Rent teoretiskt kan alla produktionsmixar köras, säger Erik Ek, strategisk driftchef på Svenska kraftnät, som en kommentar till Chalmersforskarna Filip Johnssons och Lisa Göranssons jämförelse av elsystem med olika energimix.
”Men frågan är vad priset blir för de olika alternativen och vilka risknivåer vi accepterar, då fysikens lagar inte kan simuleras bort även om man så önskar. Ett system baserat bara på väderberoende produktion, batterier och import är inget att sträva efter”, säger Erik Ek.
Vattenfall profilerade sig i tiden genom marknadsföring där el var något så enkelt som två hål i väggen. Men fysikaliskt är elektricitet ingen enkel sak vare sig att förstå eller beskriva. Och för den som rent faktiskt ansvarar för driften av det svenska elsystemet, som Svenska kraftnät, måste elektricitetens många egenskaper vara rätt förstådda och hanterade, vilket framtidsscenario för elproduktionen och elsystemet det än handlar om.
Bild: Chalmersforskarna Filip Johnsson och Lisa Göransson skriver på DN Debatt i augusti 2023.
I hög grad dikteras lösningarna av hur stor del av elproduktionen som framöver är volatil och var i elnätet denna är koncentrerad, säger Erik Ek. ”Det här påverkar överföringsförmågan, effekttillräckligheten och störningståligheten. Om vissa ledningar är maximalt belastade, kan konsekvensen bli att övriga ledningar inte kan användas fullt ut. Det kan ge en ineffektiv användning av nätet.”
”Det är inte nödvändigtvis fel att koncentrera volatil kraft på olika ställen. Men kalkylen måste alltid inkludera alla de åtgärder som behövs för att kunna köra elsystemet stabilt och med ett högt utnyttjande av nätkapaciteten. Samtidigt måste anpassningarna i stegen inte vara större än att systemet alltid är körbart.”
Kalkylerna försvåras av att flera olika aktörer bär kostnaderna för systemets anpassningar.
”Oavsett om det är en systemoperatör som tar en ökad kostnad eller om det blir en ökad kostnad för marknaden, måste man ha med allt i samhällsnyttokalkylen. Om investeringarna medför att nyttan är totalt större för ett case och lägre för ett annat case, då måste skillnaden kunna beskrivas för beslutsfattare”, säger Erik Ek.
”Oavsett vilket scenario vi går in för framöver, kommer förändringarna att behöva göras i många olika steg. När det framtida systemet optimeras, krävs en helt annan typ av kontroll och körning än vi har i dag”, säger Erik Ek.
Han nämner den analys, uppmärksammad i energidebatten, där Chalmersforskarna Filip Johnsson och Lisa Göransson jämför elsystem med olika energimix, varav ett utan kärnkraft.
”Chalmeristerna förlitar sig väldigt mycket på att det som inte går ihop det ska vi kunna fixa med import. Men analysen behöver nog göras fylligare. Om vi tar det case som de har med bara sol- och vindkraftsproduktion, så blir det omriktarbaserat, converter based. Elproduktionen finns bakom en omriktare och är inte synkronkopplad. Det går att hitta smarta lösningar för det. Men alla delar i de lösningarna plockar man inte så lätt.”
Erik Ek lyfter fram parametrar som kortslutningseffekt, spänningsstabilitet, elkvalitet och rotationsenergi, vilka var och en tillhandahåller grundläggande operativa egenskaper hos kraftsystemet. Alla dessa parametrar utmanas om elproduktionen sker asynkront bakom en omriktare.
Varför är de här egenskaperna så viktiga?
”En hög kortslutningseffekt är nödvändig för att upprätthålla ett starkt bakomliggande nät och förhindra fatala följder vid kortslutning. Skyddssystemen bygger i hög grad på att det finns en felström som matas in och därmed hjälper till att snabbt detektera fel. Ickesynkrona generatorer levererar inte sådana felströmmar i tillräcklig grad”, säger Erik Ek.
Ett elsystem med mindre kortslutningseffekt ökar väsentligt risken för snabba spänningskollapsfenomen, med dynamiska pendlingar som sänker gränserna för överföringen.
”Ska vi ändra på det här, behöver vi ändra också skyddssystemen, så att de klarar av väldigt varierande kortslutningseffekt. Eller så installerar vi helt nya typer av skydd med funktioner som gör att ingen kortslutningseffekt alls behövs.”
