Många vindkraftsbolag har haft ett kämpigt halvår – jättar som Ørsted och Siemens Energy har båda nyligen annonserat mångmiljardförluster. I Danmark ställs nu frågor om pensionsfondernas investeringar i vindkraften. Energiprofessorn Brian Vad Mathiesen varnar för att den europeiska vindkraftsindustrin står på vacklande grund och tycker sig se två ”bomber” som riskerar att ”förflytta de tektoniska plattorna ”under energisektorn.
Brian Vad Mathiesen, professor i hållbar energiplanering vid Aalborgs universitet, var i fjol den mest uppmärksammade forskaren i Danmark, citerad 2 183 gånger i media. Framför allt var hans synpunkter efterfrågade som följd av den försörjningssäkerhetskris som hör ihop med Rysslands anfallskrig i Ukraina.
Nu varnar han för den utveckling som skakar om i varje fall delar av vindkraftsbranschen.
Ett svenskt exempel på en kalkyl som inte gått efter plan var Vattenfalls besked i somras att dra sig ur det brittiska havsvindkraftsprojektet Norfolk Boreas och göra en nedskrivning på 5,5 miljarder kronor. Vd:n Anna Borg förklarade att kostnaderna hade stigit med 40 procent. I Danmark hade regeringen strax innan meddelat att den politiskt högprofilerade energiön i Nordsjön lagts på is, på grund av kostnader som dragit i väg långt utöver vad man politiskt kommit överens om.
Ett annat danskt krisexempel är energijätten Ørsted, med danska staten som majoritetsägare, som i slutet av augusti meddelade om nedskrivningar på motsvarande 25 miljarder svenska kronor relaterat till amerikanska havsvindkraftsprojekt. Något som visade sig vara bara en början. Två månader senare, den 1 november, förklaras att nedskrivningen blir på 44 miljarder med reservationen att ytterligare 12-17 miljarder kan komma att behöva bokföras som förlust som följd av omförhandlingar av leverantörsavtalen.
Alltså nedskrivningar i storleksordningen 60 miljarder i svenska kronor under ett enda år. På drygt två månader har Ørsteds börskurs rasat 55 procent, och från toppnoteringen 80 procent. Ørsteds styrelseordförande gick efter det senaste nedskrivningsbeskedet ut med förklaringen att bolaget befinner sig ”i en extremt krävande situation” på grund av stigande räntor och pressade leverantörskedjor. Analytiker och investerare talar om förtroendekris och spekulerar om behov av nyemissioner.
Ørsteds förluster härrör framför allt från de projekt Ocean Wind 1 och 2 på sammanlagt 2 250 MW som bolaget dragit sig ur utanför New Jersey. Delstatens guvernör Phil Murphy har instruerat sin administration att med stöd i juridiken vidta alla nödvändiga steg för att säkerställa att Ørsted till fullo och ögonblickligen fullföljer alla sina förpliktelser.
För den tyska energijätten Siemens Energy verkar läget inte stort bättre, i hög grad relaterat till kvalitetsproblem hos dotterbolaget Siemens Gamesa. Nyligen meddelades om ett förväntat underskott i årsräkenskaperna på motsvarande 53 miljarder svenska kronor, samtidigt som bolaget förde intensiva förhandlingar med den tyska förbundsregeringen om statsgarantier motsvarande 175 miljarder kronor. Ännu i maj i år rekommenderade analytikerkollektivet nästan enhälligt köp av Siemens Energy-aktien – sedan dess har aktiekursen rasat med 70 procent.
Siemens är inget udda exempel. Die Welt visar i en genomgång av de tolv största tyska företagen inom grön energi, inte bara vindkraftsbolagen, att alla redovisar katastrofala siffror. Baserat på börsvärdena nyligen har bolagens aktiekurser från toppnivåerna på 580 miljarder rasat till 217 miljarder, omräknat till svenska kronor – nedgångarna för bolagen varierar mellan 24 och 94 procent.
”Inte bara för de tyska konsumenterna har den gröna energiomställningen än så länge visat sig ytterst kostsam. Förutom i Danmark kostar elen ingenstans så mycket som här i landet. Inte heller för investerare har den gröna transformationen varit någon god affär. Alla de tyska börsnoterade företag som är aktörer inom Energiewende har under de senaste åren från sina högstanivåer på börsen förintat över 30 miljarder euro [360 miljarder svenska kronor]”, sammanfattar tidningens ledande ekonomiredaktör Holger Zschäpitz.
En betydande scenförändring är att också pensionsfonderna nu börjat dra öronen åt sig vad gäller gröna energiprojekt. Den danska tankesmedjan Axcelfuture kommer i en ny analys till slutsatsen att kostnaderna för gröna projekt har stigit så markant, att den förväntade vinsten från en sol- eller vindkraftspark är borta – ”i motsats till klimatministeriets bedömning att projekten kan bära sina egna kostnader”.
