Nyligen läckte EU-kommissionens förslag för en ny elmarknadsdesign ut. Det har funnits en oro för stora prisregleringar men enligt Emma Wiesner, EU-parlamentariker för Centerpartiet, rör inte kommissionen fundamenten.
– Det har till exempel funnits hårda krav från länder som Frankrike, Spanien och Grekland att genomföra stora strukturreformer. Deras marknader är redan reglerade och man agerar i egenintresse. Det verkar kommissionen ha stått emot som tur är, säger Emma Wiesner till Second Opinion.
Det var i början av september som EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen konstaterade att den europeiska elmarknaden måste reformeras och göras om i grunden.
Bakgrunden var de rusande elpriserna som följde av Rysslands beslut att stänga av gasflödet till Europa i slutet av sommaren 2022. Även om de höga el- och gaspriserna dämpats sedan dess så siktar EU på att presentera ett skarpt förslag den 16 mars.
Emma Wiesner har varit orolig för att EU ska göra stora omvälvande förändringar i den rådande elmarknadsmodellen. Men efter kommissionens läckta förslag är hon lugnare.
– Det är mer anmärkningsvärt vilka delar som kommissionen lyckats hålla borta från lagstiftningen än vad som har slunkit med. Det har till exempel funnits hårda krav från länder som Frankrike, Spanien och Grekland att genomföra stora strukturreformer. Deras marknader är redan reglerade och man agerar i egenintresse. Det verkar kommissionen ha stått emot som tur är, säger Emma Wiesner.
Vad är det för förändringar de länderna velat införa?
– Det blir ingen uppdelad marknad mellan fossilt och övriga energislag som Grekland velat ha. Man inför heller inga stöd till fossilt eller till gas som Spanien velat se och man har hållit tillbaka Frankrike som velat prisreglera hårdare.
Varför är den rådande modellen bra anser du?
– De höga elpriserna har visat att den nuvarande modellen med marginalprissättning fungerar bra eftersom prissignalen vid brist gått fram så pass tydligt. Det är ett öppet transparent system som marknadens aktörer kan förhålla sig till och om vi slopar det riskerar vi att få ett system som leder till större kostnader och där problem upptäcks för sent.
En nyhet är att kommissionen föreslår ett driftkostnadsstöd för att underlätta för nybyggnation av elproduktion. Det är tänkt att utformas med ett pristak och ett prisgolv, vilket betyder att staten betalar elproducenten om priset ligger under golvet, och producenten får betala in pengar till staten om priset ligger över taket. Den modellen kallas för ”contract for difference” och har använts när Storbritannien byggt ny kärnkraft.
De kraftslag som kommissionen föreslår ska inkluderas i den modellen är vattenkraftverk utan reservoar, vindenergi, solenergi och kärnkraft.
Emma Wiesner tycker att det är positivt att kommissionen tittar på nya kontraktförslag och att det kan vara en väg framåt för vissa medlemsstater.
– Tanken är att bidra med stabilitet för den förnybara energin som har varit orolig för låga elpriser och man hoppas kunna säkra en större investeringsvilja i dessa energislag.
– Men det kan också vara ett verktyg för kärnkraftsinvesteringar som ofta är svåra att kostnadssäkra eftersom de ekonomiska riskerna är väldigt höga under en lång tid, fortsätter hon.
Men hon ser också risker med ett så pass stort marknadsingrepp.
– Det finns en risk med att låsa fast för stor del av elproduktionen i denna typ av kontrakt eftersom det riskerar att ta bort viktiga prissignaler till marknaden. Det riskerar också att bli väldigt dyrt för skattebetalarna i längden. Jag tycker att man ska vara försiktig med att styra marknaden på det sättet. Dessutom exkluderar kommissionen vissa kraftslag såsom svensk vattenkraft med dammar och kraftvärme, vilket blir ännu orimligare.
– Det här blir ju väldigt märkligt ur ett svenskt perspektiv eftersom vi har vattenkraftverk med dammar och mycket kraftvärme. Politiken måste utgå ifrån teknikneutralitet och sätta objektiva spelregler.