I fråga om spänningsstabiliteten hänvisar Erik Ek till att de aktuella framtidsscenarierna inkluderar många stora vindkraftsparker.
”Med dem kommer vi att ha behov av en massa elnät med stationer och nödvändig utrustning. Ju längre bort du kommer från en reglerande produktionskälla och får lägre kortslutningseffekt, desto mer lättpåverkat blir systemet för reaktiva förändringar, vilka i sin tur påverkar spänningen.”
Elkvalitet är ett samlingsbegrepp för störningsfri elleverans, utan sådant som transienter, resonanser, dippar och så kallade övertoner, det vill säga spänning och ström med annan frekvens än grundtonen 50 Hz. Övertoner orsakas bland annat av frekvensomriktare och kraftelektronik, som datorer, lågenergilampor och switchade nätaggregat.
”Nu tror jag att det är en bra omriktning på de stora vindkraftsanslutningarna. Det kommer in ganska schyssta kurvor och inte så mycket övertoner. Men vi har redan massor av utrustning i nätet, i våra hem och hos alla större elkunder som både skapar övertoner och är känsliga mot övertoner. Oavsett orsak måste vi hantera de förändringar som uppstår i elkvaliteten.”
Inte minst processindustrin är känslig för övertoner.
”Även vår egen utrustning, som transformatorer, kan åka in i mättningar för att det förkommer andra frekvenser i systemet. Värst blir det förmodligen ändå för elkunderna. För att få bukt med det här så behöver fler och effektivare elkvalitetsfilter installeras”, säger Erik Ek.
Rotationsenergin, nödvändig för att hålla frekvensen runt 50 Hz, alstras framför allt av svängmassan i de turbiner som roterar i fas med elnätets frekvens. Trenden i spåren av nedlagd kärnkraft och kraftvärme är att rotationsenergin minskar i det nordiska elsystemet.
”Vi ser att vi i framtiden kommer att behöva vidta åtgärder för att klara ytterlägena. Hittills har vi kunnat hantera utmaningarna gällande rotationsenergin genom att vi [sedan 2020] har köpt upp en produkt, Fast Frequency Reserve (FFR), som är så snabb så att den kan hjälpa till.”
En fråga som framöver behöver hanteras är att om systemet blir för ”lätt” (nivån på rotationsenergin för låg), måste den här reserven omvandlas till en dynamisk FFR, så att den svarar med lagom utsignalförändring.
”En annan fråga är att vi än så länge har reserver bara för frekvenser som dippar långt ner. Men får vi svängningar mot högre frekvenser, vilket vi haft vid maxexport på 1 400 MW till England och Tyskland, blir reaktionen kraftigare i ett lättare system. Så vi behöver på olika sätt förändra reservparken för att anpassa oss till ett system där rotationsenergin ligger lägre än nu och framför allt varierar allt mer.”
I Svk:s marknadsanalys från december 2022 redovisas i en modellering att nivån på rotationsenergin – som normalt pendlar inom området 160-220 GWs – under 2023 riskerar att nå under nivån 100 GWs (gigawattsekunder) under sammanlagt 26 timmar. Men hittills i år har nivån inte understigit 120 GWs.
”Nivån beror på hur olika parametrar sammanfaller. Säg till exempel att det – som under fjolåret – skulle vara väldigt lite vatten i magasinen och mycket vattenkraft stängs ner, då skulle rotationsenergin minska. Men under senare tid har Skandinavien fått mycket nederbörd och magasinen är just nu välfyllda”, säger Erik Ek.
”Så länge vi exporterar mycket el och vattenkraften körs storskaligt, så kommer rotationsenergin inte ner på farliga nivåer. Men saken beror på vilka driftlägen vi har. Vid elimport är läget annorlunda och då måste det finnas tillräckligt med reserver som kan utnyttjas.”
De facto har rotationsnivån i år legat på höga nivåer också under perioder med lågt elpris. En del av detta är relaterat till att de stora turbomaskinerna inom kärnkraften inte har stängts av, utan har reglerats ner i uteffekt periodvis. Kärnkraften har alltså levererat maximalt med rotationsenergi trots att elen begränsats.