”Det finns helt klart utmaningar med långsamma tillståndsprocesser och bristande lokal uppbackning, men mycket tyder på att det största problemet nu är att ekonomin helt enkelt inte är särskilt god. Det är alltför riskabelt att ställa upp solceller och vindmöllor”, säger Axcelfutures direktör Joachim Sperling.
Samma slutsats uttrycker Tom Vile Jensen, direktör i de danska pensionsföretagens branschorganisation F&P, i en intervju för Energiwatch; ”Generellt råder för närvarande extra stor försiktighet i fråga om vindkraftsinvesteringar. Osäkerheterna är mycket stora, och de har dykt upp mycket snabbt”, säger han.
Syskonmediet Finanswatch visar i en genomgång att de danska pensionsbolagen har betraktat Ørsted som en ryggrad i sina portföljer: ”Det har varit naturligt för pensionskassorna att investera i Ørsteds aktier [—] som har haft en bra berättelse om den gröna omställningen och som setts som en aktie som kunnat ge en relativt stabil avkastning”, kommenterar Nordnets investerare Per Hansen.
Sammantaget har de tio största danska pensionsbolagens Ørstedinnehav tappat ungefär 5,5 miljarder svenska kronor i värde (typiskt 60 procent) räknat på bolagens senast redovisade portföljer (vanligen den 30 juni).
Även den danska finanstillsynen har reagerat och nu vänt sig med frågor till pensionsbolagen om deras gröna investeringar, som enligt bolagen själva ligger på nivån 380 miljarder, omräknat i svenska kronor. Därav omkring 110 miljarder i energiinfrastruktur som vindkraft. I hög grad står investerarna här själva för värdesättningen av investeringsobjekten i motsats till börsnoterade tillgångar, där priset sätts av marknaden.
Redan 2021 uppmanade Finanstilsynet pensionsbolagen att inte låta sig bländas av det samhällsansvar som sektorn gärna stoltserar med genom de gröna investeringarna. Tillsynens vicedirektör Carsten Brogaard kommenterade då att Finanstilsynets kärnuppgift var ”att utöva tillsyn över att pensionsbolagen är robusta och tryggar bästa möjliga avkastning för kunderna. Vi förväntar oss att bolagen i högre grad skiljer mellan samhällsansvaret å ena sidan och riskstyrningen av bolagets och kundernas finansiella risker å den andra sidan.”
I en skriftlig kommentar för Energiwatch preciserar Carsten Brogaard nu: ”Det betyder i praktiken att medlen ska investeras så att man söker bästa möjliga avkastning.”
Mot den här bakgrunden framstår aktiviteterna inom EU-kommissionen för stödåtgärder till energiomställningen kanske som extra förståeliga, inte bara den nyligen lanserade European Wind Power Action Plan, utan också den förordning Net Zero Industry Act som syftar till ett kraftfullt europeiskt svar på de stora statsstöd till den gröna omställningen som USA och Kina tillhandahåller, var och en på sitt sätt.
Därmed åter till Brian Vad Mathiesen. För Energiwatch beskriver han det lukrativa stödet till grön energi i USA – genom Inflation Reduction ACT (IRA), som räknat i svenska kronor omfattar närmare 4 000 miljarder kronor – så att det ”förändrar de tektoniska plattorna” under energisektorn.
Med de många osäkra faktorerna inom vindkraftsindustrin har en punkt nåtts där den europeiska industrin står på osäker mark jämfört med övriga världen: ”Man har smugit in en bomb på den globala gröna marknaden som fullkomligt bryter med traditionen hur stora subventioner man kan föra in i denna del av industrin”, säger Brian Vad Mathiesen.
Han varnar dessutom för en annan bomb vid horisonten, nämligen frågan var de framtida havsvindkraftsparkerna ska byggas – och hur de ska sammankopplas. Dels för att kunna hantera utmaningarna i att få havsvindkraften att fungera systemmässigt, dels för de konflikter som riskerar uppstå om kostnaderna och hamnar på ett ställe och vinsterna på ett annat.
”Det kommer att vara nödvändigt att ha en masterplan för hur länderna runt Nordsjön och Östersjön samarbetar. Inte minst när det kommer till frågan var elen ska tas in i elnäten, eller tas om hand i form av vätgas”, säger Brian Vad Mathiesen.
22 Kommentarer
22 Kommentarer
Lennart Nilsson
8 november, 2023: 9:41 e mIntressant att vindkraften nu inte ens kan bära sig som ren kWh-inmatare till kraftsystemet.
