Energipolitiker måste lära sig älska kraftledningar, menar kraftsystemexpert Per Norberg och söker den politiska kompetensbristens rötter. Idag lockas väljarna med vindkraft utan att kraftnätet nämns. Havsbaserad vindkraft måste komma in till land och föras vidare genom skog och öppna landskap.

Den som gillar vindkraft måste också älska transmission, annars stannar kraften kvar till havs eller i norr. Devisen ”if you like wind you need to love transmission” passar därför utmärkt som valmanifest för kommande energipolitiker, menar före detta professor Per Norberg, specialist i kraftsystemplanering.

Denna enkla logik tål att upprepas när en ny riksdag tar plats senare i höst. Norberg fann uttrycket i en amerikansk artikel från 2008 och tycker det beskriver en enkel sanning som politiken ibland krånglar till eller flyr undan. Kraftledningsgator ses idag som ett nödvändigt ont man helst undviker att konkretisera.

Havsvind kräver stolpar
Många politiker pratar istället varmt om förnybar elproduktion. I praktiken betyder det vindkraft både till lands och till havs men också havsbaserad vindkraft måste komma in till land och föras vidare genom skog och öppna landskap. Det pratas det mindre om, menar Per Norberg.

Energipolitiken måste därför lära sig att älska kraftledningar, särskilt nu när Sverige går mot en närapå fördubblad elkonsumtion. Vad uppåt 290 TWh elproduktion kan betyda för transmissionsnätet går Norberg närmare in på i rapporten Scenarioanalys 2050, en uppdatering av Svensk Näringslivs projekt Kraftsamling elförsörjning för att möta den eskalerande elanvändningen. Bland nyheterna finns Per Norbergs behovsanalys med rekommendationer för elnätet.

Svenska kraftnät räknar lågt
Både allmänheten och beslutsfattare behöver ha en större förståelse för vad elsystemet egentligen handlar om, menar Per Norberg, och då får man också blicka bakåt. De vindkraftsutbyggnader som nu diskuteras till lands och till havs rör sig till exempel om effekter som vida överstiger det gamla kärnkraftsprogrammets drygt 20 GW.

Då borde man kunna kräva att Svenska kraftnät gör ungefär samma överslagsanalyser som de som redovisas i scenarioanalysen, menar Per Norberg. Istället meddelar TSO:n vad man kan hantera utan större utbyggnader av kraftledningar på land, men det är bara drygt 10 GW, grovt räknat en tredjedel av den tänkta havsbaserade vindkraftsproduktionen, säger Per Norberg.

Trodde kraftnätet var färdigbyggt
Enligt Per Norberg finns det många myter att avliva när det gäller vindkraft och kraftsystem, bland annat att det gamla produktionssystemet fick elnätet gratis. Argumentet används idag för att vindkraften ”ska slippa betala för sig”, menar Norberg, men det stämmer inte, påpekar han. Innan Svenska kraftnäts bildande bekostades hela stamnätet av elproducenterna enligt reglerna i det dåtida Stamnätsavtalet.

– När Svenska kraftnät bildades 1992 ärvde man ett stamnät som då ansågs färdigutbyggt. När man i Sverige några år senare införde avregleringen så byggde den på att det alltid fanns såväl produktions- som överföringskapacitet, säger Per Norberg.

Myndighet borde larmat
Därefter sprang utvecklingen ifrån både myndigheter och politiker. Först avvecklades Barsebäck. Sedan tillkom flera tusen MW vindkraft med start i söder. Det ledde till att branschen stod inför minskade elpriser, lägre intäkter och för vissa kraftslag därtill hotande avgifter. På relativt kort tid avvecklades reaktorerna Oskarshamn 1 och 2, kraftvärmeverket Öresundsverket samt Ringhals 1 och 2. Formellt sett var avvecklingsbesluten inte politiska utan togs på affärsmässiga grunder av respektive företag.

– Men att så kunde ske får ses som en grov miss från politiker och ansvariga myndigheter, säger Per Norberg och riktar skarp kritik mot Energimyndigheten som har det långsiktiga ansvaret.

– Energimyndigheten borde agerat och förstått att det inte räcker att det finns energibalans på årsbasis. Det skall finnas energibalans i varje ögonblick, säger Per Norberg.

Politiker borde insett
Samtidigt borde politikerna sett till att marknadsmodellen tog höjd för att elsystemet alltid måste ha en viss leveranssäkerhet med avseende på effekt. Hela branschen hade dock sedan slutet av 1980-talet ”vaggats in i” en förvaltningskultur som först började klinga av för drygt tio år sedan, menar Norberg. Det gjorde att frågor som ekonomi och tariffer prioriterades långt före systemets utveckling.

– Dagens elmarknadsmodell bygger på att det alltid, timme för timme, finns ett överskott av elproduktion. Att det är en otillräcklig och på sikt farlig marknadsmodell borde beslutsfattare och myndigheter insett senast då O1 och O2 lades ner, säger Per Norberg.

Grundläggande kompetensbrist
Svenska kraftnät har pliktskyldigast årligen rapporterat om ökande risker för effektbrist, påpekar Norberg, men det räcker inte, och ansvaret är politiskt. Varken som myndighet, TSO eller nätägare har man tilldelats ett långsiktigt ansvar för energiförsörjningen. Ingen har sett, eller velat se, vad det på sikt innebär för kraftsystemet.

– En orsak att det blivit så här är bristen på kompetens vad avser hur ett elkraftsystem fungerar, säger Norberg och menar att den svenska kompetensbristen slår brett.

– Brist på kompetens om elsystem finns hos både politiker och journalister, och ibland också hos personer med ledande befattning i främst större branschföretag, säger Per Norberg.

* * *

Ökar kompetensen: Scenarioanalys 2050 (pdf) tillhör Svensk Näringslivs projekt Kraftsamling elförsörjning. Analysen är en uppdatering för att möta en eskalerande elanvändning uppåt 290 TWh. Bland nyheterna finns bland annat Per Norbergs behovsanalys med rekommendationer för elnätet. Per Norberg är före detta adjungerad professor i elkraftsystem och före detta företagsspecialist i kraftsystemplanering vid Vattenfall, idag verksam som konsult. Tillsammans med uppdragsledare och huvudförfattare Staffan Qvist presenterades de uppdaterade analyserna i slutet av juni i ett webbinarium med påföljande debatt. Där deltog bland annat Svensk Vindenergis vd Daniel Badman; Peter Dahl, investment manager på Polhem Infra; SSAB:s styrelseordförande Lennart Evrell; biträdande chefsekonom Jens Lundgren på Energimarknadsinspektionen och Energiföretagens vd Åsa Pettersson. Den 16 augusti 2022 bjuder Kraftsamling elförsörjning in till en mer djuptgående presentation.