Gasturbiner kan vara en lösning för effektbrist i närtid, menar Christofer Åslund på Göteborg Energi. Utan nya marknader kommer dock befintliga gasturbiner att endast vid mycket höga elpriser leverera spetslast medan nya inte kan byggas alls. Rya kraftvärmeverks gasturbiner är idag en underutnyttjad resurs.

– Elen från en gasturbin kostar uppåt ett par kronor per kilowattimme, säger Christofer Åslund.

Rya kraftvärmeverks tre fjärrvärmekopplade gasturbiner används numera huvudsakligen för spetslastproduktion när värmebehovet är högt vid kalla vintrar. Framöver lär de dyra drifttimmarna bli ännu färre efter att Göteborg Energis nya bioångpanna har startats upp 2026.

Man kan då erbjuda förnybar fjärrvärme baserad på billigare bränslen som flis och grot. Den nya värmepannan producerar också ånga till den befintliga ångturbinen som fortfarande ska producera el, men med betydligt mindre effekt.

Underskatta inte spetslast
Man ska dock inte undervärdera spetslastproduktion som systemstöd i prekära situationer, menar Christofer Åslund, Senior Advisor inom elproduktion på Göteborg Energi. Gasturbiner för spetslast (även kallad topplast) kan mycket väl vara lösningen på situationer med effektbrist som eventuellt kan uppstå.

– Värdet av att kunna stötta elsystemet med stödtjänster vid brist eller störningar ökar. Den driftsituation vi kan se komma de närmaste åren rör sig om kampanjkörningar när det finns behov, oftast under kalla vinterdagar. Övrig tid kommer gasturbinerna att stå outnyttjade, säger Christofer Åslund.

Viktig nytta för elsystemet
Det har länge pratats om gasturbiners nytta för elsystemet. I Västsverige ligger mer planerbar el högst på både regionens och industrins önskelista. Regeringens bedömning är att gasturbiner har ”en viktig funktion” att fylla till dess att ”el från kärnkraft är på plats”. I Energipolitikens långsiktiga inriktning presenterad i mars 2024 (pdf) skriver regeringen att gasturbiner kan ”tas i drift snabbt, är driftsmässiga planerbara och kan placeras där de gör störst nytta för elsystemet”.

Ju närmare man kommer elmarknaden desto mer komplex blir dock frågan. Som strateg på koncernnivå ser Christofer Åslund både möjligheter och fallgropar med hur gasturbiners potential kan tillvaratas. En stor utmaning är att priset på den el som produceras ligger högt över elmarknadspriset.

Räcker inte med elbehov
Så om gasturbiners elproduktion enbart ska finansieras av intäkter från elmarknaden så blir det ren förlust, menar Christofer Åslund. Man kan därför inte bygga gasturbiner varsomhelst och tro att affären går hem bara för att det finns ett effektbehov i elnätet, rättare sagt effektbehov hos elkunderna. Det samma gäller färdigbyggda men underutnyttjade gasturbiner.

– Om gasturbiner ska avhjälpa effektbrist så kan de inte köras på elmarknadens ordinarie signaler, på den typen timpriser vi normalt ser på elbörsen, säger Christofer Åslund.

Marknaden kan inte betala
– Elen från en gasturbin kostar uppåt ett par kronor per kilowattimme och om produktionen då ska vara lönsam så måste elpriset vara jämförbart lika högt. Det är sällan vi har så höga elpriser på elmarknaden som då kan betala en gasturbins elproduktion, säger Christofer Åslund.

Gasturbiners höga produktionskostnad beror delvis på bränslepriset men också den tekniska utmaningen att en gasturbin endast har cirka 40 procents energieffektivitet. Det gäller alla typer av bränslen, gas som olja. Det betyder att 60 procent av bränslet försvinner ut i det blå som spillvärme.

Därför krävs fjärrvärme
Utan värmeåtervinning blir gasturbiner svåra att hålla i drift. Därför används överskottsvärmen till att koka vatten vars ånga skickas till ångturbinen. Resten av den termiska energin växlas vidare till fjärrvärme så som de stora gaskombikraftverken fungerar, exempelvis Rya kraftvärmeverk och Öresundsverket. Då blir totalverkningsgraden hög och kostanden lägre.