Per Norbergs kommentar till intervjun med Erik Ek är talande:
”Men allt går att lösa för pengar men det är sällan man ser att alla kostnader är med. Och det är kostnaden i vägguttaget som är det intressanta – inte vad kostar att producera vind/sol i anslutnings-punkten.”
https://second-opinion.se/erik-ek-fysikens-lagar-kan-inte-simuleras-bort/#comment-183386
https://second-opinion.se/erik-ek-fysikens-lagar-kan-inte-simuleras-bort/
Det är den totala systemkostnaden som är intressant. Hur den kan minimeras/optimeras visade Sverige förtjänstfullt 1970-1985. Redan då blev svensk elförsörjning fossilfri,
Dansk och tysk elförsörjning är tydliga bevis på dyr systemkostnad och elsystem som aldrig kan bli fossilfria.
Tyvärr tycks Sverige vara på väg i samma riktning, baserat på ideologi istället för rationella överväganden och ingenjörsvetenskap.
SvaraBengt Hellman@Lennart Nilsson
13 november, 2023: 6:01 e mLennart, ditt påståenden om att elsystemen i Danmark och Tyskland aldrig kan bli fossilfria är rent trams. 1996 var 96 % av Danmarks elproduktion baserad på fossila bränslen. 2022 var de nere i 16 %. Om några år är det ingenting kvar. Det danska folketinget har beslutat om målet 100 procent förnybar energi i elsystemet år 2030. Danmark fyrdubblar nu sin elproduktion fram till 2030 genom stora satsningar på vind och sol. De kommer få mer el än de kan göra av med. De planerar därför för export av el och vätgas och räknar med att leverera upp till 20 % av Tysklands behov av vätgas.
SvaraAnna Sada@Bengt Hellman
14 november, 2023: 7:49 f mDanmark är ju ett rent absurt exempel att dra till med, eftersom det danska elsystemet knappast kan stå på egna ben. Rent elektriskt är Danmark till och med uppdelad i två separata delar. Dvs, det är inte ens ETT elsystem, utan TVÅ, där båda enskilt är helt beroende av stödtjänster och stabilitet ifrån Sverige å ena sidan och Tyskland å andra. Att man lokalt och på pappret kan vara ”självförsörjande” är inget annat än siffertrixande, om man låter externa parter stå för kostnaden för stabilitet och planerbarhet. Faktum är att i samma sekund som Sverige eller Tyskland slutar bidra med stödtjänsterna så kollapsar det danska elsystemet och Danmark återgår till 1800-talet.
SvaraBengt Hellmab@Anna Sada
14 november, 2023: 5:10 e mDanmark tillhör två olika synkronområden. Detta hindrar inte att Danmark är på väg att bli fossilfria där de gått från 96 % fossil elproduktion 1996 till 16 % 2022. Och ska ha ett fossilfritt elsystem till 2030. De har lyckats tack vare en storsatsning på vind och sol samt också i någon mån genom att ersätta kol med biobränslen. Danmark fyrdubblar nu sin elproduktion fram till 2030. De planerar därför för export av el och vätgas och räknar med att leverera upp till 20 % av Tysklands behov av vätgas. Genom att omvandla en del av elproduktionen till vätgas får de en flexibel elanvändning som kan regleras upp och ned och bidra till att balansera elnätet. De planerar också för sektorskoppling så att de kan göra värme och lagra när elen är billig. Idag hjälper Danmark Tyskland genom att sälja nedregleringstjänster när Tyskland behöver reglera ner. Ett starkt elsystem behöver en stark koppling till sina respektive synkronområden. Kopplingen till vattenkraften i Norge underlättar dessutom för Danmark att balansera sitt elsystem eftersom Danmark inte har någon egen vattenkraft.
SvaraRonny Eriksson
8 november, 2023: 12:33 e mIngen behöver i alla fall tvivla på var Svenolof Karlsson står i energidebatten. De problem som byggare av vindkraft drabbas av nu, delar man nog med allt annat byggande. Finansieringen är både osäker och dyr. När det gäller bostadsbyggande har mycket av aktiviteterna upphört, och många byggbolag blöder. I den mån vindkraftbolag fortsätter bygga, drabbas man fullt ut av den dåliga konjunkturen.
SvaraFredrik Bruno@Ronny Eriksson
14 november, 2023: 9:11 e mJämförelsen med bostadsbyggandet haltar lite. En hyresvärd – om han får uthyrt – debiterar lika mycket varje månad. Ägaren till ett vindkraftverk får sälja få kWh till högt pris när det inte blåser och drabbas av negativa energipriser när det blåser som 17.