Är det ett slags erbjudande till elproducenterna?
– Det är mer snarare ett erbjudande till medlemsstaterna att det här är ett verktyg som finns att tillgå.
Emma Wiesner hade också hoppats att kommissionen skulle fokusera mer på gasmarknaden.
– Man ska ge sig på roten till problemet – inte symtomen. Ungefär 1600 TWh var beroende av rysk gas och det har skapat ett stort energiglapp på marknaderna.
Hon konstaterar att det nu är ett år sedan som EU införde en rad sparåtgärder för att göra sig kvitt den ryska gasen.
– De här krisåtgärderna har varit i effekt i ett år nu. Frågan är om de måste förlängas eller om de kan slopas nu när gaspriserna har sjunkit. Det hade jag velat se kommissionen fokusera mer på. Men tyvärr verkar inte kommissionen vilja göra något åt det i den här omgången. Gaspaketet kommer att hanteras separat.
Det har också funnits krav på att införa obligatoriska fastprisavtal för elproducenterna, men det finns inga spår av det i det läckta förslaget.
– Det är bra. Jag har varit kritisk till det eftersom man som elproducent riskerar hamna i statliga fasta prisavtal som man inte har bett om. Eller att det sker i efterhand. Det skapar så klart en stor osäkerhet. Inte minst för investerare. Någon måste ju också stå för den prisrisken och jag har sett en fara i att den kostnaden då skulle skyfflas ned till skattebetalarna.
Däremot ska konsumenterna få en laglig rätt att teckna fasta elavtal.
– Idag finns det endast en lagstiftning kring att man har rätt till rörligt elpris, men nu ska man också ha rätt till att få fast elpris.
Men det ska endast ske under vissa förutsättningar.
– Det handlar om en krismekanism så om vissa värden triggas ska man ska kunna trigga en prisfunktion på elmarknaden där elpriserna regleras.
–Här är det så klart väldigt viktigt att ha koll på under vilka förutsättningar den här regleringen ska kunna triggas eftersom det handlar om en rätt stor marknadsinskränkning, fortsätter Emma Wiesner.
Kommissionen pekar på att det ger konsumenterna en möjlighet att undvika volatilitet.
– Det finns en god tanke bakom att de kunder som inte klarar den typen av stora svängningar ska ha den möjligheten. Då är det bättre att energiföretagen prissäkrar åt dem än att man som konsument står med svartepetter och en hög elräkning, menar hon.
11 Kommentarer
11 Kommentarer
Lennart Nilsson
18 mars, 2023: 9:59 e mLite reflektioner:
Enligt mitt kommunala elverks tarifftryck från år 1990, betalade en elvärmd 20A-villa med 25000 kWh/år, en årskostnad om 7275 kr/år för elnät och elenergi. Exklusive moms och energiskatt. Detta var innan avregleringen. I dagens penningvärde motsvarar det 14500 kr/år. Tolv reaktorer, vattenkraft, och flera kondenskraftverk i reserv hade vi råd att ha för denna låga årskostnad. Ingen vindkraft. Kanske det är så enkelt att detta är receptet för det framtida kraftsystemet.
År 1996 avreglerades elmarknaden av S-regeringen. Vi hade ett ”för bra” elkraftsystem tyckte både sossar och borgare. Elkraftingenjörerna hade fått styra för mycket, och byggt ett system med för många hängslen och livremmar, tyckte man.
Elpriserna gick förvisso ned initialt efter avregleringen. Men notera att under denna epok var all elproduktion planerbar.
Sedan kom den subventionerade icke-planerbara vindkraften, fick en gräddfil, och planerbar elproduktion lades ned.
Det ser nu ut som att politisk ideologi och önsketänkande även fortsatt ska styra utvecklingen av Europas elkraftsystem. Vi går således en mörk framtid till mötes i Sverige och Europa.