”Elsystemet är i snabb förändring”, sammanfattar Erik Ek. ”Inte bara riktningen i den framtida produktionsmixen är en obesvarad fråga, utan också omfattningen på förändringen, tempot för den och graden av de anpassningar som behöver göras.”
”Ju tydligare det blir vilka scenarier som förverkligas och vilka antaganden som görs, desto enklare blir det för oss på Svk och för andra aktörer att fatta rätt beslut. Men ett system baserat bara på väderberoende produktion, batterier och import blir i praktiken omöjligt att köra och är inget att sträva efter”, säger Erik Ek.
26 Kommentarer
Allvarligt att som Erik Ek ägna sig åt desinformation. I intervjun kritiseras ett system baserat bara på väderberoende produktion, batterier och import. Erik Ek låssas plötslig som om vattenkraften inte finns. I Skandinavien, Norge och Sverige produceras årligen kring 200 TWh vattenkraft. Vattenkraften utgör kring 60 % av elproduktionen. Att låssas som om någon föreslår att all elproduktion ska komma från sol och vind är ren desinformation.
Svenska Kraftnät måste lära sig att hänga med. Ett eller många studiebesök till danska Energinett för Erik Ek rekommenderas. I Danmark klarar de att se till att alla får el hela tiden även om elproduktionen med vind och sol motsvarar ca 60 % av elanvändningen.
Det som verkligen försvårar möjligheterna att köra kraftsystemet är att Svenska Kraftnät inte investerar i tid. 9 GW vindkraft har redan installerats i Norrland. Svenska Kraftnät avser att höja kapaciteten söderut med 3 GW 2040. Elproduktion är nu instängd i Norrland vilket leder till extremt låga elpriser och att kraftvärmen i Norrland inte kan producera el med rimlig ekonomi även om effekten skulle behövas söderut. Finland har senaste året fått fart på vindkraften och dessutom efter 14 års försening kunnat ta OL3 i drift. Nu finns behov att kunna exportera el till Sverige, men Svenska Kraftnät har trots de 14 årens försening inte sett till att infrastrukturen på den Svenska sidan fungerar för elflöden från öst till väst.
Svenska Kraftnät bör ha hygglig insyn i de ekonomiska förutsättningarna för kraftproduktion. Andelen väderberoende kraft kommer att öka vilket kommer att öka lönsamheten i flexibel konsumtion och energilager. Att slåss mot ett påhittat system utan vattenkraft som ingen föreslår leder ingen vart. Sätt igång att planera istället för att kverulera.
Vill bara poängtera för övriga läsare att Bengt Hellman är en vindkraftslobbyist och tidigare företrädare för Svensk Vindenergi, och har som delintresse att förvanska Wikipedia-artiklar för att sprida myten om att vindkraft på något magiskt sätt står över fysikens lagar.
Ni kan hantera hans inlägg i debatten därefter.
Självklart är problemet enligt honom att man inte bygger mer vindkraft, trots att den ”garanterade effekten” ifrån vindkraft endast ligger på omkring 7% av installerad effekt. Man skulle alltså behöva bygga en överproduktion med en faktor 14 med hans föreslagna metod.
Alexander Caripo, om du är seriös bemöter du i sak istället för att raljera. Vindkraft bygger precis som all annan kraftproduktion eller transmission på fysikens lagar. För att det ska fungera behövs ett transmissionsnät med tillräcklig kapacitet. Att sitta och vänta på att det ska komma nya kraftverk till samma platser där det tidigare funnits gamla räcker inte långt när behovet av el fördubblas.
Är du PR-konsult? Du gör precis som Erik Ek låssas som alternativet är ett system med bara vindkraft. Vindkraft är bra på att till liten kostnad producera stora mängder elektrisk energi. För den som vill lagra eller omvandla elen till en annan lagringsbar energiform som t. ex. vätgas eller värme är vindkraften oslagbar. Men, verken är väderberoende och producerar mest el under det mörka halvåret när elbehovet är som störst. För den som vill använda lika mycket el hela tiden behöver vindkraften kompletteras med reglerbar kraft. Vattenkraften finns, effekten i befintliga kraftverk kan byggas ut, med minst 10 GW i Norge och 3GW i Sverige. Möjligheter finns att bygga pumpkraftverk. För att klara sällsynta händelser som inträffar några timmar per år behövs kraftverk med låga fasta kostnader som t ex gasturbiner som går på biogas.