SvaraFinns det inte (tillräckligt med) balanskraft, t.ex. i form av vattenkraft, så ä det svårt att avväga hur stor produktionsapparat man skall investera i i förhållande till den förväntade avsättningen. Ena dan producerar han för mycket och får låga priser och andra dan för lite, vilket medför andra problem. Bästa kraftbalanseringen får ”hen” väl från fossilkraft, typ gasturbiner, men då missar ”hen” poängen med t.ex. fossilfritt stål eller netto-noll.
Behovet av kraftbalansering börjar nu sjunka in hos klimatansvariga, men det är fortfarande mer vackra ord och förhoppningar än verkstad. Utbyggnaden av kraftbalanseringen måste hålla jämna steg med utbyggnaden av vindkraften, annars är vitsen med den som bortblåst.
Lis Hellström
7 november, 2023: 9:29 f mMåste man inte också ta upp konkurrensen med politiken runt kärnkraften? Dvs om nu vår regering vill göra allt för att kapa möjligheterna till att bygga ut vindkraften så blir det också svårt att planera för den
SvaraSom moderaternas valaffisch exempelvis, där de hade photoshopa bild som att havsbaserad vindkraft står på badstränderna bland badande turister!!
Sen koncentrerar de all sin kraft till att inbilla folket att man när som helst kan ha små effektiva kärnkraftverk till hands!
Klart är det också att om man skall vara beroende av hur varje kommun skall få bestämma själva om hur och var vindkraftverken skall placeras, så blir det heller inte lätt, då man måste åka runt på föreläsningsturne för att berätta hur gemensam el kan fungera. Vilket solcellerna i en gemenskap kan bidra med…
Ken Rundqvist
6 november, 2023: 11:27 e mJag har studerat vindkraften, finns nästan bara nackdelar med den:
Ineffektivt bara 25-30%, dvs dålig investering då ej kan utnyttjas.
SvaraMycket ojämn leverans.
När blåser överskott på el o dåligt betalt, när vindstilla högt pris men ingen el…
Ger mycket ojämna priser.
Väldigt dyrt, över 1 kr t land, 2 t havs
Ca 80 bidrag.
75-80% av vindelen går direkt utomlands, dvs vi subventionerar deras el…
Trots bidragen går de svenska Vindbolagen med 48% förlust i snitt.
Bidragsvindelen tränger undan investeringar i miljövänligare teknik.
Dålig elkvalitet: kan ej hålla frekvensen, dålig på o pusha ström mm.
Kräver massa ledningar, vi har ledningsbrist, tar lång tid o bygga.
Kräver lika mycket i dyr batterilagring eller reservkraft (CO2) = dubbelinvestering.
Vi betalar redan 20 miljarder/år för detta, dvs på bara 4 år räckt t ett nytt kärnkraftverk!!
Ger höga elpriser o flerdubblade överföringsavgifter.
Sänkta fastighetsvärden förstörd natur
Går åt jättemycket material o enorma ytor
Minst 5-10 ggr mer CO2
Mycket miljöfarligt, bla hormonstörande o cancerframkallande kemikalier…
Stör & dödar djur o människor t land o havs.
Bl a kommer människor kommer dö av luftföroreningar.
Mmm…
Bengt Hellman@Ken Rundqvist
7 november, 2023: 12:58 e mKen,
Svara1. Vindkraftverk är mycket effektiva. Det behövs bara ett torn och en turbin. Inget bränsle behövs, ingen ångpanna o.s.v. Vid kondenskraftverk som kärnkraftverk omvandlas 2/3 av energin till spillvärme som släpps ut i havet, bara en tredjedel blir el.
2. När vindkraft kombineras med annan elproduktion som t.ex vattenkraft har vi el hela tiden. Vattnet till vattenkraften räcker inte till utan de kör i genomsnitt på halv effekt.
3. Att elpriset rör sig upp och ned är en fördel för den som är flexibel och kan utnyttja el när den är billig och därmed sänka sina kostnader. Den som vill ha ett fast pris kan välja avtal med fast pris.
4. Vindkraft på land i bra lägen kostar i storleksordningen 30 öre/kWh. Havsbaserad vindkraft kostar drygt 50 öre/kWh.
5. Ny vindkraft som byggs efter 2021 byggs helt på marknadens villkor och får inga bidrag.
6. All el som produceras levereras till nätet lokalt. Om det blir export eller inte beror på om det finns överskott, på elpriserna och om det finns kapacitet i transmissionsnäten. Om elpriset är tillräckligt högt utomlands exporteras överskott. Elen från olika kraftverk i nätet blandas. Det som exporteras är en elmix.
