behov av deras funktioner och teknologi i ett elsystem med ökande intermittent elproduktion och allt mer kraftelektronik inkopplad. Som koncept är gasturbiner idag mycket underskattat, säger Jonatan Hellborg.

Bron mot framtiden
– De svenska gasturbinerna, som har verkat i reserven, har haft en relativt osynlig vardag men har spelat en avgörande roll i två betydande epoker. För det första har de stöttat aktörerna på den reglerade marknaden, och för det andra har de varit en viktig resurs för Svenska kraftnät i övergången till förnybar energi, säger Fredrik Hermann.

– Nu ser vi fram emot en ny och viktig tid, där gasturbinerna kan bli centrala i elektrifieringen av samhället. De fungerar som en bro innan elnätet är fullt utbyggt, vilket möjliggör kopplingen mellan inlåst produktion och inlåst konsumtion, säger Fredrik Hermann.

 

Av Morten Valestrand
Second Opinions skribent
Profil Second Opinion drivs på uppdrag av Energiföretagen Sverige. Läs mer

Vid publicering av en kommentar gäller följande regler:

– vi vill att alla som kommenterar ska vara identifierbara personer och vi vill därför för- och efternamn anges av den som kommenterar

– vi vill att diskussionen på Second Opinion ska hålla en god och respektfull ton och publicerar inte kränkande omdömen om enskilda personer.

Second Opinion förbehåller sig rätten att radera texter som bryter mot våra villkor och regler.

Kommentera

Obligatoriska fält är markerade med *

Prenumerera på artiklar


Boken om Sveriges gasberoende

Läs boken om vad Sverige använder energigas till och hur sårbar den svenska gasförsörjningen är.

Boken om Sveriges elsystem

Det svenska elsystemet går i otakt med omvärlden och marginalerna krymper. I ett läge där vi behöver allt högre överföringskapacitet i elsystemet har denna i stället krympt och elpriserna har skjutit i höjden. I den här boken beskriver tre initierade ingenjörer hur trenden kan vändas.

Senaste artiklarna

Skriv på Second Opinion

Alla är välkomna att skriva på Second Opinion. Vi publicerar dels artiklar som fördjupar kunskaper om energifrågor dels aktuella debattartiklar.
Skicka in din text
Vara-amnen

Ur arkivet