Det är bättre att lösa problemen istället för att påstå att det är svårt eller att det skulle behövas en gigantisk överproduktion med vindkraft. Tekniken finns. Viljan verkar det dock vara brist på på sina håll.
Jag var och lyssnade på Filip för ett par veckor sedan.
Då redogjorde han för ”sin” model som visade på hur omställningen måste göras.
Han tryckte då på att företagen måste tänka om och använda el mer flexibelt.
Det här för att tackla elintesiva tidpunkter/el brist.
Jag frågade då om den industri som inte kan vara flexibel, där processen/kemin inte tillåter detta finns med i modellen.
Svaret var nej, det här var på en högre nivå.
Hur kan en högre nivå inte omfatta samhällets/industrins behov??
Han fick rätt mycket kritik där på mötet men duckade som när vatten rinner av en gås.
Riktigt allvarligt tycker jag detta är då han utryckte att han reser omkring och lärut/informerar politiker mfl. om denna inkorrekta model.
Och han ger sken av att detta är Chalmers ståndpunkt även om jag vet bättre.
Erik Ek tar upp många viktiga frågor som man måste tänka på när konventionell produktion ersätts av sol och vind.
Men allt går att lösa för pengar men det är sällan man ser att alla kostnader är med. Och det är kostnaden i vägguttaget som är det intressanta – inte vad kostar att producera vind/sol i anslutnings-punkten.
Felbortkopplingen är det minsta problemet – initialt så ger ett konventionellt kraftverk ca 3 gånger mer felström än en omriktare men det ger bara en lokal skillnad.
Elkvalitens beroende av nätstyrka lär innebära behov av fler SVC/Statcom’s. Inertia behovet går också att lösa med kraftelektronik kombinerat med exempelvis superledande energilager (SMES)
eller roterande kompensatorer eventuellt med svänghjul – inte billigt. Svensk vattenkraft kunde historiskt (< ca 1960?) ligga infasad i tomgång som snabb reserv och därmed ge inertia – det går att bygga om (återställa) men det kostar pengar och energiförluster.
Det absolut största problemet (och kostnaden) för ett sol/vind system är att hantera effektbalansen. Det går att skapa rena sol/vind system men skall man då försörja ett typiskt större system så krävs för varje installerad MW vind grovt 0.3 MW energilager och en överkapacitet effektmässigt på 2.5 till 3 gånger max kundeffekt. Och energilagret skall klara flera dygn. För några år sedan lyssnade jag på chefen för Kinas "State Grid" – han nämnde att när de byggde vindkraft så var ambitionen just att bygga motsvarande 1/3 pumpkraft (vilket om möjligheten finns är billigaste storskaliga lagringen)
och att det var den helt dominerande kostnaden.
Ett annat problem som sällan nämns är att förflytta speciellt vindkraften. Den är ju ofta placerad på fel ställen. Jag brukar citera en gammal branschartikel – "If you like wind, you need to love transmission".
Det viktiga är att skapa ett system där man får betalt för de tjänster som behövs. Dagens elmarknads-modell innebär att elproduktion ägnar man sig åt så länge det är lönsamt.
Per Norberg, fd adj professor vid avdelningen för Elkraftteknik, Chalmers Tekniska Högskola.
fd Företagsspecialist i kraftsystemplanering Vattenfall
För de som klagar på ”Chalmers” vill jag bara notera att det är ett stort universitet, med många anställda. De här stolligheterna kommer ju inte från avdelningen för Elkraftteknik, utan från en gruppering där ”Atomkraft Nej Tack”-knapp och brun manchesterkavaj var standard redan på 80-talet. Då hette det ”Fysisk Resursteori” och vi på andra delar av Chalmers som höll på med saker som användes i praktiken, hade väl lite svårt att begripa vad de var till för. Jag tyckte de var väldigt trevliga, men man kan konstatera att de gjort stor skada.
MEN kära nån… om el från vind kostar 3ggr el från kärnkraft på systemnivå 6ggr mer…. areal 1000ggr mer osv…. varför skall man ha en edan vindsnurra…. i nätet?
Detta är riktigt illa hur man för oss som betalar bakom ljuset……
Apropå rotationsenergi. Varför löser vi inte det med batterier?