7. Många vindkraftparker är relativt nya. Vartefter att byggkostnaderna betalas av ökar utrymmet för vinst.
8. Bidragsvindel bör du polisanmäla om du skulle hitta någon.
9. Det går bra att upprätthålla hög elkvalitet även med mycket vind och sol i elsystemet. I Danmark hade de förra året 60 % vind och sol i elsystemet och det hade el av kvalitet hela tiden. Teknik finns för att hantera detta.
10. Eldistribution kräver ledningar. Den stora kostnaden för eldistributionen är lokalnäten. Utan att nämnvärt bygga ut elnäten har vi kunnat ansluta stora mängder vindkraft. Men, när vi ska fördubbla elanvändningen för att få bort fossilenergin kommer vi behöva mera nät.
11. Laging kan ske på flera sätt. För korttidslagring är batterier kostnadseffektiva.
12. Kärnkraftverk driver kostnader för elsystemet genom att de kan stängas av helt plötsligt. Därför krävs stora mängde svängmassa och ledig kapacitet i kraftverk och ledningar för för att hantera snabbstopp.
13. Vindkraft kan producera el till låga kostnader. Vindkraften har hittills inneburit att befintligt nät kunnat distribuera mer el.
14. Piteå kommen är den kommun i Sverige som byggt mest vindkraft. Piteå kommun var också den kommun där bostadspriserna stigit mest.
15. Huvuddelen av det material som används vid vindkraftsbyggen är krossat berg som hämtas lokalt och blir kvar lokalt. Bara en liten del av ytan i en vindkraftpark är bebyggd. Huvuddelen av ytan förblir skog eller hav eftersom vindkraftverken inte kan ställas för tätt.
16. Vindkraft ger mycket små CO2-utsläpp. Din uppgift om 5-10 ggr mer CO2 är fel.
17. Vindkraftverk ger inte ifrån sig avgaser, radioaktiva utsläpp eller radioaktivt avfall. Verken byggs huvudsakligen av stål som kan smältas om till nytt stål när verken tjänat ut. Ny teknik är på väg för att kunna återanvända plasten i vingarna till nya ändamål.
18. Med rätt placering blir få störda av vindkraftverk.
19. Miljontals människor globalt dör till följd av luftföroreningar på grund av användning av fossila bränslen. Med mer vindkraft får vi bort föroreningar eftersom vindkraftverken i drift är utsläppsfria. Tack vare vindkraften i Sverige har vi elöverskott som bidrar till låga elpriser men vi kan också exportera el som ersätter el producerad med kol och andra fossila bränslen.
Björn Christoffersson@Bengt Hellman
7 november, 2023: 4:20 e mBengt,
Du är en flitig skribent och en del av dina åsikter håller jag med om, andra inte. Ingen kan undvika att märka att du är en stark anhängare av vindkraft, men här slår du alla rekord. Du tar i så att logiken brister. Du gör vindkraften en okänst på detta sättet.
SvaraI ett bra elsystem behövs många teknologier för att bli bra. Acceptera att vindkraft inte löser allt. Dina debattinlägg kommer då att bli mycket bättre.
När jag läste dig idag så dök det upp ett citat från Mika Waltatis bok om Since egyptierna – ”Ditt tal är som flugors surr i mina öron”.
Ronny Erikssson@Bengt Hellman
8 november, 2023: 12:45 e mBefinner mig just nu på Gran Canaria. Slås av att jag sett tusentalet vindsnurror på den ganska lilla ön. Dessutom stora fält av solfångare. I huvudstaden Las Palmas finns en vindturbin kanske 5 kilometer ut från hamnen.
SvaraTurismen är en av de största näringarna på Kanarieöarna. Debatten i Sverige, med sin vidsträckta landyta, handlar ofta om ifall man skall kunna se, och kanske höra kraftverken. Då kan man förvånas över att man kan uppföra sådana mängder av vindkraftverk på en turistö, utan större protester vare sig från boende eller besökande.
För mindre än 10 år sedan rapporterades att elgenereringen på öarna främst skedde med oljekraftverk. Den bilden förändras mycket snabbt. Bra för både ekonomi och klimat.
Utvecklingen på Kanarieöarna är på inget sätt unik. Detsamma pågår nästan överallt. Man kan närmast i blindo placera fingret på världskartan, och sedan ta reda på hur aktuellt land byggt ut den förnybara kraften. Det är vad som pågår nu.
Fredrik Bruno
6 november, 2023: 12:35 e mOch då är ändå inte tillkommande kostnader för kraftbalanseringen eller bristen på svängmassa med i bilden. Den biten verkar man ju ha vältrat över på Svenska Kraftnät att täcka upp för. Den slipper vindkraftsbolagen ifrån, den får någon annan betala.