Svarahans nilsson@Lennart Nilsson
20 mars, 2023: 5:41 e mhttps://second-opinion.se/statssekreterare-vid-avregleringen-ökad-konkurrens-och-lägre-elpriser-var-målet/
Citat: ”Det var den borgerliga regeringen 1991-1994 som inledde arbetet med att reformera elmarknaden som en del i ett större avregleringsprogram för att ”återställa en fungerande marknadsekonomi” (Prop 1993/94:162). Man menade att ”Sveriges effektivitetsproblem i stor utsträckning beror på att marknadsmekanismerna på centrala områden har satts ur spel”. ”
SvaraPer Magnusson
17 mars, 2023: 10:02 f mBeken Managerment Consulting AB är idag ensam om att tillvarata elkonsumenternas intresse. Elkartellens – elproducenter, Svenska Kraftnät
Svaraoch finansdepartementet – lobbyister och förespråkare jublar över det nu liggande förslaget hos EU. Svensk media förmedlar det utan kritisk hållning. Tyvärr når Bekens kritik inte ut till den stora allmänheten. Beken Managerment Consulting AB bör inrätta en annonsfond, dit vi elkonsumenter kan swisha ett bidrag. Pengarna kan användas för upplysande annonser i de stora tidningarna. De nuvarande ockerpriserna på el är ingen naturlag, det finns ett alternativ- Bekenmodellen. Kritiken mot marginalprissättningen skull genom annonser bli känd för den stora allmänheten. Bekens öppna brev till energiminister Ebba Busch skulle kunna publiceras via en annons.
Bara en massiv folkopinion kan stoppa elkartellens ockerpriser. Regeringen kommer inte att göra det. Med en annonsfond når Beken allmänheten.
Bengt Ekenstiera
15 mars, 2023: 11:49 e mMed 45 års erfarenhet av elmarknadens mekanismer före såväl som efter avregleringen 1996, så förfasas jag när jag läser en av våra folkvalda som är placerade i Bryssel som uttalar sig till stöd för det elproducentlobbade förslaget till fortsatt marginalprissättning. Suck …!!!
Måtte EU ordförande Ursula von der Leyen sätta ner foten och återkomma till sitt uttalande i august när hon klokt konstaterade att den elmarknadsmodell som tillämpades (marginalprissättningsmetoden) har havererat och fungerar inte längre som tänkt var. Hon säger då också att det är dags att reformera elmarknadsmodellen.
Och så kommer EU kommissionären för electricity, Simson Kadir, med ett kommissionsförslag som är att behåll marginalprissättningsmodellen – för det vill elproducenterna som vill fortsätta att tjäna storkovan. Prata om maktspel i Brysselkorridorerna och ett förslag som strider mot EU fördrag som säger att EU ska medverka till stöd för EU medborgare och motverkar monopol och liknande.
Jag undrar om Emma Wiesner förstår vad ett införande av PPA mot kundkollektivet som kommissionen föreslår betyder i sin praktiska tillämpning? Förklara hur du resonerar?
Om förslaget går igenom, så kommer det att betyda att svenska elkunder ska fortsätta att betala extrema elpriser även i framtiden, bara för att Sverige ska tillhandahålla el till våra grannländer söderut. De ända som tjänar på detta är elproducenterna, finansdepartementet i form av ökad moms och Svk får vara en maktspelare.
Är det osannolikt att Svenska väljare kommer att argumentera för att återreglera elmarknaden för att få ordning och reda i denna samhällskritiska funktion som elförsörjningen är? Det var aldrig tänkt att finansmarknaden skulle styra denna.
SvaraJohan Montelius@Bengt Ekenstiera
17 mars, 2023: 5:35 e mEn reglerar elmarknad är lika produktivt som reglerat pris på bröd och mjölk eller bostäder. Det är ett tankegods från andra världskriget som enbart leder till att det blir brist på varor. Marginalprissättning är inte onaturligt, tvärt om så är det den prissättning som gäller för alla varor på en fri marknad.
Det är subventioner som har lett oss till den situation vi har och mera regleringar lär inte förändra saken.