Tomas Kåberger skrev detta i ETC-artikeln ”Kan vi äntligen slippa tjat om ”stabiliteten”?” 2023-04-04:
”Den samlade rotationsenergin i det nordiska systemet motsvarar 40–80 MWh eller den batterikapacitet som finns i 500–1 000 elbilar. Så många elbilar såldes i Sverige på en dag i december 2022.
För att klara effektuttag och få lång livslängd på batterierna så skulle man nog vilja ha batterisystem med ungefär 500 MWh, vilket i sin tur motsvarar en veckas bilförsäljning i december, eller cirka tre dagars produktion vid Northvolts batterifabrik i Skellefteå då den är i full produktion.”
https://etcel.se/nyheter/kan-vi-antligen-slippa-konservativt-tjat-om-stabiliteten/
Tomas Kåberger är lobbyist för batteri och vindkraftsproducenter, han kan du inte ta på allvar!
Det är väl ingen lösning . Batterier gömmer sig också bakom omriktare och ger ingen rotationsmassa .
Vad som behövs vid t ex oväntade bortfall av energiproduktion är effekt som snabbt kan matas in i systemet. Det är ganska egalt om den effekten kommer från lagrad mekanisk energi i generatorns roterande järnklump, rotorn, eller om effekten kommer från något annat. T ex från kemisk energi i batterier. Och strömriktaren mellan batteriet och nätet förhindrar inte på något vis detta!
(Däremot stoppar en strömriktare kortslutningseffekt, men det är något helt annat.)
Fördelen med batterier är dessutom att de också kan användas till annat, som att t ex jämna ut effekttoppar.
Det måste ju rimligtvis finnas något ekonomiskt skäl till att företag som t ex IngridCapacity har fullt upp med att bygga stora batterilager runt om i Sverige.
Och företag, som t ex Eon som skall få ett 70MW/70MWh batteri i drift under 2024 i Karlshamn, köper knappast stora batterier utan att först göra ordentliga ekonomiska kalkyler.
Erik Ek är specialist på Svenska kraftnät och jag är säker på att de köpt in batterier själva för detta ändamål om de skulle se det som kostnadsoptimalt.
500 MWh batterier motsvarar cirka 130 Tesla Megapack, som kostar cirka 20 miljoner styck –> 2,6 miljarder i investering.
En rättelse gällande Northvolts produktion. 2024 beräknas 16 GWh batterier produceras, så 500 MWh tar 365×0,5/16= 11,4 dagar att producera.
Med den framtida utbyggnaden av kärnkraft behövs då inte detta.
Sedan, som Erik Ek skriver, är rotationsenergi bara en faktor för ett stabilt elsystem. Löser bilarna dessa problem också?
Slutligen, vilken relevans har det att införa bilar i elsystemet. Det finns ingen fungerande Vehicle 2 Grid lösning i Sverige och torde vara både bättre och billigare med andra lösningar. Referensmånaden december 2022 är dessutom inte representativ, då det var den månad bonus för elbilar togs bort och därmed ökade inköpen av elbilar momentant.
Bengt Stridh är energiforskare på Mälardalens Universitet och jag har en pågående debatt med honom i VLT om huruvida solkraft är bra för elsystemet eller inte.
https://www.vlt.se/2023-10-13/sverige-behover-karnkraft-for-att-klara-elen
Varken Svenska kraftnät eller andra nätägare får äga batterilager eller produktionskällor som kan konkurrera med övriga elproducenter.
Tänk att tonen på Second Opinion är så här fruktansvärd! Det här är naturvetenskap – inte politik!
För ett elsystem gäller att effekt måste kunna förbrukas eller produceras så att P producerad = P konsumerad hela tiden och i varje stund. FÖRUT var det enda sättet detta kunde göras tillräckligt snabbt att ha roterande massor = svängmassa. Nu är NYA tider, med NY teknik.
Från min Lic:
If power production was larger than the power consumption the
electric frequency, f (Hz) increased, so that power production was equal
to power consumption. The excess energy was stored as kinetic energy
in the rotating mass of the three generators.
If Pproduced > Pconsumed => f increased until Pproduced=Pconsumed
If power production was smaller than the power consumption
the electric frequency decreased so that power production was equal
to power consumption. Kinetic energy was then released from the
rotating mass of the three generators.