Att kraftbalanseringen skulle innebära problem med en produktion som varierar mellan säg ca 10% och i andra änden kanske ca 80-90% av installerad kapacitet, det kan man lära sig med hjälp av Svenska Kraftnäts mycket innehållsrika statistik över produktionen timme per timme.
Svängmassan ligger lite vid sidan av min tekniska kompetens, men kraftbalanserings-problematiken var onekligen otroligt intressant – och hur löser man den – och vem betalar ??
Instämmer i lovorden för Svenolof, Second Opinion har verkligen blivit en hemsida som inte väjer för de besvärliga frågorna.
https://www.svk.se/om-kraftsystemet/kraftsystemdata/elstatistik/
SvaraVera Assarson
6 november, 2023: 9:33 f mYtterligare en utmärkt artikel av Svenolof Karlsson. Han gör jobbet som i princip ingen annan journalist verkar ha brytt sig om på flera decennier. Hade Sverige haft 10 stycken Svenolof hade vi antagligen aldrig hamnat i en energikris.
Det är intressant att se diskrepansen mellan hur vindkraft porträtteras i media och allmänna debatter, samt vindkraftsföretagens bokslut. Vad är det som gör att vindkraften utmålas som så billig, men samtidigt blöder företagen pengar på Nuon-nivå? Det är en rent retorisk fråga, då svaret är uppenbart: Vindkraften har aldrig stått på egna ben, utan har endast tillkommit genom marknadsmässig snedfördelning, subventioner och externaliserade kostnader som lagts på slutkund via elnätsavgifter och skatter.
Det är på tiden att Sverige tar ett helhetsgrepp om systemet och bygger det starkt igen. Vissa (så kallade marknadsanalytiker) anser i praktiken att ett elsystem bör byggas för systemets skull, med elransonering som central pelare, fördold bakom modeordet ”flexibilitet”. Andra anser att systemet bör byggas för att leverera en viss funktion, dvs stabil och leveranssäker effekt till slutkund. Detta tycker marknadsanalytikerna vore dåligt, då de anser att redundans endast är en orealiserad effektiviseringsmöjlighet. Eftersom målet för marknadsanalytikerna är rent monetär, snarare än att skapa största möjliga nytta för slutanvändaren, fastnar de lätt i takesätt som fört oss till tagens situation. Kortsiktighet.
Vurmandet för ”flexibilitet” är minst sagt problematiskt, eftersom man gömmer sig bakom ord som betyder något annat än vad man egentligen avser. Om detta är på grund av illvilja eller inkompetens låter jag vara osagt. I grunden vill man att en konsument ska avstå konsumtion vid knapphet och tvärtom vid överflöd. Vad som ej framkommer i diskussionen är att detta går hand i hand med en produktivitetsminskning som ej återfås vid överflödet. Det finns en anledning till att basindustrin vill köra 24/7: all variation innefattar nämligen en produktivitetsminskning. Men nu vill man alltså att denna produktivitetsminskning ska bäras av externa parter, endast för systemets skull, istället för att bygga ett system där detta ej är nödvändigt. Och det enda sättet att få någon ekonomi i denna ”flexibilitet” är om prisfluktuationerna är stora, vilket man samtidigt hävdar att de inte kommer vara.. bara man får införa sin elransoneringsmodell.
Man tar sig för pannan.
SvaraBengt Hellman@Vera Assarson
6 november, 2023: 10:21 f mVera, det är fint att stödja andra, men någon gräns för dina devota hyllningar borde du för din egen trovärdighet sätta. Energikrisen som vi hade förra året med skyhöga priser beror inte på att det är för få Svenolof utan på att det är för många Putin som startar både energikrig och invaderar fredliga grannländer.
Vindkraft kan leverera mycket stora mängder fossilfri el. Produktionskostnaden för ny landbaserad vindkraft i Sverige har halverats på drygt 10 år. Verken blir större och kan producera alltmer el. Huvuddelen av den vindkraft som byggts i Sverige har byggts i Norrland där det finns plats för stora parker. Problemet där är att Svenska Kraftnät inte byggt ut kapaciteten i kraftsystyemet utan elen från vindkraft, vattenkraft och kraftvärme i Norrland har stängts in vilket lett till låga priser och låg lönsamhet.
Du har inte förstått möjligheterna med flexibilitet. Med mycket vind och sol kommer det en betydande del av tiden finnas mycket billig kraft. Detta ger en möjlighet för den som är flexibel att radikalt sänka sina el- och energi kostnader. Mycket av det nya elbehovet handlar om produktion av vätgas. Vätgasen blir billigare om den görs när elpriset är lågt. Gasen kan sedan lagras. Energi kan lagras som värme. Batterier kan laddas när elen är billig osv.