Det var också främst som värmeproducent Rya kraftvärmeverk invigdes 2006, som ett komplement till Renovas energiåtervinning och det gamla gas- och oljeeldade Rosenlundsverket. Då blev också elproduktionen en viktig aspekt då gasturbinerna möjliggör ö-drift för 30 procent av Göteborgs behov.

Christofer Åslund

Lönsamheten ligger i hur väl intäkterna från el och värme tillsammans kan bära kostnaderna för investeringar och dyr elproduktion. När gasturbinerna kör för värmebehovet ger elproduktionen en intäkt som kan tillgodoräknas fjärrvärmeaffären. Kombinationen fjärrvärme och gasturbiner är alltså bra ur systemperspektiv och för driftens ekonomi.

Svårt att bygga nytt
Det dämpar emellertid inte utmaningen för nya gasturbiner, som mycket av energidebatten kring planerbar elproduktion i närtid handlar om. Fjärrvärmekopplade gasturbiner tenderar att höja investerarnas tröskel.

– Med gaskombicykel för fjärrvärmeanslutning blir investeringskostnaden betydligt högre. Det behövs många drifttimmar om det ska löna sig att bygga fjärrvärmeåtervinning, vilket blir utmanande om bränslet samtidigt är dyrt, även om där redan finns ett fjärrvärmenät, säger Christofer Åslund.

Gasturbiner blir då ointressant för både energibranschen, industrin och andra aktörer. Därför kommer gasturbiner med fjärrvärmeanslutning sannolikt inte att byggas inom överskådlig tid, tror Christofer Åslund. I Göteborg prioriteras planer på nya gasturbiner om behovet av planerbar elproduktion överstiger kapaciteten hos befintlig kraftvärme och leveranssäkerheten behöver stärkas.

Upphandlas av Svenska kraftnät
Framöver får de istället bidra med spetslast och reservkraft vid behov. Rya kraftvärmeverks gasturbiner har idag upphandlats av Svenska kraftnät för tjänsten Mothandel och omdirigering, ett avtal som sträcker sig 2025 ut med option om ett års förlängning. Det ger åtminstone en viss intäkt på plussidan. Gasturbinerna kan då avropas om det till exempel uppstår ett behov av ökad överföringskapacitet i transmissionsnätet eller som reserv vid arbeten i nätet, menar Christofer Åslund. Under de kallaste dagarna är värmeproduktionen i fokus.

– Förra säsongen hade vi två längre avropningar för elsystemet, en i september någon vecka och sedan ett behov i april. Under vintern fanns också två längre körperioder men det var för värmesystemets behov, säger Christofer Åslund.

Potential kräver incitament
I Göteborg har de tre Siemens SGT-800 på 45 elektriska MW per turbin stor potential till mer elproduktion, till och med förnybar då också gasturbinerna går över till biobränsle. Tillsammans med efterföljande ångturbin blir totaleffekten uppåt 250 MWe.

– Efterfrågan finns men det behövs också intäkter. Vi sitter med en underutnyttjad resurs som med rätt förutsättningar kan skapa stora värden men då måste det finnas en marknad för de funktioner som gasturbiner kan erbjuda, säger Christofer Åslund.

Öppna fler marknader
Generellt sett behöver gasturbiner nya marknader med fler upphandlade tjänster. Det gäller både om nya ska kunna byggas eller om befintliga ska ha möjlighet att använda hela sin kapacitet. Den bollen ligger dock hos myndigheterna, Svenska kraftnät och regeringen.

– Om ingen är villig att betala för det gasturbiner kan leverera så vågar ingen göra en investering. Därför måste det finnas tillgång till andra elmarknader än spotmarknaden, exempelvis en kapacitetsmarknad eller upphandlade tjänster som kan ersätta elproduktionen ekonomiskt i bristsituationer, säger Christofer Åslund.