If Pproduced f decreased until Pproduced=Pconsumed
Detta med att ”suga upp” effekt eller ”skjuta till” effekt går numera utmärkt på många olika sätt. Batterier är ett sätt. Svänghjul och superkondensatorer två andra. Det finns idag många lösningar för ett stabilt, förnybart elsystem och det är dit vi är på väg.
”Vi har valet, vi har makten – välj bort kolkraft från kontakten!”
http://www.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A1316409&dswid=8917
Mvh
Per Ribbing
Det är bra att SvK nu tar bladet från munnen och förklarar att Sveriges elkraftsystem inte är som lille Kalles Elektrolåda.
En föreställning som har varit förhärskande alltför länge på många håll.
Här nedan verkar bara kärnkraftsvänner ha letat sig in och kommenterat men det de unisont struntar i är de miljökonsekvenser som följer av uranbrytning + slutförvar av avfall.
Få kärnkraftsvänner känner till hur urangruvorna förstör miljön och det finns bara tre bränslen som är miljövänliga och dessutom gratis och det är sol, vind och vatten.
Ett elsystem med bara dessa komponenter är en ingenjörsmässug utmaning, men jag är övertygad om att det går att lösa.
Det är enda framtida hållbara lösningen, det går inte att hålla på med uranbrytning som förstör miljön å det gruvligaste…
Många kärnkraftsvänner känner väl till kärnkraftens ekologiska avtryck, inklusive gruvbrytning och slutförvar och kommer fortfarande fram till att kraftformen har betydligt lägre ekologiskt fotavtryck än andra sätt att framställa kraft ur ett livscykelperspektiv.
Bränslen må vara gratis med sol, vind&vatten men infrastrukturen för att omvandla dessa bränslen till kraft är mycket dyr och resurskrävande. Att bryta små mängder uran jämfört med bryta annan mineral i betydligt större mängd för att göra samma sak är negativt ur miljösynpunkt, men kärnkraftshatarnas skygglappar hindrar dem från att göra en sådan analys objektivt.
Se bland annat;
UNECE, Life Cycle Assessment of Electricity Generation Options, mars 2022
Tidningen näringslivet, Larmet: Därför tiodubblas metallbehovet utan kärnkraft, 10 okt 2023
Scientific American, Renewable Energy’s Hidden Costs, 01 okt 2014
Ganska mycket trams….. eller helt trams….. detta är en tro på att något skall lösa sig…… ett stort vulkanutbrott…. kan inte lösas om man inte har kärnkraft….. och gen IV kärnkraft kort tid….
Finns det något energiproduktionssystem som inte medför miljökonsekvenser? Se bara på hur kommuner och allmänhet vrider sig som en mask, när man får vindkraften in på knutarna. Eller striden om Alta i Nordnorge på sin tid, vattenkraften kräver också sin tribut. Laxarna blir i alla fall definitivt inte glada över den. Kolet medför inte bara koldioxidutsläpp utan också storskalig brytning i dagbrott i bl.a. Tyskland och mycket arbetsolyckor i länder som t.ex. Kina. Vedeldning ger luftföroreningar med lungskador vid lång exponering. Gasutvinning ger bl.a. upphov till sättningar i marken, t.ex. vid Groningen, där man fått upphöra med verksamheten. Och oljan håller ändå på att ta slut inom kort, det har man förutspått sen åtskilliga år tillbaks i tiden.
Hur man än gör, så gör man fel, så det gör detsamma vad man gör. Ska vi prioritera naturen före människorna, så går det väl att leva som på stenåldern, men hur attraktivt är det?
Håller med om att såväl vindkraft som solceller är en imponerande teknisk utveckling, men vi har fortfarande kvar problemet med att vindkraften varierar mellan säg 10% och 90% av installerad effekt med perioder som kan vara över flera dygn. Solcellerna har visat sig ge lägre effekt inte bara på natten, då det är svart, utan också vintertid. En hel del elkonsumtion kan anpassa sig till återkommande svackor, t.ex vätgasproduktion eller batteriladdning, men håller proportionerna mellan vad som är möjligt att göra intermittent jämna steg med den storskaliga utveckling man förutser av framförallt vindkraften? Vi återkommer hela tiden till frågan, men får inga övertygande svar. Man kan inte bara förhoppningsfullt hänvisa till att det löser sig nog i framtiden. Elsystemet måste hänga ihop, och det är upp till vindkraftens producenter att svara för kostnader och konsekvenser av att man (hittills) inte lyckats med balanskraftsproblemet. Eller skall vi göra som i Tyskland och återuppliva vår tidigare fossilbaserade energiproduktion? Gasturbiner (idag finns ett fyrtiotal äldre anläggningar), gaskombi (som i Öresundsverket eller Heleneholmsverket), ABB:s högtryckseldning (som i gamla Värtaverket)? Här måste vi göra mer innan vi kan gå vidare.