Lönsamhet i industrin skapas inte för att det är samma höga pris på elen hela tiden. Man tar sig för pannan.
SvaraLars Patala@Bengt Hellman
6 november, 2023: 2:58 e mDu har så rätt Bengt och man tar sig för pannan över alla förvirrade kommentarer.
Har man inte förstått sig på Svenska Kraftnäts roll och kärnverksamhet med alla sina stödtjänster för att upprätthålla det Svenska elsystemet, utan tror att någon annan aktör har den uppgiften.
Och var kommer all denna förvirring om var havsvindkraftverk skall byggas och påstådda utmaningar att få dessa fungera systemmäsigt, har vi möjligen kommit bort från basal reglerteknik?
SvaraKarl Erik Rånman@Bengt Hellman
6 november, 2023: 4:06 e mBengt Hellman.
1. Energipriserna steg kraftigt redan 6 mån innan Putin invaderade ett fredligt grannland. Om energimarknaden förutsåg detta, så var det bara den marknaden som anade det.
2. Vindkraft levererar billig el när det blåser rejält. Annars inte. Danmark är ett av de länder som har högst andel vindkraft i sin mix. Danmark har också högsta el-priset i EU. Tyskland är det land där vindkraft byggts ut mest de senaste åren. Tyskland har näst högst el-pris inom EU. Hur förklarar man det?
3. Energilagring, vare sig det är i form av vätgas, pumpkraft, batterier eller annat, är i stort sett obefintlig. De små försök som gjorts (Eon i Skåne, El Hierro Kanarieöarna) har båda varit fiaskon. Eon avslutade försöket då det krävdes inmatning från nätet stor del av tiden. El Hierro får köra dieselgeneratorerna nästan jämnt.
4. Tyskland med sitt ”Energiewände” har skapat så höga el-priser att den energi-intensiva industrin starkt överväger att flytta utomlands. Därför finns nu ett politiskt förslag att via skattemedel subventionera el till industrin med 70 öre per kWh. ”Under en övergångstid” säger man. Övergång till vad? Ännu mer av dyr vindkraft?
SvaraLars-Göran Johansson@Karl Erik Rånman
6 november, 2023: 6:28 e m1. Spotpriserna i EU steg när gaspriserna började stiga. Och de började faktiskt stiga ungefär ett halvår innan själva kriget med Ukraina startade.
2. Jag vet inte vilken tidsperiod som du har tittat på. Men under 2022 var inte spotpriset högst i Danmark (2,10 kr/kWh) eller i Tyskland (2,35 kr/kWh). T ex Frankrike, med all sin kärnkraft, hade högre (2,75 kr/kWh). Och även några andra länder. Högst hade Italien (3,00 kr/kWh).
Sverige, med ganska mycket vindkraft, hade lägst i hela EU (1,19 kr/kWh – snitt för SE1-4).
Källa: Sverige hade EU:s lägsta spotpriser på el förra året | SVT Nyheter
3. I Sverige fungerar vattenkraften hyfsat bra för att reglera vindfluktationer. Batterier börjar komma på bred front, men mest för att utjämna belastningsvariationer under dygnet.
4. I dag ångrar antagligen Tyskland sin Energiewende. Men den i sig gör ju inte vindkraften vare sig bättre eller sämre.
SvaraBengt Hellman@Karl Erik Rånman
7 november, 2023: 11:54 f mKarl,
Svara1. Energipriserna steg kraftigt redan 6 mån innan Putin invaderade ett fredligt grannland. Det var inte energimarknaden som förutsåg invasionen utan Ryssland som gjorde det och drog ner leveranserna redan före invasionen. Det är lättare att använda gasen i utpressningssyfte om gaslagren är mindre välfyllda.
2. Vindkraft levererar billig el. Betalningen på elmarknaden fungerar dock så att det dyraste kraftverket som behöver anlitas bestämmer priset för elen. När det blåser mycket behöver inte dyra kraftverk utnyttjas. Därav det låga elpriset.
3. Energilagringen är alls inte obefintlig. Vattenkraftens magasin i Sverige rymmer vatten som när det går genom turbinerna kan alstra 34 TWh el, vilket motsvarar mer än 20 % av årsförbrukningen av el i Sverige. Kraftvärmeverken har lager av bränsle som de kan omvandla till el och värme. Med mycket vind och sol tillförs kraftsystemet stora mängder billig el. Elen kan utöver att användas för elspecifika uppgifter även användas för att producera bränsle. Bränslet kan lagras. Billig el kan lagras som värme, i bilbatterier m m. Potentialen är mycket stor.