SvaraLars Åhlin
15 mars, 2023: 8:12 f mJag tycker Emma Wiesner är för negativ till de ”dubbelriktade differenskontrakten”, här kallade ”nya kontraktsförslag” eller ”driftkostnadsstöd” som kommissionen tänker föreslå. Sådana kontrakt bör vara viktiga för att minska risken vid utbyggnad av både vind- och kärnkraft tänker jag, men utgör antagligen ett otillåtet statsstöd enligt nuvarande regler. Hoppas förslaget blir verklighet och att Sverige utnyttjar möjligheten. En hög grad av statlig styrning av elförsörjningen är nödvändig, och detta kan vara ett viktigt verktyg.
SvaraBengt Hellman
14 mars, 2023: 12:08 e mJohan Montelius det blir tramsigt när du förnekar att de stängda gasflödena från Ryssland orsakade de skenande elpriserna i EU. Det fanns visserligen ytterligare förklaringar. Kärnkraften i Frankrike fungerade dåligt och hälften av verken var nedstängda när det var som sämst. Frankrike gick från att exportera el till att importera från bl.a. Tyskland. Norge som byggt kablar till Tyskland och Storbritannien fick hade problem med liten nederbörd i södra Norge och höga elpriser.
SvaraJohan Montelius@Bengt Hellman
14 mars, 2023: 4:31 e m”Det fanns visserligen ytterligare förklaringar……”
Som alla är självförvållade…. men istället för att ta tag i dessa problem så väljer vi att skylla på höga gaspriser?
Må vara tramsigt men jag är hellre lite tramsig än att ha huvudet i sanden 😉
SvaraJohan Montelius
14 mars, 2023: 7:41 f m”Bakgrunden var de rusande elpriserna som följde av Rysslands beslut att stänga av gasflödet till Europa i slutet av sommaren 2022.”
Nej, bakgrunden är Europas, och då framför allt Tysklands, nedmontering av kol och kärnkraftverk och utbyggnad av vind och solkraft. Den politiken har naturligtvis sin bakgrund i populistisk klimatpolitik och faktaresistent kärnkraftsmotstånd. Istället för att fortsätta på den inslagna banan kanske det är dags att syna kejsarens kläder.
Tiden är naturligtvis på den tekniska utvecklingens sida och vad det lider kommer vi se en renässans av kärnkraftsutbyggnad. I backspegeln kommer tvåtusentalets första decennier vara obegripliga – och något de flesta vill glömma.
SvaraLars-Göran Johansson@Johan Montelius
14 mars, 2023: 10:46 f mMenar du på allvar att det INTE var gasprisernas höga marginalkostnader som var orsaken till EU´s, och därmed Sveriges, höga elpriser under det senaste dryga året? Att t ex nybyggd vind- och solkraft i stället var det som orsakade de höga marginalkostnaderna?
Det var ju inte direkt någon brist på elproduktion i Tyskland 2022. Tyskland lär ha varit EU´s näst största nettoexportör! Efter Sverige. Dramatisk förändring av Europas elflöden – Second Opinion (second-opinion.se)
SvaraJohan Montelius@Lars-Göran Johansson
14 mars, 2023: 2:54 e m”Det var ju inte direkt någon brist på elproduktion i Tyskland 2022. ”
När det blåser eller solen skiner – då produceras det mängder med el som slumpas bort och exporteras till låga kostnader. Det produceras så mycket att vindkraftsägare får betalat för att stänga av sina turbiner. När det inte blåser och solen går i moln så sätts priset av de gaskraftverk som finns. Man kan väl hävda att gaspriserna sätter priset men vem satte Europa i sitsen att vara beroende av gas för elproduktion?
Den subventionerade utbyggnaden av vind- och solkraft, som när det blåser slår undan benen på kolkraft, parat med en nedmontering av kärnkraft, är orsaken till att vi befinner oss där vi gör.
De höga priserna i Sverige är direkt kopplade till de höga priserna i Tyskland och UK. Så länge som överföringskapaciteten var begränsad var effekten liten men med nya kablar till kontinenten (inte minst från Norge) så lever vi inte längre i vår egen bubbla.
Att reglera marknaden med fasta priser är naturligtvis hål i huvudet. Skall vindkraftsbolagen vara garanterade ett pris när det blåser och det är svårt att avyttra all el i utbyte mot ett pristak som bara kommer bli aktuellt om det inte blåser ….. Ebberöds bank?
Svara