Och – hur länge ska vi behöva hålla på och debattera någonting så grundläggande i samhället som den framtida elproduktionen på den här nivån?
KTH och Chalmers har blivit aktivisthögborgar med politiskt motiverad ”forskning”. Erik Eks inlägg är ett av många som visar hur illa det är ställt numera inom universitetsvärlden. En motsvarighet till socialstyrelsens legitimationsenhet borde inrättas där professurer kan dras in om det gång på gång visas prov på oskicklighet och okunskap. Direkt missvisande propaganda borde åtminstone medföra en varning.
Jan Lindström, du har så rätt. Jag gjorde – i ett annat sammanhang – en liten djupdykning i vem denne professor vid Chalmers är:
MISTRA: är en offentlig stiftelse med stadgar beslutade av regeringen. Stiftelsens ändamål är att stödja forskning av strategisk betydelse för en god livsmiljö. Mistra har ett fyraårigt forskningsprogram; Mistra Electrification vars huvudmål är att ta fram lösningar för ett fossilfritt energistystem. Mistra investerar 50 miljoner, och deltagande organisationer 10 miljoner i programmet.
FILIP JOHNSSON: är vid sidan om sin professur vid Chalmers, programchef för Mistra Electrification. Johnsson skriver: ”Tillsammans med svensk energiindustri och ENERGIFORSK tror jag att vi kommer att kunna visa på den stora potentialen i att koppla samman energisektorn och annan industri, och även ge stöd för hur omställningen kan genomföras på bästa sätt” Flera av företagen som deltar i forskningsprogrammet är också medlemmar av SVENSK VINDENERGI, t ex Hitachi Energy, Fortum och Vattenfall.
SVENSK VINDENERGI: är en branschorganisation med ett enda syfte: att ta tillvara sina medlemmars affärsintressen. De har sedan 20 år tillbaka arbetat sig in i våra beslutskorridorer, i forskning och media. Precis på det sätt vi ser här.
ENERGIFORSK: VD för Energiforsk är sedan 2016 är Markus Wråke som också var associerad forskare vid Göteborgs Universitet fram till 2018.
Parallellt med sin tjänst som forskare vid Gbg Universitet var han också Avdelningsansvarig på Svenska Miljöinstitutet som bl a på uppdrag av energibranschen utreder hur man ska komma förbi människors motstånd mot vindkraft och flaskhalsarna i nuvarande tillståndsprocesser, alltså det kommunala vetot. Det måste ju bort för att vi ska kunna öka tempot i utbyggnad av vindkraft.
ENERGIFORSK ägs bl a av ENERGIFÖRETAGEN: ”Energiföretagen Sverige är en branschorganisation som fungerar som branschens röst i samhällsdebatten. Vi samlar nära 400 företag som producerar, distribuerar, säljer och lagrar energi. Tack vare den nästintill helt fossilfria energiproduktionen är Sveriges energisektor en av de största möjliggörarna för klimatomställningen. ”
ENERGIFÖRETAGENS VD: är Åsa Pettersson som nyligen skrev på Aftonbladet debatt att det kommunala vetot måste reformeras så att det blir lönsamt att säga ja till vindkraft.
Slutsats: De globala vindföretagen har via Svensk Vindenergi sedan 20 år jobbat sig in i beslutskorridorerna. De ”äger” nu politiken, forskningen, myndigheter och media.
-Inte konstigt att man tar beslut som inte baseras på fysikens lagar. våra energibeslut baseras på att ett antal industrijättar vill tjäna ännu mer pengar.
Tack för toppen-kommentar…..
Mycket bra kommentarer!
Bra kommentar! En oturlig utveckling där samhället har tappat sin demokratiska sinne, så mycket idag som inte på något sätt är forskning längre men marknadsföringstricks av politiska ideer!
Påminner lite om religiöst tyckande går före kunskapsmässigt fakta ibland.