Hans Kitel@Bengt Hellman
6 november, 2023: 7:44 e mBengt, om nu personlig trovärdighet är så viktigt för dig kan man ju fråga sig varför du inte är mer öppen med att du är en vindkraftslobbyist och tidigare företrädare för Svensk Vindenergi. Allt du skriver måste därför tas med ett lastbilsflak av salt.
Som tidigare påpekat så började energikrisen redan innan Putins krig. Mer exakt så frikopplades priserna i SE4 från övriga Sverige samma månad som R1 stängdes. Men jag förstår att det i ditt huvud måste ha varit Putins fel. Han har gjort mycket ont, men man kan inte beskylla honom för att ha stängt ner fullt fungerande och fossilfri elproduktion i Sverige mitt i en energiomställning.
Det är även något symptomatiskt att du skyller vindkraftens tillkortakommanden inte på vindkraften… utan på SvK. Det huvudsakliga problemet enligt dig är alltså att skattebetalarna inte subventionerat din vindkraft mer än man redan gjort. Men vissa är väl av läggningen att det är enkelt att spendera någon annans pengar.
För att få någon ekonomi i energilagring, oavsett form (vätgas, batterier, pumpkraft), krävs stor prisskillnad mellan köp och sälj. Man måste därför, som Vera poängterar, ha stora prisfluktuationer vilket vi under den senaste tiden har sett varit förödande för elkonsumenterna. Hur detta ska hanteras kanske ni lagrings-förespråkare bör ta och reda ut. Men man får nästan känslan av att variabiliteten är ert mål.
Hur har ni tänkt hantera problemet med Dunkelflaute, som ju oftast uppstår på vintern, då elbehovet är som störst? Är tanken att bränna olja? Och kom nu inte med ”import”. Ett rimligt och ansvarsfullt system behöver vara betydligt mer förutsägbart än att leva på hoppet.
SvaraBengt Hellman@Hans Kitel
7 november, 2023: 9:02 e mHans, jag förbehåller mig rätten att ha egna åsikter även om jag var ett år på Svensk Vindenergi för många år sedan. Vem företräder du? Många som skriver artiklar eller deltar i debatten verkar komma från fossillobbyister som till varje pris vill stoppa vind och sol som prismässigt i Sverige håller på att konkurrera ut fossilenergin.
De som du ska beskylla för att ha stängt ner fungerande och fossilfri elproduktion i Sverige är ryssar och japaner som byggt undermåliga kärnkraftverk som havererar när det kommer stora vågor eller byggs instabila så att de kan explodera. Till följd av olyckorna gjordes en genomlysning av kärnkraften i EU. Säkerheten var inte tillfredställande utan krav ställdes på oberoende härdkylning. Ägarna till mindre och äldre reaktorer med kort återstående livslängd valde att stänga reaktorer istället för att investera i uppgradering. Reaktorer stängdes i flera länder.
SvK:s oförmåga att i tid bygga nät har sänkt lönsamheten kraftigt för all elproduktion i elområde 1 och 2. Trängselavgifterna ska användas för att bygga bort trängseln.
Det som varit förödande för konsumenterna var de höga elpriserna inte att priset varierar mellan olika timmar. För lönsamhet i energilagring, oavsett form (vätgas, batterier, pumpkraft), krävs prisskillnad mellan köp och sälj. Det har det varit. Idag investeras det i batterier, elektrolysörer, effektutbyggnader i vattenkraften och olika pumpkraftlösningar analyseras.
SvaraKale Andersson
6 november, 2023: 9:18 f m”Generellt råder för närvarande extra stor försiktighet i fråga om vindkraftsinvesteringar. Osäkerheterna är mycket stora, och de har dykt upp mycket snabbt”
Beklagar men dessa risker har varit välkända i över 20 års tid. Att kapitalintensiva investeringar bygger på tillgången på billigt eller gratis kapital är inget som ska förvåna pensionsbolag. Danmark har även 20 års erfarenhet av stora satsningar inom vindkraft. Lönsamheten för dessa företag är inget som förvånar längre. Vidare så var det tydligt redan 2019 när skattesubventionerna till den inhemska expansionen av havsbaserad vindkraft drogs tillbaka. Att stora delar av den globala finansbranschen varit ”shell shocked” och sprunigt varv runt allt som haft ”clean” i sina namn undantar dem inte från något ansvar från att detta på intet sätt varit något som dykt upp mycket snabbt”
Att dessa pensionsbolag så här pass öppet erkänner att de haft några egna kunskaper eller förståelse för sektorn utan helt varit styrd av massmedia rätt styrda propagandan är väldigt talande.
SvaraJan Tångring
6 november, 2023: 8:49 f mSkulle man inte kunna bilda nån sorts ”elektricitetsunion”, förslag ”EU” som samordnar elsystemsinvesteringarna i Europa?
Svara